Sökresultat:
2394 Uppsatser om Miljöstrategi - Sida 51 av 160
Fel i undervisningenellerAtt lÀra av misstag
Arbetet syftar till att undersöka hur felsökning inom programmering anvÀnds i undervisningen pÄ gymnasiet och vilket stöd som finns i styrdokument och kurslitteratur. En stor del av elevernas tid gÄr Ät till felsökning, ÀndÄ tycks det inte angripas som ett eget moment i undervisningen. Undersökningen grundar sig pÄ tvÄ intervjuer med vardera tvÄ gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativ metod samt studier av kurslitteratur och styrdokument. Under den andra intervjun presenterades ett förslag pÄ en metod för felsökning. Resultatet av undersökningen blev att mycket lite stöd finns i kurslitteraturen trots att det finns som mÄl i kursplanerna.
Jane's walk som strategi för involvering av allmÀnheten i planeringsprocessen
I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..
Psykofysiologisk utvÀrdering av strategitrÀning och stresshantering inom golfputtning
I föreliggande uppsats var syftet att i en mixad design med kontroll- och behandlingsgrupp, undersöka om psykofysiologisk strategitrÀning kan hjÀlpa individer att hantera stress samt förbÀttra sin prestationsförmÄga i pressade situationer inom golfputtning. StrategitrÀningen innefattade en kombination av andning-, rörelse och kognitivt beteende. Resultatparametrar var a) fingertemperatur som indikerar förÀndringar i det sympatiska nervsystemet och b) ett protokoll som mÀtte prestationsdata. Data har analyserats med hjÀlp av ANOVA ?repeated measures? i SPSS.Huvudresultatet visar signifikant fingertemperaturskillnad mellan behandlings- och kontrollgruppen.
Managern och den lÀrande organisationen - - managementrapport av Team Nordea 2003
Sammanfattning Uppsatsens titel: Managern och den lĂ€rande organisationen ? managementrapport av Team Nordea 2003 Seminariedatum: 2004-01-14 Ămne/kurs: Management, 20 poĂ€ng Författare: Anders Isaksson, Johan Kropp, Jim Olsson och Louise Torehall Handledare: HĂ„kan Lagerquist Företag: Nordea Fem nyckelord: lĂ€rande organisation, managementsyn, projektarbete, strategi, utveckling Syfte: Syftet med denna managementrapport Ă€r att förmedla vĂ„ra lĂ€rdomar och att utifrĂ„n dessa reflektera kring managementrollen. Vi vill ocksĂ„ göra ett inlĂ€gg i diskussionen om det goda arbetet och den lĂ€rande organisationen. Metod: Rapporten tar ett abduktivt avstamp och integrerar vĂ„r managementsyn med de insikter vi nĂ„tt genom att hantera ett managementproblem och att arbeta som grupp. Teoretiska perspektiv: - Empiri: - Slutsatser: Vi har gjort ett antal gemensamma lĂ€rdomar: 1Strategianpassning till snabb omvĂ€rldsförĂ€ndring riskerar att leda till resursga2 En bra strategi blir aldrig bĂ€ttre Ă€n dess implementering tillĂ„ter 3 God motivation bygger pĂ„ en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer4 Organisationskultur kan bĂ„de gynna och hĂ€mma motivation 5 Feedback Ă€r samtalets A och O 6 Konflikter kan skapa lĂ€rande samtal 7 Intresse borgar för informationsutbyte Gruppens gemensamma lĂ€rdomar formar vĂ„ra ambitioner som managers men likriktar inte vĂ„ra sĂ€tt att leva upp till dem.
