Sök:

Sökresultat:

6829 Uppsatser om Miljöutbildning - Sida 54 av 456

Fritidspedagogens funktion i skolans verksamhet : hur nyttjas kompetensen?

Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Vad krÀvs av lÀrare i svenskundervisningen för elever med annat modersmÄl? : en studie av lÀrares arbetssÀtt, kunskaper och egenskaper

Syftet med vÄr studie var att undersöka huruvida lÀrare i Är 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i Àmnet svenska för elever med annat modersmÄl. Vi ville ta reda pÄ om de ansÄg sig ha fungerande arbetssÀtt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville Àven ta reda pÄ om man som lÀrare kan dra fördel av nÄgra personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmÄl. För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Den ojÀmlika tandstatusens livsförlopp : En longitudinell studie av sambanden mellan socioekonomisk position tidigare i livet och tandlöshet före och efter pensionsÄldern.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsÄldern samt med försÀmrad tandstatus. Datamaterialet som anvÀnds Àr LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om Àldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingÄr personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 Är vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lÀgre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsÄldern och för att fÄ försÀmrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsÄldern, med nÄgot starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försÀmrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass.

?..som en berg- och dalbana.. det har gÄtt upp och ned..? : Nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre Är som barnmorska, inom prenatal vÄrd, förlossningsvÄrd och/eller antenatal vÄrd. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glÀdje och osÀkerhet, Att kÀnna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hÀmmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det Àr ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Sjuksköterskestudenters kunskap om oral hÀlsa : En jÀmförelse mellan studenter i Ärskurs 1 och Ärskurs 3

Kunskaper i oral hÀlsa har betydelse för att sjuksköterskor pÄ ett tidigt stadium ska kunna upptÀcka olika sjukdomstillstÄnd i munhÄlan. Bristande kunskap i oral hÀlsa har rapporterats vara ett problem inom vÄrden och dÀrför behövs det ökad utbildning inom oral hÀlsa hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att jÀmföra kunskaper inom oral hÀlsa mellan sjuksköterskestudenter i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Undersökningen skedde med anvÀndning av en strukturerad enkÀt som delades ut av studiens författare till sjuksköterskestudenter som gick Ärskurs 1 (n= 95) och Ärskurs 3 (n= 57) vid Högskolan Kristianstad. Studenterna ansÄg sig ha bra teoretiska och praktiska kunskaper medan det i resultatet av kunskapsfrÄgorna framkom att det fanns brister.

Ett gemensamt förhÄllningssÀtt : - en trygghet för barn med koncentrationssvÄrigheter?

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvĂ„righeter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar pĂ„ en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har Ă€ven valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjĂ€lpa och stötta dessa barn.Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baserad pĂ„ intervjuer med fyra pedagoger pĂ„ en traditionell förskola och fyra pedagoger pĂ„ en Montessoriförskola. FrĂ„gorna Ă€r stĂ€llda för att rent konkret fĂ„ reda pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanstĂ€llt och jĂ€mfört med litteraturen som belyser Ă€mnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns bĂ„de likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter.

Personers upplevelser av att vara beroende av peritonealdialys: En litteraturstudie

Peritonealdialys Àr en behandlingsmetod som anvÀnds vid kronisk njursvikt, och innebÀr en stor omstÀllning för personen som drabbats. Bakgrunden till denna litteraturstudie var att sammanstÀlla den kunskap som fanns utifrÄn studiens syfte som var personers upplevenser av att vara beroende av peritonealdialys. Studiens metod var en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats utifrÄn ett inifrÄnperspektiv. Resultatet presenterades i sex olika kategorier; Ett starkt behov av information och utbildning; BibehÄllen autonomi och kontroll över sin egen vÄrd; FörÀndrade förutsÀttningar till fysisk aktivitet; Kroppen blir ett hinder i den sociala samvaron; Oro och rÀdsla inför framtiden; Social samvaro som copingstrategi. FrÄn resultatet framkom det att god utbildning och information skapade förutsÀttningar till autonomi.

