Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ?oktanten?.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Arbetet har syftat till att fallstudiepröva rutnätskonfigurationen som grund för en strukturplan med avsikt att möjliggöra en övergripande strategi för utbyggnad av ett exploateringsområde..

På dagens konkurrensutsatta marknad krävs olika styrmedel för att ekonomistyrningen i ett företag ska fungera. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företags styrmedel belöningssystem är utformade till de anställda. Vi har även undersökt om belöningssystem leder till att de anställda motiveras att prestera mot företags strategi och mål enligt nyckelpersoner som är insatta i företagens belöningssystem. För att undersöka detta utgick vi först ifrån teorier för att sedan intervjua två personer på företagen TeliaSonera och Tele2 som är väl insatta i dessa företags belöningssystem. Det visade sig att företagen har väldigt olika system.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan även CFO:n på grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn på hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förståelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO på Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller på Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som påverkar och samarbete.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner.

Huvudsyftet med uppsatsen är att utforma en modell, vars uppgift är att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet är att applicera modellen på banksektorn. För att uppnå vårt huvudsyfte utgick vi från teori om belöningssystem. Undersyftet uppnåddes genom en kvalitativ studie på de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. Primärdata inhämtades från intervjuer och sekundärdata främst från böcker och artiklar.

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri.

Syftet med denna uppsats är att studera förhållandet mellan företags tilltänkta tillväxtstrategier innan finanskrisen, gentemot hur dessa realiserats under och efter finanskrisens inverkan. Sålunda undersöks i uppsatsen hur marknadsturbulens inverkar på små- och medelstora företags tillväxtstrategier. Vidare har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats och tillämpat en fallstudie som forskningsstrategi för att få en så djup inblick i företagens agerande som möjligt, som kan hjälpa oss att förstå deras beteende. Den teoretiska referensramen implicerar till huvudsaklig del teori gällande strategi och hur företag kan gå tillväga för att skapa tillväxt, vilket väsentligen belyser tillväxt genom marknadspenetrering, marknadsutveckling, produktutveckling och diversifiering. Vidare redogörs för åtta fallföretag i empiri- och analyskapitlet och hur deras tillväxtstrategier såg ut innan, under samt efter finanskrisen, där vi avslutar med en analytisk sammanställning av kapitlet. I diskussionskapitlet diskuteras de mönster som kunnat tydas utifrån de åtta fallföretagen, där teori integreras med vår inhämtade empiriska data.

Syftet är att beskriva och analysera hur Swedbanks ekonomistyrning på region- och lokalkontorsnivå är utformad, med tyngdpunkt på balanserat styrkort och budget. Vi använder en kvalitativ strategi med abduktiv ansats och semi-strukturerade intervjuer. Genom att använda ett ramverk för strategiimplementering och modeller för balanserat styrkort, budgetering, belöningssystem och organisationsstruktur analyseras vårt empiriska material. Empirin bygger på dokumenterad information om Swedbank samt resultat från ett flertal intervjuer. Slutsatser:Swedbank använder sig av balanserat styrkort i kombination med budget.

I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker även vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lågstadieundervisningen. Syftet med denna studie är att få en överblick av och förståelse för den skriftliga algoritmens roll i lågstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar från en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vår kompletterande sökstrategi.

Vårt arbete baserar sig huvudsakligen på en fallstudie av prestationsmätning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vår önskan att få en större förståelse för prestationsmätning i ideella organisationer och att utifrån fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom området. Vår teoriram är uppdelad i två delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del där processen och strukturen i prestationsmätningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden därefter.

Bakgrund: Balanced Scorecard (BSC) har blivit ett populärt sätt att mäta ett företags prestationer, då det inkluderar både finansiella och ickefinansiella mål och mått. Samtidigt ses styrkortet som ett verktyg för att kommunicera företagets strategi och skapa en förståelse i hela organisationen för vad företaget vill uppnå. Trots att BSC är ett mycket framgångsrikt begrepp saknas det empiriska studier kring hur modellen upplevs och används av anställda på operativ nivå och hur styrningsverktyget påverkar dem.Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur BSC används på operativ nivå i ett företag samt förklara hur strategi och målformulering uppfattas av individen och påverkar dennes beteende. Vidare är undersökningens syfte att utveckla en modell för att öka den operativa relevansen i BSC.Slutsats: För att uppnå de fördelar som BSC kan erbjuda krävs en förankring i hela organisationen samt ett engagemang och involvering i styrkortsprocessen från alla anställda. Vi anser att problemen med BSC som uppkommer många gånger kan härledas till svårigheter att tydliggöra och att koppla strategin och BSC till vad individen arbetar med i sin vardag.