Kommers, förvaltning eller mittemellan
BAKGRUNDUnder 2000?talet har transaktionsvolymen pĂ„ fastighetsmarknaden ökat allt mer samtidigt som likriktningeninom fastighetsvĂ€rderingen blivit allt högre i och med fastighetsbolagens redovisning till verkligt vĂ€rde enligtIAS 40. Dragningen mot notering pĂ„ börsen blir ocksĂ„ allt starkare.PROBLEM OCH SYFTEUppsatsen vill belysa vilka affĂ€rsidĂ©er och strategier som ligger till grund för företagens olika syn pĂ„fastighetsinnehav och med detta som utgĂ„ngspunkt ge en bild av fastighetsbolagen pĂ„ Stockholmsbörsen.Deras strategi och affĂ€rsidĂ© jĂ€mförs dĂ€refter med utfallet för 2006 för att visa om de verkligen handlar pĂ„samma sĂ€tt som de kommunicerar att de gör. Vikten av korrekt kommunikation frĂ„n bolaget till anvĂ€ndare avredovisningsinformationen Ă€r grundlĂ€ggande och en skillnad mellan affĂ€rsidĂ© och verkligt agerande kan varaavgörande för en investering i bolaget.AVGRĂNSNINGARStudien omfattar fastighetsbolag pĂ„ Stockholmsbörsen under 2006 med en betydande andel kommersiellafastigheter.METODFöretagens Ă„rsredovisningar har studerats avseende affĂ€rsidĂ©er och strategier. DĂ€refter har deras ekonomiskautfall för 2006 bearbetats och analyserats för att göra en jĂ€mförelse mellan deras kommunicerade strategi ochderas handlande under 2006.
Digital kompetens i lÀrarutbildningen
Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrosÀten arbetar med att föra in digitala lÀrresurser som en integrerad del i den nya lÀrarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur bÄde lÀrarutbildare och lÀrarstudenter fÄr kompetenshöjning i digitala lÀrresurser. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med Ätta personer med inblick i lÀrosÀtenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lÀrarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strÀvan hos lÀrosÀtena att höja den digitala kompetensen hos bÄde lÀrarstudenter och lÀrarutbildare men det finns en tröghet i progressionen bÄde organisationsmÀssigt och personalmÀssigt. Slutsatsen Àr att det krÀvs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lÀgga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lÀrresursernas möjligheter..
PolishandrÀckningar : en jÀmförelse mellan UmeÄ och SkellefteÄ
Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att fÄ en fördjupad kunskap om polisens samarbete med vÄrdpersonal. Vi har avgrÀnsat oss till att studera polishandrÀckningar Ät psykavdelningen och tillnyktringsenheten i SkellefteÄ och UmeÄ för att se om det finns nÄgonting som gÄr att förbÀttra. Vi tror inte att det Àr en tillfÀllighet att det sker olyckor vid just handrÀkningsÀrenden. Vi har efter lite efterforskningar insett att det inte finns sÄ mycket information nedskrivet om hur samarbetet fungerar, utan det mesta Àr oskrivna rutiner och regler som bÄde vÄrdpersonalen och poliserna tar förgivet att motparterna vet. Det vi vill belysa Àr hur polisen och vÄrdpersonalen samarbetar rent sÀkerhetsmÀssigt och hur det kan utvecklas.
Kan fattigdomen minska genom skuldlÀttnader? : En granskning av HIPC-initiativet
För mÄnga fattiga lÀnder, frÀmst i Afrika, har det blivit uppenbart att skuldbördan har utvecklats till en skuldfÀlla som Àr mer eller mindre omöjlig att ta sig ur. 1996 presenterade Internationella Valutafonden (IMF) och VÀrldsbanken HIPC-initiativet; Highly Indebted Poor Countries, som Àr en strategi för hur skuldbördan för vÀrldens fattigaste lÀnder skulle kunna skrivas ner till en mer hanterbar nivÄ. Initiativet kan sÀgas ha vuxit fram ur den kritik som IMF och VÀrldsbanken har fÄtt för tidigare skuldlÀttnadsstrategier. Samtidigt presenterades en strategi för fattigdomsbekÀmpning; eng. Poverty Reduction Strategy (PRS).
