Logistik är mer än transporter mellan olika platser. Stor del av ett företag och dess logistik kretsar kring de interna logistikfunktioner och hur de som företag ständigt jobbar för att förebygga flaskhalsar. En lagervariant som används för att skapa ett högre värde i en kedja är ett så kallat cross-dockinglager. I ett sådant förs ständigt ett arbete med att effektivisera processer med hjälp av olika tekniker och strategier. En teknik för att öka omsättningshastigheten i ett lager genom snabbare identifiering och spårning av gods som hanteras är Radio Frequency Identification (RFID).Syftet med studien är att belysa de ständigt återkommande problemområden som uppstår i ett cross-dockinglager samt hur en RFID-lösning skulle kunna stödja dess verksamhet.

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i städerna ökar. Detta göratt ytkrävande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskärnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutåt och några av dem har lokaliserat sig i Härryda. De två kommunerna har olika förutsättningarvad gäller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig åt.ProblemdiskussionStudier inom området tar ofta näringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frågan är det viktigt att studera deras del i processen. Det är intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur städerna på grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.

Detta examensarbete har utförts under höstterminen 2008 på Högskolan i Borås på uppdrag av Flügger AB i Bollebygd. År 1994 köpte Flügger A/S upp HP Färg & Kemi och kedjan Flügger AB startades i Sverige. Idag har Flügger i Bollebygd 150 anställda, vilket gör dem till en av Bollebygds största arbetsgivare. Dagens fabrik i Bollebygd är uppdelad i fyra producerande enheter; Alkyd-, Latex-, Kemi- och Spackelfabrik. Fabrikerna rymmer produktion av vattenbaserad- och terpentinbaserad färg, träskydd, spackelprodukter, rengöringsmedel för industri och biltvättsanläggningar, samt målningsrelaterade rengöringsmedel.

Försvarsmakten sköter praktiskt taget all distribution av drivmedel till de interna kunderna. Inom Försvarsmakten finns planer om att undersöka om detta drivmedelsarbete sköts effektivast inom försvaret, eller om externa leverantörer kan göra det bättre. Innan beslut tas skall det undersökas hur det går till i nuläget samt vilka förbättringar som kan göras på det egna arbetet. Resultatet av detta skall sen tas med vid jämförelsen med de externa leverantörernas förslag. Detta projekt beskriver hur drivmedelsarbetet sköts inom Försvarsmaktens logistik.

De viktigaste egenskaperna för kunden i ett säljerbjudande var: pris, materialkvalité och leveranssäkerhet. Även relationen visade sig vara viktigt då kunderna ansåg att unika produktlösningar som åstadkoms gemensamt med leverantören skapade ett högt värde. De faktorer som genererade dessa egenskaper var: anskaffning, teknisk utveckling, utförande och utgående logistik. Dessa aktiviteter måste alla stödja varandra och organiseras så att de gemensamt skapar högsta möjliga värde för kunden. Vi kom också fram till att leverantörens säljerbjudande kan delas in i två olika kunderbjudande beroende på hur kunden avser använda förpackningen..

I en processindustri innebär ofta ett produktionsstopp stora bekymmer då hela flödet från råvara till färdig produkt kan stå stilla. Detta medför att underhållet är viktigt och att det finns reservdelar för att laga det som behöver lagas. Detta innebär att många processindustrier samlar på sig många reservdelar som kan binda mycket kapital. Ytterligare en bidragande orsak till kapitalbindning är att det är svårt att planera åtgången av reservdelar då de har en varierande efterfrågan. På Smurfit Kappa Kraftliner Piteå binds mycket kapital i reservdelar vilket blir kostsamt för företaget, dock bedrivs det idag inget standardiserat arbete för att minska på detta.

Denna studie har som mål att ta fram en teoretisk modell för hur små- till medelstora företag i norra Sveriges inland på ett enkelt sätt kan arbeta för att effektivisera sina logistikflöden kopplat till distribution och materialplanering. Syftet med denna studie är att undersöka hur SMF och deras kapitalbindning påverkas av deras lokalisering och att utifrån det formulera en teoretisk modell som ska hjälpa denna typ av företag att förbättra användandet och utveckla sina resurser med avsikt att reducera bundet kapital. Modellen kommer att grundas på de problem vi finner hos dessa företag samt på befintliga teorier..

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Titel: En analys faktorerna som berör beslutsprocessen av flexibla livsmedelsförpackningarFörfattare: Jenny Berglund, Marie HallbergsonHandledare: Malin Olander, Annika Olsson, Avdelningen för förpackningslogistik, Institutionen för designvetenskaperProblemställningar:? Vilka drivkrafter ligger bakom besluten av förpackningar inom livsmedelsindustrin?? Hur ser samarbetet i värdekedjan ut idag?? Vad är uppfattningen, i värdekedjan, om papper respektive plast som förpackningsmaterial?Syfte: Syftet med examensarbetet är att skapa större förståelse för de bakomliggande drivkrafterna vid beslut av förpackningar. Även hur samarbetet längs värdekedjan ser ut och vad inställningen till plast och papper som förpackningsmaterial är.Metod: För att kunna svara på syftet har vi genomfört en rad djupintervjuer i värdekedjan för flexibla förpackningar. Fokus har varit på livsmedelsproducenter eftersom det är hos dem som det slutgiltiga beslutet om vilka förpackningar man använder fattas. För att kunna svara på alla problemställningar har intervjuer även genomförts hos en konverterare och en detaljist.Slutsatser: De faktorer som till störst del påverkar beslutsfattarna av flexibla livsmedelsförpackningar kan delas in i följande rubriker:? Logistik ? delas upp i funktion, produktion, transport, butik och användarvänlighet.? Marknad ? säljande förmåga, design och marknadsföring.? Miljö ? minimera materialmängden.? Ekonomi ? kostnadseffektivitet och prisfokus.Samarbetet i värdekedjan kan bli bättre än vad det är i dagsläget.

Although gang violence has gained much attention in Swedish media in recent years, women in gang environments remain unexplored. Recently the Swedish Gender Equality Agency (J?mst?lldhetsmyndigheten) published a report in March 2024 showing that women are being sexually exploited in gang environments, and the report has brought attention to women in gangs. This study examines gender-based violence in gang environments in Sweden. The aim of this study is to examine how intimate relationships with men in gang environments affect womens? agency to enter and leave gangs.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.