Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället.

I detta examensarbete har vi granskat Skellefte-Tekniken, som är en arbetsmetod inom NO-Teknik (åk1-6). Konceptet bygger på elevaktiva praktiska uppgifter inom NO-Teknik, främst inom kemi, fysik och teknik. Syftet med detta examensarbete, var att undersöka om Skellefte-Tekniken som arbetsmodell, sett ur ett genusperspektiv, bidrar till att väcka elevernas intresse för naturvetenskapliga studier. Syftet var även att ta reda på om skillnader i förståelse förelåg mellan elever som arbetar enligt modellen och sådana som inte gör det. Undersökningen genomfördes i två klasser som arbetar med Skellefte-Teknik och två klasser som arbetar på annat sätt, samtliga i årskurs 6.

Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie.

Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla en lärarahandledning som stöd i teknik riktat till pedagoger i förskolan. Den skullle ge barnen en möjlighet till att skapa ett intresse för teknik. Lärarhandledningen riktar sig till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 och innehåller frågor om tekniken i vardagen som kan ställas av två mjukbjörnar, Nelli och Nalle. Utifrån dessa frågor så framställdes konkreta bygg- och konstruktionsuppdrag till varje enskild fråga. I handledningen så beskrivs det på vilket sätt pedagogerna kan arbeta med frågorna.

Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollärares förhållningssätt till läroplanen med fokus på tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av läroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begränsats till att omfatta förskollärare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen är de revideringar av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010.Samtliga förskollärare i undersökningen är medvetna om att läroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebär. Undersökningen tyder på att revideringarna till viss del har påverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av ämnets förtydligade i läroplanen..

Near Field Communication (NFC) är en teknik som möjliggjort utvecklingen av vardagliga betalningar med hjälp av mobiltelefonen. I Sverige är betalningar med NFC-tekniken i mobiltelefoner fortfarande i introduktionsfasen. För att denna teknik ska ha möjlighet att fungera som ett komplement till redan befintliga betallösningar, granskas därför möjligheten för NFC-teknik som betallösningsmetod med inriktning på säkerhetsaspekter.Syftet med uppsatsen är att granska säkerhetsaspekter för NFC-teknik som mobil betallösningsmetod samt analysera dessa aspekter för att få djupare kunskap för NFC-teknologins möjligheter. Kunskapen har erhållits genom en litteraturstudie samt kompletterande av en intervju för att få bredd i informationsbehandlingen.Resultatet av studien visar att NFC-teknologin som betallösningsmetod kan påverkas av ett antal säkerhetsaspekter. För att NFC-tekniken skall nå en bredd i marknaden måste flertalet aktörer samarbeta för en standardisering i användandet av tekniken..

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Examensarbetet undersöker hur elever upplever olika teknikmoment som är planerade utifrån Teknik tillsammans (Cetis, 2006) och Försök med teknik (Nordkvist och Powell, 1998). Dessutom belyser arbetet vilka mål i kursplanen och Lpo 94 som berörs då elever arbetar med enkla konstruktioner. Undersökningens resultat grundas på kvalitativa klassrumsobservationer av 18 barn i skolår två samt två parintervjuer. Resultaten av klassrumsobservationerna visar att teknikuppgifter måste ligga på rätt utmaningsnivå i förhållande till elevers färdigheter för att ett lustfyllt och stimulerande lärande ska ske. Då elever arbetar med konstruktionsuppgifter med rörliga delar berörs två uppnåendemål för skolår fem ?att kunna använda vanligt förekommande verktyg och hjälpmedel? samt ?att genom handledning kunna planera och utföra enklare konstruktioner.? Många allmänna mål som anges i läroplanen (Lpo 94) berörs också bl.