Sökresultat:
2616 Uppsatser om Miljöteknik - Sida 50 av 175
En stötdÀmpares energiregenererande potential
En ökad miljömedvetenhet och högre klimatmÄl vÀrlden över, stÀller allt större krav pÄ nyutvecklad teknik. Ett stort fokus ligger dÀrför pÄ energieffektivitet dÀr transportfordon pÄverkas i stor utstrÀckning. Med detta vÀxer miljöfordonsflottan och tekniska lösningar för att reducera miljöbelastningen har utvecklats, dÀr inte endast motorernas energieffektivitet högaktas. Tekniska lösningar med exempelvis energiregenererande bromsar dÀr bromsenergi tillvaratas, vilken annars endast bildar vÀrme, finns redan. Forskning om energiregenererande tekniska lösningar anses dÀrför avgörande vid ett högt uppsatt energimÄl för miljöfordon.
En studie av hur matematiklÀrare pÄ gymnasiet upplever sin kunskapsnivÄ i Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK)
Den digitala utvecklingen bÄde i samhÀllet i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. MÄnga ungdomar idag har tillgÄng till digitala verktyg sÄ som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta stÀller nya krav pÄ utbildning och dÀrmed ocksÄ nya krav pÄ lÀrarna. Ett urval av matematiklÀrare pÄ gymnasienivÄ fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivÄ de anser sig ha med avseende tre huvudomrÄdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ÀmnesinnehÄll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lÀrarna anser sig ha en hög kunskapsnivÄ med avseende pÄ pedagogik och ÀmnesinnehÄll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivÄn ligger lÀgre nÀr det gÀller teknik och dÄ framförallt den rent tekniska biten (t.ex.
NFC i kollektivtrafiken ? ur kundens perspektiv
Near Field Communication (NFC) Àr ett relativt nytt begrepp som har blivit mycket aktuellt under de senaste Ären. NFC bygger pÄ en redan befintlig teknik, som kallas Radio Frequency Identification (RFID), som Àr en teknik som har till uppgift att lÀsa information pÄ avstÄnd med hjÀlp av radiovÄgor. NFC anvÀnds redan flitigt i Japan, men har Ànnu inte riktigt slagit igenom i vÀstvÀrlden. Det finns dock en del företag som anammat tekniken, dÄ de anvÀnder den som exempelvis passerkort. Exempel pÄ företag som anvÀnder sig av NFC i Sverige idag Àr ?ICA to go? och ?SAS?.
SÄrbarhetsanalys av ett infrastrukturnÀtverk - AnvÀndning av nÀtverksteorier för sÄrbarhetsanalys av komplexa nÀtverk
The aim of this report is to examine the possibilities to use network theories to perform vulnerability analysis on complex networks. The scoop of this work is also to improve the possibilities to chart, analyze and present the vulnerability in a power grid. In this report it has been, using power outage statistics, possible to verify, that network theories can be used to evaluate the vulnerability of an infrastructure network. However further studies to establish values on how vulnerable a network is are needed..
Kan vi inte ha en sÄn dÀr istÀllet? : om teknisk kravstÀllning pÄ ett fartygsbaserat UAV-system
Detta arbete kretsar kring obemannade luftfartyg, UAV, avsedda att baseras ombord pÄörlogsfartyg. Regelverk och standarder tillsammans med befintliga fartygs-, helikopter- ochUAV-system utgör ett ramverk inom vilket ett scenario leder fram till grundlÀggande tekniskakrav för de delsystem som ingÄr i ett fartygsbaserat UAV-system. Kraven, som Àr framtagnamed spÄrbarhet i sjöoperativa förmÄgor, erfarenheter frÄn den miljö ett luftburet system skaverka i ombord och systemexempel som visar vad som Àr möjligt att uppnÄ med dagenstekniknivÄ, presenteras som ett förslag till vÀrderingskriterier och effektmÄtt med tyngdpunktpÄ de krav som stÀlls pÄ luftfartyget (UAV) i sig..
