Sökresultat:
5901 Uppsatser om Miljöuppfattning - Sida 25 av 394
RÀttvis bedömning? : - om elevers och lÀrares uppfattning om betygsÀttning i matematik pÄ gymnasiet
I detta arbete undersökes frÀmst gymnasieelevers och gymnasielÀrares uppfattning om rÀttvise- och rÀttsÀkerhet gÀllande betygsÀttning inom matematik. Resultatet Àr att lÀrarna i sina uppfattningar bekrÀftar de i annan forskning nÀmnda orsakerna till orÀttvisor inom betygsÀttning, som: betygsinflation, att elever kan "utnyttja systemet", att vad lÀrarkonstruerade prov mÀter kan variera mycket, nivÄgrupperingar och programtillhörighet, "luddiga" styrdokument, felaktigheter i betygsbedömningar, personkemi och sist men inte minst brist pÄ kommunikation mellan lÀrare, ledning och olika skolor. Elever verkar dock uppfatta systemet som i stort rÀttvis, eller sÄ rÀttvist det kan vara med tanke pÄ att den mÀnskliga faktorn. De verkar dessutom frÀmst fokusera sig pÄ orÀttvisor pÄ detaljnivÄ och inte pÄ systemnivÄ. Varken elever eller lÀrare verkar finna nÄgra större problem angÄende rÀttsÀkerheten gÀllande betygsÀttning..
Sjuksköterskors uppfattning om dokumentation och dess pÄverkan pÄ omvÄrdnadsarbetet
SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om omvÄrdnadsdokumentation och dess pÄverkan pÄ omvÄrdnadsarbetet.Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehÄllsanalys enligt Lundman och HÀllgren Graneheim (2008). BekvÀmlighetsurval med fem sjuksköterskor frÄn olika avdelningar pÄ ett Universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Sjuksköterskor i denna studie uppfattade att dokumentationen tar tid, det Àr mycket som ska dokumenteras och att kvalitén varierade. De uppfattade ocksÄ att information kunde gÄ förlorad pÄ grund av att mÄnga skrev pÄ flera olika stÀllen. Dokumentationen upplevdes ibland som inkonsekvent eftersom sjuksköterskorna inte dokumenterade exakt lika. De belyste ocksÄ att systemet var rörigt och ologiskt.
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.
Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta efter knÀartroskopiskt ingrepp vid dagkirurgisk enhet
Syftet med undersökningen Àr att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut pÄ förskolor i SkÄne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollÀrarna. Med syftet som bakgrund söks det svar pÄ följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut pÄ förskolorna?? Vilken uppfattning har lÀrare om musiken i förskolan och vilka mÄl har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollÀrare och en barnskötare samt observationer av lÀrarnas barngrupper i Äldern 3-6 Är.Resultatet visar pÄ tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus pÄ sÄng, b/ fokus pÄ rörelse och c/ musiksamling med varierat innehÄll. Resultatet visar ocksÄ att förskollÀrarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala vÀrden,(utomkonstnÀrliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, sprÄkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala vÀrden, (musikens egenvÀrden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förstÄelse för dess stilar och tekniker..
Dockor eller Bilar Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv
Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoÀng i Barn Unga SamhÀlle
Sidantal: 38
Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv
Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic
Handledare: Lotta Bergman
Datum: 2009-04-27
Syftet: Syftet Àr att ta reda pÄ hur flickor och pojkar resonerar om lek.
Metod: I undersökning har vi utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod som baseras pÄ intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna
Resultat: VÄr uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stÀmde bra överens med vad mÄnga filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrÄn vÄr undersökning Àr att bÄde flickor och pojkar uttrycker att lek Àr nÄgot som Àr roligt och glÀdjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som Àr ?flickigt? och vad som Àr ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning prÀglar deras resonemang pÄ vad flickor och pojkar bör leka.
Diskussion: I det stora hela fungerade vÄrt arbete bra och vi kÀnner oss nöjda med resultatet.
Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.
Varför Àr minus sÄ svÄrt? : En studie om elevers uppfattningar kring subtraktion
Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svÄrt. Detta utifrÄn vÄr egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svÄrt vilket vi ocksÄ fann stöd för i litteraturen. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ och fyra dÀr samma matematiska uppgifter gavs, bÄde muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekrÀftade vÄr uppfattning att elever tycker att subtraktion Àr svÄrt. Det visade ocksÄ tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa Àn de skriftliga. Baserat pÄ resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen pÄstÄr vi att för en framgÄngsrik subtraktionsinlÀrning bör undervisningen utgÄ frÄn elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gÄ hand i hand med additionsinlÀrning.
10 gymnasisters uppfattning om svininfluensan : - En kvalitativ studie om medias pÄverkan pÄ hur elever kan uppfatta ett nyhetsinslag
Uppsatsens syfte Àr att undersöka medias pÄverkan pÄ tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frÄgor som jag har valt att anvÀnda mig för att uppnÄ syftet Àr hur media kan pÄverka elevernas synsÀtt pÄ svininfluensan och pÄ vilka sÀtt kan eleverna uppfatta svininfluensan. För att kunna förstÄ hur media pÄverkar sin publik och hur publiken uppfattar en hÀndelse har jag anvÀnt mig av teorin om sociala representationer. Media Àr en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen nÀr det gÀller hur en individ ska ta stÀllning till en hÀndelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan.
