Sök:

Sökresultat:

1740 Uppsatser om Miljövänlig energi - Sida 18 av 116

Den klimatsmarta grisen - visst finss den! : En LCA av gris och olika förÀndringar i produktionssystemet i syfte att minska klimatpÄverkan.

FörstÄelse för hur vÄr mat pÄverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpÄverkan Àn nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpÄverkan. Att grisen stÄr sig starkt i miljösynpunkt jÀmfört med nötkött ger inget skÀl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart. Syftet med studien Àr att berÀkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpÄverkan genom olika produktionsförÀndringar. De produktionsförÀndringar som undersökts Àr; anvÀndning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och anvÀndning av restprodukter som foder och dÄ matavfall. Detta Àr en screening-livscykelanalys dÀr endast Global Warming Potential tas i hÀnsyn med ett 100 Ärs perspektiv. Den funktionella enheten(FE) Àr 1 kg ben- och fettfritt griskött. Genom att anvÀnda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpÄverkan potentiellt minskas med 3,3 %.

Upplevelse av mat och mÄltid: En intervjustudie om att Àta under sjukhusvistelsen efter en höftfraktursoperation

Årligen drabbas ca 18 000 personer i Sverige av en höftfraktur och medelĂ„ldern för dessa Ă€r 83 Ă„r. Av dem som Ă„dragit sig en höftfraktur lider ca 50 % av malnutrition. Detta Ă€r ett tillstĂ„nd dĂ„ det rĂ„der en obalans mellan intag och förbrukning av nĂ€ringsĂ€mnen och dĂ„ uppstĂ„r det en störning i nĂ€ringstillstĂ„ndet. Det finns starka samband med malnutrition och ökad sjuklighet, dödlighet och förlĂ€ngd vĂ„rdtid. DĂ„ sjuksköterskan har omvĂ„rdnadsansvaret nĂ€r det gĂ€ller patientens intag av nĂ€ring och energi var vĂ„rt syfte med studien att ta reda pĂ„ hur patienten upplever maten och mĂ„ltidssituationen under sjukhusvistelsen efter operationen av en höftfraktur.

Energilagring för företag i Finland

Förnybara energikÀllor som vindkraft och solenergi Àr numera vÀletablerade energikÀllor i stora delar av vÀrlden. Stor tillvÀxt av förnybara energikÀllor vars elproduktion inte kan förutses dÄ den Àr beroende av vÀdret gör energilagring till en viktig komponent inom elsystem. Under starka vindar kan ett vindkraftverk överproducera el. Det innebÀr att kraftverket producerar mer el Àn vad som gÄr att sÀlja pÄ elmarknaden och man tvingas ge bort elen. Under andra perioder dÄ det nÀstan inte blÄser alls kan elpriserna stiga enormt eftersom det blir brist pÄ el.

SÀsongslagring av spillvÀrme : ErsÀttning av Halmstad fjÀrrvÀrmenÀts spetslastanlÀggning

I Sverige anvÀnds mycket energi för uppvÀrmning av bostÀder och lokaler. För att uppfylla det stÀndigt ökande behovet av vÀrme, byggs exempelvis nya vÀrmeproducerande anlÀggningar som komplement i fjÀrrvÀrmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion fÄr vÀrme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt frÄn industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjÀrrvÀrmenÀt och lagra i ett sÀsongsvÀrmelager. NÀr vÀrmebehovet ökar under den kalla delen av Äret, skall sÀsongsvÀrmelagret bidra med vÀrme.Idén Àr att lagret skall ersÀtta delar av de vÀrmeproducerande anlÀggningarna som utnyttjas i Halmstads fjÀrrvÀrmesystem. MÄlet Àr att all fossil brÀnsleanvÀndning skall kunna tas bort.

Energianalys av Romar fastigheter med metodutveckling för ökade incitament för   energieffektivisering hos hyresgÀster

Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.

Elproduktion ur lÄggradig vÀrme : TillÀmpningsmöjligheter vid SkellefteÄ Kraft ABs kraftvÀrmeverk Skogsbacka i Lycksele

SammanfattningI ett kraftvÀrmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi frÄn röken tillvaratas. PÄ kraftvÀrmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat pÄ möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och vid vilka förutsÀttningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att ocksÄ investera i utrustning för elproduktion vid lÄggradig vÀrme, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin frÄn rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristÄende aggregat som kan utvinna el vid lÄga temperaturer.