Elektroniska böcker ur ett anvÀndarperspektiv - En studie av utlÄning via Internet
Elektroniska böcker Àr ett relativt nytt koncept som inte riktigt gjort nÄgra stora landvinningar, trots att ny teknik kommit och framsteg görs. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka brister som finns i utlÄningssystem för e-böckerna. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod tar vi en nÀrmare titt pÄ Malmö och Lunds stadsbiblioteks hemsidor. Intervjuer av bibliotekspersonal och anvÀndbarhetstest samt en teorigenomgÄng Àr basen för vÄr undersökning. Med hjÀlp av detta ville vi se vilka brister som fanns vid utlÄning, ur ett anvÀndbarhetsperspektiv, och dra vÄra slutsatser utifrÄn de resultat vi fÄtt.
Mobilapplikationsutveckling för mÀnniskor med kognitiv funktionsnedsÀttning
MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.
Modelicamodell av dieselmotor
Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.
Haptiskt gripdon
Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.
SjÀlvbalanserande motorcykel
Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.
Fumigation av fraktcontainrar
Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.
Transportör : Lokal logistik
This report is the result of a project work carried out at Karlstad University in conjunctionwith the local consulting firm Camatec where most of the work has been performed.The work can be classified as a classic engineering work with supportive theories andcalculations which in this context is relevant.The engineering project has focused on developing new standards for a conveyor that is usedin the VĂ€rmland paper industry where large rolls of paper are produced. A conveyor can takeits appearance in many different forms but in this thesis it has been an exemplary look and ithas also become modulatable with a central section, a drive end and a turning end.The construction work has been build under CAD programs such as Pro Engineer, drawingshave been created and costings have been analyzed. Strength calculations have been made andcooperation from several different companies have erected to explore different solutions andideas for a modern and sustainable conveyor..
Art Nouveau: Och dess guldsmidestekniker som anvÀndes, uppfanns och/eller utvecklades
Denna uppsats kommer att berÀtta om hur guldsmidestekniken uppfanns eller utvecklades i den organiska stilen av Art Nouveau (AN) under denna epok. Den utforskar de olika teknikerna som fanns pÄ den tiden och fokuserar utifrÄn guldsmedens synpunkt.Uppsatsen tar upp en kort allmÀn information om AN. Uppsatsen tar upp de frÀmsta tekniker som anvÀndes inom AN, frÀmst emaljering och dess grupperingar, vilket var vÀldigt populÀrt under denna tidsperiod. Granulation anvÀndes ocksÄ inom denna tidsperiod om Àn i mindre utstrÀckning, för att sedan bli en mer framtrÀdande teknik inom Art Deco stilen. Gjutningsprocessen tas ocksÄ upp dÄ det likasÄ anvÀndes inom denna stil..
TeknikÀmnet : idé och verklighet
1980 infördes teknikÀmnet som obligatoriskt Àmne i grundskolan. NÀr sedan Lpo 94 kom fick det en egen kursplan med mÄl uppsatta redan för Är 5. Sedan dess har det gÄtt nÄgra Är och olika undersökningar som har gjorts har visat att teknikÀmnet inte ser ut som det borde göra enligt lÀroplanen. Syftet med detta arbete Àr att gÄ in och titta pÄ faktorer som varit med och pÄverkat denna utveckling av Àmnet. Arbetet Àr frÀmst byggt pÄ ett empiriskt tillvÀgagÄngssÀtt.
MĂ€tning av akustiska parametrar i olika lokaler
Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur en akustisk mÀtning gÄr till. MÀtningarnas resultat anvÀnds för att se om lokalen uppfyller de krav som stÀlls pÄ de olika parametrarna för lokalens ÀndamÄl. Parametrarna Àr efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sÄdan mÀtning krÀvs bÄde teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi lÀste i en hel del litteratur om Àmnet akustik och hur man genomför en akustisk mÀtning. Vi gjorde ett antal mÀtningar i olika lokaler pÄ skolan, lokalerna som vi valde att mÀta i var konsertsalen och studion.