Sök:

Sökresultat:

1051 Uppsatser om Miljöskydd - Sida 58 av 71

Diskrimineringslagen, dess speciella regler, deras funktion, samspel och eventuella utvidgning

I FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, i Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje mÀnniska Àr född fri och alla har samma vÀrde och lika rÀttigheter. Skyddet mot diskriminering Àr ett uttryck för uppfyllandet av dessa rÀttigheter. Under det senaste decenniet pÄstÄs det ha blivit allt vanligare att folk kÀnner sig diskriminerade och krÀnkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rÀttigheter och mer benÀgna att anmÀla diskriminering Àn tidigare Àr svÄrt att svara pÄ. Det som kan konstateras Àr att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

Ursprungslandsprincipen i tjÀnstedirektivet

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Riskindex : Ett sÀtt att underlÀtta tillsynsplanering

Varje Är gör rÀddningstjÀnsten ett flertal tillsyner pÄ olika objekt runt om i kommunen och i dagslÀget bestÀmmer rÀddningstjÀnsten i LuleÄ varje Är vilka objekt som ska fÄ ett platsbesök kommande Är. Detta vill de Àndra pÄ, eftersom de vill kunna planera nÄgra Är framÄt i tiden. Syftet med denna rapport Àr att lÀgga grunden för ett bra, anvÀndbart och anvÀndarvÀnligt system dÀr det ska framgÄ hur ofta objekten behöver tillsyn, jÀmföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet Àr att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar sÄ att riskindexsystemet blir rÀttvisande.För att fÄ fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal pÄ olika tillsynsmyndigheter och en enkÀt sammanstÀlldes och skickades ut till rÀddningstjÀnster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssÀtt var anvÀndbart, dÄ de anvÀnde sig av en riskmatris för att bestÀmma tidsintervallen pÄ de objekten som genomgÄr tillsyn.EnkÀten som skickades ut bestod av tvÄ delar, i den första delen fick de Ätta fall dÀr de svarande skulle ange nÀr nÀsta tillsyn pÄ objektet borde ske.

Frontex, ett försvar mot immigrationen i EU?

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera om inrÀttandet av Frontex har bidragit till att immigrationen i EU framstÀlls som en utveckling vilket riskerar EU:s inre trygghet. Frontex samordnar verksamheten för EU medlemslÀnders grÀnskontrollmyndigheter. Det hÀvdas att EU:s yttre grÀnser stÄr inför starka immigrationstryck vilket innebÀr att en effektivisering av grÀnsarbetet Àr nödvÀndig för att stÀrka sÀkerheten.Materialet analyseras utifrÄn sÀkerhetiseringsprocessen som innebÀr att en politisk frÄga pekas ut som risk. Denna risk behöver inte nödvÀndigtvis existera utan enbart presenteras och argumenteras som sÄdan. Den frÄgestÀllning som besvaras görs sÄ utifrÄn utvalda dokument publicerade om Frontex samt intervjuer.

Skydd för skogsnÀringen i samband med fastighetsbildning

Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestĂ€mmelserna för jord- och skogsbruk. BestĂ€mmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och anvĂ€nds nĂ€ren fastighetsbildningsĂ„tgĂ€rd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för smĂ„ fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. SmĂ„ skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för Ă€garen som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att vĂ€lja alternativa omrĂ„den föravverkning försĂ€mras för smĂ„ fastigheter, vilket gör det svĂ„rare att avstĂ„ frĂ„n avverkning i omrĂ„den med höga naturvĂ€rden.

Fuktproblematiken : En studie om fuktsÀkerhet pÄ byggarbetsplatsen

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. ChimÀr eller realitet?

Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.

Missbruk av dominerande stÀllning i samband med patentinnehav - en analys som inkluderar de ekonomiska orsakerna och konsekvenserna

År 2002 var det samlade vĂ€rdet av patent inom EU 109 miljarder euro. Patentansökningarna till European Patent Office har stadigt ökat under det senaste decenniet. Det reella vĂ€rdet av patent ökar stĂ€ndigt och betydelsen av tillgĂ„ngar i form av patent blir allt viktigare för företag. Uppsatsen behandlar om och, i sĂ„ fall, hur det Ă€r möjligt att missbruka en dominerande stĂ€llning genom anvĂ€ndning av patentinnehav. Syftet Ă€r att utröna om det Ă€r möjligt för företag att missbruka en dominerande stĂ€llning genom att hĂ€nvisa till patentrĂ€ttigheter.