Arbetsmarknaden för nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare i södra Sverige
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare har större möjlighet till anstÀllning pÄ en arbetsförmedling i jÀmförelse med skola, dÄ vi tror att pÄ en arbetsförmedling finns fler tjÀnster tillgÀngliga för dem som har en studie- och yrkesvÀgledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anstÀllning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvÀgledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begrÀnsa oss till studie- och yrkesvÀgledare som examinerades tidigast Är 2003. För att genomföra denna studie valde vi att anvÀnda oss utav kvalitativ metod, dÄ vi ansÄg detta vara den mest lÀmpliga metoden för vÄrt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor, samt tre med anstÀllning pÄ arbetsförmedlingar.
Vagina, fitta, mus : En undersökning bland kvinnliga gymnasieelever om vÀrdeladdning och anvÀndbarhet hos ord för det kvinnliga könsorganet
Syftet med denna uppsats Àr att belysa vÀrdeladdning och anvÀndbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas Àr vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundlÀggande hypotes Àr att samtliga nio ord Àr vÀrdeladdade och att inga ord Àr neutrala i den bemÀrkelsen att de kan anvÀndas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkÀt som berör igenkÀnning och anvÀndning av orden, uppfattning om dem, samt deras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever pÄ estetiska programmets tredje Är. 23 informanter Àr frÄn en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter Àr frÄn en skola i SkÄne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om sprÄkets inverkan pÄ vÄr uppfattning av omvÀrlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som Àr relevant för uppsatsÀmnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..
Synen pÄ matematik i förskolan
Sammanfattning
Syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ förskolepedagogers syn pÄ och uppfattning om matematik i förskolan, det vill sÀga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀt som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger pÄ tvÄ förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns tvÄ former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jÀmförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom Àven fram till att pedagogerna i vÄr undersökning anser att matematiken Àr mest skolförberedande men ocksÄ en del av vardagen och dÀrför ska den presenteras som ett roligt Àmne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gÄtt nÄgon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fÄtt inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.
FörÀldrar och förskolans matematik : En enkÀtundersökning om förÀldrars instÀllning och uppfattning om matematik pÄ förskolan
Enligt Lpfö-98 skall man pÄ förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmÄga att upptÀcka och anvÀnda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsÀttning för en lyckad förskoleverksamhet Àr att man har förÀldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har dÀrför genom enkÀter undersökt hur förÀldrar uppfattar matematik i förskolan, viken instÀllning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jÀmförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik pÄ förskolan som positiv sÄ lÀnge den sker under lekfulla former, men samtidigt Àr det mÄnga andra arbetsomrÄden som prioriteras högre bland förskoleförÀldrarna. Det finns Àven förÀldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden pÄ förskolan bör anvÀndas till annat.FörÀldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma pÄ förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingÄ i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..
Visionen ?En skola för alla?En kvalitativ studie av fem pedagogers uppfattning om inkluderande arbetssÀtt
Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.
Kundorientering : Ledarens roll och provisionens inverkan
Syfte: Syftet med studien Àr att studera hur ledare jobbar för att Ästadkomma ett kundorienterat klimat pÄ en arbetsplats med ett provisionsbaserat lönesystem.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts i den hÀr studien. Semi-strukturerade intervjuer gav oss det empiriska underlaget som analyserades med hjÀlp av den systematiska, strukturerade och abduktiva metoden Well-grounded theory. Resultatet presenteras i empirin med hjÀlp av mönster som upptÀckts.Resultat & slutsats: Vi har överlag kommit fram till att praktiken i stora drag stÀmmer överens med teorin. De intervjuade ledarna har en överensstÀmmande uppfattning om kundorienteringens innebörd, men har vissa skiljaktigheter i bland annat deras syn pÄ provisionens inverkan. Ledarens roll ansÄgs Àven i praktiken vara avgörande för att de anstÀllda ska vara kundorienterade.Förslag till fortsatt forskning: Studien har utförts med inriktning pÄ enbart fastighetsmÀklarbranschen.
VÄrdgivarnas och vÄrdtagarnas uppfattning av omvÄrdnad vid palliativ vÄrd
Palliativ vÄrd i livets slutskede omfattar vÄrden av vÄrdtagare med obotbar,
symtomgivande sjukdom. Palliativ vÄrd inkluderar all omvÄrdnad sÄ att inte
vÄrdtagarna lider den sista tiden av sin aliv. Som vÄrdgivare i den palliativa
vÄrden mÄste det finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för vÄrdtagaren.
Enligt vÄrdtagarna Àr en av de allra viktigaste egenskaperna hos vÄrdgivaren
att kunna lyssna. Upplevelsen av att nÄgon bryr sig om vÄrdtagarna betyder
mycket.
Den geopolitiska krisen i Ukrainas p?verkan p? Svenska F?retags Leveranskedjor - En Analys av Svenska F?retags respons inom Livsmedels- samt J?rn- och Metallindustrin
Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.