Sök:

Sökresultat:

6829 Uppsatser om Miljöutbildning - Sida 23 av 456

Extraversion i relation till arbetstillfredsstÀllelse, utbildning, yrkesval samt utÄt- eller inÄtorienterat arbete

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt extraversion Àr relaterat till arbetstillfredsstÀllelse, val av yrke med hög eller lÄg utbildning samt utÄt- eller inÄtriktat arbete. En enkÀtstudie genomfördes pÄ anstÀllda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgÄngspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse samt Hollands teori om arbetstillfredsstÀllelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som överensstÀmmer med deras personlighet. Resultaten pekar pÄ att individer med höga och lÄga extraversionspoÀng redovisar högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som ligger nÀra deras personlighet.

Pedagoger pÄ efterkÀlken? : Hur ser förutsÀttningarna ut för digitalt lÀrande i skola och pÄ fritidshem?

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

MunvÄrd pÄ Àldreboenden : En litteraturöversikt om faktorer som bidrar till bristfÀllig munvÄrd samt interventioner som genomförts för att förbÀttra munvÄrden

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfÀllig munvÄrd hos vÄrdtagare pÄ Àldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbÀttra munvÄrden pÄ Àldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfÀllig munvÄrd var bland annat; motvilja frÄn vÄrdtagaren, munvÄrd ansÄgs som motbjudande av omvÄrdnadspersonal, lÄg prioritering av munvÄrd, brist pÄ kunskap om munvÄrd hos omvÄrdnadspersonal och brist pÄ rutiner för munvÄrd.

Den manliga kroppen och den kvinnliga smÀrtan

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikÀmnenavid Uppsala universitet mellan Ären 1955 och 1975. HÀr studeras dels vÀxelverkan mellan tvÄolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgrÀnsdragningsarbetet mellan, tvÄ vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. FörÀndringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning Ä ena sidan, och utbildning ochandra samhÀlleliga arenor Ä andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhÀllelig arena utanför forskningendÀr den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lÀrogÄng inte enbart kan rÀknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer dÀrtill.

Fyra programstudenters upplevelser av sin sociala omvÀrld och medvÀrld : En socialpsykologisk studie över hur fyra studenter ser pÄ sin utbildning och sin framtid

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

Individens handlingsutrymme i relation till social klass - en studie om lÀrlingsutbildningen

Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att lÀsa lÀrlingsutbildningen. Gymnasial lÀrlingsutbildning Àr en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eleverna att vÀlja en lÀrlingsutbildning, vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen, hur de tÀnker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie Àr att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen pÄ arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar ocksÄ att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del Àr attraktiv för ungdomarna i studien.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan ta till hjÀlp för att frÀmja egenvÄrden hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom : - en litteraturstudie

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebÀr svÄrigheter med andningsflödet genom luftvÀgarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvÄrdsförmÄga och dÀrefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan ta till hjÀlp för att frÀmja egenvÄrd hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar frÄn PubMed och Cinahl analyserades med innehÄllsanalys och lÄg till grund för litteraturstudien.

Sjuksköterskors kunskaper och upplevelser av att bemöta patienter med missbruksproblematik inom akutsjukvÄrden.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvĂ„rden har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som anvĂ€ndes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade pĂ„ akutmottagningen och 4 pĂ„ ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frĂ„gor samt frĂ„gor om Ă„lder, kön och antal Ă„r som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom omrĂ„det kunde leda till bemötanden som inte alltid blev sĂ„ bra.

Varför lyssnar inte Kim? : Om att vara lÀrare för hörselskadade elever

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

BMI - Ett psykosocialt problem hos en medelÄldersbefolkning?

Ger ett högre BMI negativa konsekvenser hos medelÄlders mÀnniskor? Studien har analyserat svar frÄn 6434 individer mellan 27 och 85 Är (M 56.98, sd 10,54) i Sverige för att undersöka om BMI pÄverkar deras sömnvanor, copingbeteende, motionsvanor, sociala nÀtverk, utbildning och psykiska hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning har data samlats in och analyserats för att svara pÄ denna frÄga. Efter en korrelationsmÀtning av variabler följt av en multipel regressionsanalys visar det sig att det finns ett signifikant korrelationssamband mellan BMI och sömnapné (p = 0,018), motionsvanor (p = 0,000), Utbildning (p = 0,000), Kön (p = 0,000) samt öppen coping med chefer eller arbetsledare (p = 0,003). Det verkar som att BMI pÄverkar mÀnniskor olika beroende pÄ Älder, dÄ flera resultat sÀger emot tidigare forskning som baserats pÄ yngre individer.

Ledarskap : En studie om ledarstil för framtida styrmÀn

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.

John Deweys filosofi : En tolkning av John Deweys pedagogiska filosofi

John Dewey föddes Är 1859, samma Är som Charles Darwin bröt ny mark för mÀnniskan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mÀnskliga tÀnkandet och förstÄelsen av oss sjÀlva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin Àr det förstÄelsen av mÀnniskan och hennes vÀrld som Àr det intressanta.Denna uppsats Àr en nÀrlÀsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gÄngen 1916. Verket som Àr skrivet pÄ tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande pÄ pedagogiskt tÀnkande generellt, men Àr ocksÄ ett av de verkligt intressanta arbetena rörande mÀnniskan och utbildningens roll för det demokratiska samhÀllet. Verket Àr av idémÀssigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism dÄ Dewey fÄngar upp den bÀrande idén om mÀnniskan i samhÀllet som en del av vÀrlden och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegÄngar som Dewey lÄter framtrÀda i Demokrati och utbildning.

SJUKSK?TERSKANS ROLL VID PL?TSLIGA D?DSFALL INOM AKUTSJUKV?RD. Faktorer som p?verkar omh?ndertagandet av n?rst?ende

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Utbildning vid Tekniskt Chefsprogram - alternativa utbildningsmodeller i en jÀmförelse

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande Äret samt tre alternativa sÀtt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sÀtt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lÀrande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nÄ en bÀttre systemförstÄelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nÀsta nivÄ.OvanstÄende tre modeller har jag jÀmfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgÄngspunkt att mÄlgruppen Àr officerare, som ska bli chefer eller handlÀggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.UtifrÄn pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som pÄverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, frÀmst med fokus pÄ framtiden och behovet av systemkunskap.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->