Skolan - den kan jag : Kommunala politikers och förvaltningschefers kunskaper angÄende inkluderande arbetssÀtt i skolan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka de kunskapsgrunder pÄ vilka kommunalapolitiker och tjÀnstemÀn fattar sina beslut som rör inkluderande arbetssÀtt i skolan. VadÀr det som de bÀr med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi stÀllde oss frÄgor om vilken kunskap de hade omskolan, pÄ vilket sÀtt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppeninkluderande arbetssÀtt och likvÀrdig utbildning. För att fÄ reda pÄ detta anvÀnde vi ossav strukturerade intervjuer dÄ vi sökte upp och intervjuade politiker och tjÀnstemÀn i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrÄn tvÄ avDomÀnteorins s.k.

Önskan om att gĂ„ ner i vikt hos ungdomar i Ă„k 9 : - FörĂ€ldrainfluenser och könsskillnader

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.

MINSKNING AV AGITATION OCH AGGRESSION UNDER EN DEMENSSJUKDOM

Demenssjukdomar gÄr inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsÀttningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i frÄga samt nÀrstÄende. I vÄrt samhÀlle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslÀngd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka pÄ vilka sÀtt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgÄngspunkt i systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt utifrÄn Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrÄn sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, dÀr artiklar bÄde utgick ifrÄn kvalitativa samt kvantitativa studier.

En jÀmförande studie som ser pÄ skillnaden av inskolning mellan hÀst och ponny pÄ ridskolor

Denna jĂ€mförande studie grundar sig pĂ„ att ridskolor har svĂ„rt att finna lĂ€mpliga hĂ€star och ponnys till sin verksamhet. Studiens hypotes Ă€r att det Ă€r svĂ„rare att skola in stora hĂ€star Ă€n ponnyer. Syftet med studien Ă€r att se skillnaderna pĂ„ inskolning av ridskoleponnyer och ridskolehĂ€star. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ ponny och hĂ€star under inskolning pĂ„ ridskola? Hur lĂ„ng tid tar ridskolorna pĂ„ sig att skola in en ridskolehĂ€st samt ridskoleponny? Metoden för studien Ă€r kvalitativa intervjuer med öppna frĂ„gor. Teoridelen omfattar ridskoleverksamhetens funktion, inskolningsprocess och hĂ€stens beteende.

Kursplanen-hur anvÀnds den av lÀrare?

Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur kursplaner anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som Ă€r intressanta i sĂ€ttet att arbeta med dem. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare anvĂ€nder kursplanen, som Ă€r ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever pĂ„ vĂ„ra skolor i Sverige. Kursplanen Ă€r ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnĂ„ (vilka Ă€r inlagda som kursmĂ„l) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvĂ€rdig bedömning skall uppnĂ„s nĂ€r det gĂ€ller betyg nationellt i hela vĂ„rt land. Samtidigt Ă€r det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infĂ€rgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller nĂ€romrĂ„dets behov.

Undersköterska - ett framtidsyrke med stort rekryteringsbehov : En kvantitativ studie om elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

FrÄgan om den samhÀllsnyttiga medborgaren : En analys av diskursen i utredningarna som föregick Lgy 70 och Lpf 94

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som lÄg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus lÄg pÄ att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrÄn argumenten blottlÀgga dess mÀnnisko- och kunskapssyn. Metoden som har anvÀnts var Carol Lee Bacchis What?s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts pÄ det material som ligger till grund för de nÀmnda lÀroplanerna.Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gÀllande gymnasieskolorna var att gymnasiet framstÀlldes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhÀllet.

Kommunikation av redovisningsinformation frÄn redovisningskonsult till smÄföretag: sker det pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt?

MÄnga smÄföretagare sköter inte sjÀlv all sin redovisning utan köper hela denna tjÀnst eller delar av den frÄn en extern redovisningskonsult. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka hur denna information förstÄs och anvÀnds i smÄföretag. KunskapsnivÄn hos smÄföretagaren kan vara en faktor, men Àven vilken kommunikation denne har med sin externa redovisningskonsult samt vilket sÀtt som informationen presenteras pÄ. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med smÄföretag samt en redovisningskonsult. VÄr studie visar pÄ att denna redovisningsinformation presenteras pÄ ett för dessa smÄföretag förstÄeligt och anvÀndbart sÀtt.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->