En studie för underlag till framtida produktutveckling av regnjackor

Uppsatsen bestÄr av en studie om de faktorer som pÄverkar olika aspekter av komfort i regn-jackor och ytterjackor samt en undersökning över behov av regnjackor för stadsmÀnniskor som vill klÀ sig city-snyggt, men ÀndÄ ankomma torr och presentabel till sin arbetsplats. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om ett samband fanns mellan de komfortupplevelser som uppstÄr hos anvÀndare av regnjackor och anvÀndare av ytterjackor. Genom teoristudier utvÀrderades betydelsen av komfort som dÀrefter ledde till en enkÀtundersökning samt analys av de komfortupplevelser som uppstod hos anvÀndarna av regnjackor och anvÀndarna av ytterjackor. De allmÀnna teoristudier i Àmnet komfort gav djupare förstÄelse över vilka huvudsakliga faktorer som pÄverkar komfortupplevelserna i regn- och ytterjackor. Referenser som anvÀndes för teoristudierna var tidigare gjorda kandidatuppsatser, tidskriftsartiklar, vetenskapliga artiklar och förelÀsningar.

MeritvÀrdering vid tjÀnstetillsÀttning : otillrÀckliga meriter eller diskriminering

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

RÀtten att tiga : Skattskyldiges passivitetsrÀtt i skatteutredningar

PassivitetsrÀtten ger skattskyldiga som Àr misstÀnkta för brott en rÀtt att inte behöva medverka i en utredning. Den brottsmisstÀnkte behöver sÄledes inte bidra till bevisningen i mÄlet genom att exempelvis göra ett bekÀnnande eller lÀmna material som Àr belastande för denne.  Detta innebÀr att det Àr Äklagaren som mÄste bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott. Det finns alltsÄ igen skyldighet för den tilltalade att pÄ nÄgot vis göra Äklagarens arbete lÀttare. Ett pÄförande av skattetillÀgg Àr ocksÄ att anses som att en person har blivit anklagad för brott, detta innebÀr att passivitetsrÀtten Àven intrÀder nÀr det Àr frÄga om skattetillÀgg.I den europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och grundlÀggande friheterna, Àven kallad Europakonventionen, finns det ingen bestÀmmelse som uttryckligen stadgar rÀtten att vara passiv. Trots detta anses passivitetsrÀtten omfattas av rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng i artikel 6 i Europakonventionen.

konstruktionsförbÀttringar av kÀrl för saltvattenfilter

Vattenfiltren ALF R20 ? R60 frÄn Alfa Laval AB i Lund anvÀnds för att filtrera kylvatten till Alfa Lavals plattvÀrmevÀxlare. Ytterhöljet av dessa filter Àr gummerade som skydd mot korrosion, dÄ havsvatten Àr mycket aggressivt. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom produktutveckling effektivisera tillverkningen, fÄ kortare ledtider och dÀrmed fÄ bÀttre lönsamhet. Genom att hitta alternativ till gummi-liningen hoppas Alfa Lavals underleverantör Liedholm Ramek AB i Helsingborg att spara tid i tillverkningsprocessen och genom att byta ut en flÀns pÄ sjÀlva konstruktionen hoppas man att korta produktionstiden. Via intervjuer med branschfolk i plast och gummibranschen hittades och utvÀrderades ett flertal alternativa material till gummeringen.

Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr - Ett privat initiativ i nationalismens anda i sekelskiftets Sverige

I en atmosfÀr av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgÄende politiska motsÀttningar bildades Göteborgs frivilliga motorbÄtsflottilj Är 1913. NÄgra Är senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okÀnda frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ?turbulent? politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och Àr till sin karaktÀr kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande.

Felbegreppets tillÀmpning pÄ skogsplantor

Uppsatsen behandlar felbegreppets tillÀmpning pÄ skogsplantor. Lagstiftningen inom omrÄdet skog och skogsplantor Àr relativt omfattande men skogsplantor Àr biologiska produkter varför lagstiftning inte helt kan förhindra att skador eller sjukdomar ÀndÄ uppstÄr. Det Àr helt enkelt inte möjligt att framstÀlla skogplantor utan att en viss andel av dem Àr behÀftade med fel. DÄ det Àr en mÀngd sammanverkande faktorer som kan bidra till skador eller plantors död kan det vara svÄrt att faststÀlla om orsaken till skadan/plantdöden var att hÀnföra till plantorna eller faktorer i uppvÀxtmiljön. SvÄrigheter att faststÀlla orsaken kommer dÀrför bidra till svÄrigheter för skogsÀgarna i samband med reklamation.

Dispaschören i Europas farvatten : Om domstols behörighet enligt Bryssel I bis-förordningen

Utredning och avgörande genom partikulÀrdispasch Àr en sjörÀttslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsÀkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet pÄ en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den hÀr uppsatsen undersöks om förfarandet Àven mÄste iakttas vid tillÀmpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansÄgs försÀkringstagarens rÀtt enligt art.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->