Attrahera, utveckla & behÄlla - En explorativ studie om tvÄ företags förhÄllningssÀtt till Employer Branding
Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.
Strategier, prissÀttning och prismodeller : En jÀmförelse mellan tvÄ lokala gym
Det finns fÄ studier kring hur organisationer gör nÀr de sÀtter sina priser pÄ tjÀnster, dÀrför Àr det aktuellt med en studie kring just detta. Samtidigt finns det alltjÀmt ett vÀxande intresse och en ökad uppmÀrksamhet kring olika och nya hÀlsotrender med olika dieter och trÀningsformer, dÀr allt fler vÀljer att bli medlemmar vid olika gymanlÀggningar. DÀrför har denna uppsats följande problemformuleringar:Vad karaktÀriserar strategier och prissÀttningsprocesser hos lokala gym?Vilka prismodeller tillÀmpas och hur bidrar de till att realisera strategi och mÄl? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lokala gym gÄr till vÀga nÀr de sÀtter sina priser, hur priserna i sin tur pÄverkar verksamheten och hur de bidrar till att realisera sina strategier. Detta genom att i denna uppsats anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka och jÀmföra tvÄ gym i Visby.
Har ni lÀmnat kvar allt? : En studie om kompetensöverföring i samband med generationsvÀxlingen i kommunal sektor
Sverige stÄr inför en stor generationsvÀxling nu nÀr 40-talisterna nÀrmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag Àr nÀstintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gÄ i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den vÀxlingen av medarbetare sÄ att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lÀmnar organisationerna och hur arbetar de med att vÀxla in ungdomar in i verksamheterna? Det Àr ett flertal utmaningar som Sveriges företag stÄr inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor Àr den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsvÀxlingen innebÀr sÄ att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgÄngarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se nÀrmare pÄ problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behÄlla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsvÀxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt nÀr det kommer till medarbetare som förvÀntas gÄ i pension men Àven hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.
En undersökning av den kreativa processen
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur mÀnniskor dÀr den kreativa processen Àr central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det gÄr att hitta ett mönster. Vi bestÀmde oss för att ta reda pÄ vad som hÀnder inuti mÀnniskan runt
det kreativa ögonblicket. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: Vad Àr den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjÀlp av DV-kamera. VÄrt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen.
Implementering av Lgr11 : En komparativ studie av implementeringsarbetet pÄ kommunalnivÄ i ett svenskt lÀn.
Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..
Massmediekommunikation som strategi för att öka
medlemsaktiviteten inom religiösa samfund
The intension with the thesis is to investigate how mass communication is adopted as a strategy to increase the membership activity within religious communions in Sweden. In the years past it has shown a decreased activity within religious communion, deliberate strategies have been missing and efforts on resources for less effective strategies have been made. The study has been carried out through a review of existing theory within the field of subject, communication within religious communion and the use of mass communication within religious communion. The Swedish church was chosen as a case, where three persons were interviewed. The result from this study shows that the Swedish church communication operates on several different levels: these are detached and self-determinate.
Skillnader i arbetet enligt sÀkerhetspolicyn och arbetet i verkligheten
Information Àr en viktig tillgÄng för organisationer och dÀrför Àr ocksÄ informationssÀkerhet viktigt för företag som vill skydda sin information. Företag inför informationssÀkerhetspolicys som Àr en syn pÄ hur företagets ledning vill att informationssÀkerheten ska skötas. Det Àr ett problem att anstÀllda vÀljer att inte följa vissa delar eller hela sÀkerhetspolicyn av olika anledningar. Detta arbete utför en fallstudie pÄ ett företag för att se hur anstÀllda efterlever den sÀkerhetspolicy som finns. Strategin för undersökningen Àr generell och den visar hur företag kan gÄ tillvÀga för att identifiera brister i efterlevnaden av sÀkerhetspolicyn.