Metoder för förbÀttrad fukthaltsmÀtning av fasta biobrÀnslen

Under vĂ„ren 2013 har detta examensarbete utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid UmeĂ„ Universitet, och projektet har genomförts pĂ„ uppdrag av Övik Energi AB. I arbetet har en studie över metoden för fukthaltsmĂ€tning av fasta biobrĂ€nslen vid Övik Energis kraftvĂ€rmeverk, Hörneborgsverket gjorts. FukthaltsmĂ€tningarna pĂ„ biobrĂ€nslet utförs i nulĂ€get av VMF Nord (virkesmĂ€tningsföreningen) som Ă€r en opartisk förening. Det har dock befarats att fukthaltsmĂ€tningen som VMF utför inte Ă€r tillrĂ€ckligt representativ för hur fukthalten ser ut i hela lasset, eftersom nuvarande prover endast tas pĂ„ toppen av varje lass. Av den anledningen har ett antal testprovtagningar gjorts dĂ€r fukthaltsprovet bestĂ„tt av flera delprov frĂ„n hela lasset.

Anslutning mellan bjÀlklag och yttervÀgg i lÄgenergihus

Miljön försÀmras pÄ mÄnga stÀllen i vÀrlden och mycket av detta har att göra med all energi vi mÀnniskor anvÀnder. I Sverige gÄr 50% av all energi Ät till att bygga och vÀrma vÄra bostÀder [1]. Sweco, ett stort konsultföretag inom byggsektorn vill dÀrför kika nÀrmare pÄ vad vi kan göra för att minska energiÄtgÄngen i vÄra hus. För att uppnÄ detta mÄste de gÄ ner pÄ detaljnivÄ, behandla varje material, byggnadsdel och anslutning i ett hus för att fÄ det mer energieffektivt. Denna rapport kommer att utreda hur ett mellanbjÀlklag ansluts till en yttervÀgg i ett lÄgenergihus.

Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Solenergi : Àr det ekonomiskt lönsamt för det enskilda lantbruksföretaget att investera i solenergi?

SamhÀllet Àr idag mycket beroende av energi. En stor del av energiproduktionen sker idag med hjÀlp av fossila brÀnslen, som har en stor pÄverkan pÄ vÀxthuseffekten. Enligt Sveriges riksdags miljömÄl ska klimatutslÀppen minskas med 40 % till Är 2020. Ett led i att lyckas med den minskningen Àr att öka produktionen av förnyelsebar energi. Solenergi Àr en förnyelsebar energiproduktion som kan bidra till minskad miljöpÄverkan. Syftet med studien Àr att pÄ en grundlÀggande nivÄ ta fram en kalkylmall som kan underlÀtta beslutsprocessen för lantbruksföretag i olika delar av landet vid investering i solenergi.

Konditionering av sÄgspÄn vid tillverkning av pellets : ErsÀttning av överhettad Änga med förvÀrmning av sÄgspÄn med bibehÄllen pelletskvalité

Pellets produceras av sÄgspÄn som Àr en restprodukt frÄn sÄgverk. Tillverkningen av pellets Àr en energiintensiv process. Mest energi anvÀnds för att torka det fuktiga sÄgspÄnet frÄn ca 50 till ca 11 % fukthalt. Torkningen Àr inledningsvis effektiv men vid torkning av sÄgspÄn under 20 % fukthalt minskar torkningens energieffektivitet. Efter att det torkade sÄgspÄnet malts i en kvarn konditioneras det med överhettad Änga innan det pressas till pellets.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Energi- och exergiflöden i stÄlframstÀllningsprocesser vid
SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ

Energy costs are high nowadays and that is the reason why the energy consumption needs to become as small as possible in most of the companies. To accomplish the small energy usage one needs to map the energy flows, study them and monitor them. One method that can be used for this is energy balance calculation. The method gives an opportunity to separate different energy flows and see where each flow is heading. There is also another method which is more advanced than energy balance calculation.

SÀnkning av returtemperatur : Identifiering av kundanlÀggningar som pÄverkar returtemperaturen negativt

 Sandviken Energi producerar ungefÀr 220 GWh fjÀrrvÀrme och 20 GWh el varje Är vid sin produktionsanlÀggning i BjörksÀtra Sandviken. För att effektivisera denna produktion Àr en av de bÀttre lösningarna en sÀnkning av returtemperaturen.En sÀnkt returtemperatur innebÀr effektivare rökgaskondensering, mindre förluster till mark, sÀnkt pumpdrift och ökad leveranskapacitet.PÄ uppdrag av Sandviken Energi sÄ har denna utredning gjorts med syftet att pÄvisa hur mÀtvÀrden kan anvÀndas till mer Àn debitering och framförallt hur mÀtvÀrden kan anvÀndas för att identifiera anlÀggningar som pÄverkar returtemparaturen negativt.AnlÀggningar har identifierats beroende av returtemperatur, avkylning och storlek. Dessa faktorer har valts för att bÀst identifiera de anlÀggningar som pÄverkar kollektivets returtemperatur pÄ negativast sÀtt.En granskning har gjorts av de fem vÀrst anlÀggningarna för att fÄ en uppfattning om vilken typ av anlÀggningar som pÄverkar returtemperaturen negativt. Ytterligare en analys har sedan gjorts dÀr en sÀnkning av returtemperaturen pÄ 10?C berÀknas pÄ de 50 första identifierade anlÀggningarna.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->