Med stigande ålder sker biologiska förändringar som innebär förlust av förmågor. Detta brukar kallas det normala åldrandet. Demens däremot innebär inte ett normalt åldrande. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och orsakar förändringar i hjärnan som medför minnesproblematik och i sin tur påverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet är av nedbrytande art.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt är ett problem då det innebär ett individuellt lidande p.g.a. nedvärderande kommentarer. Övervikten påverkar människan negativt både på ett fysiskt och psykiskt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

Bakgrund: Enligt Eriksson är vårdandets mål att skapa förutsättningar för välbefinnande genom att lindra eller förhindra ett lidande. Fekal inkontinens kan innebära ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Syfte: Beskriva livskvalitet hos kvinnor och män med fekal inkontinens. Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes. Databassökningar utfördes i PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Bakgrund: En njurtransplantation är nödvändig som behandling om en person drabbas av en irreversibel njursvikt. Det är den vanligaste formen av transplantation i världen. En njur-transplantation förbättrar livskvaliteten avsevärt men efter operationen sker en transition mellan sjukdom och behandling som kan påverka faktorer i patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av sin livssituation efter en njurtransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

Syftet är att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förändra sina liv och hur de fått livet att fungera nyktert. Frågeställningarna är: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förändra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervården eller andra faktorer som hjälpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? På vilket sätt ser kvinnorna annorlunda på sig själva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestått av sju intervjuer med kvinnor ur passande målgrupp. Analysen har gjorts utifrån tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som använts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält.

SammanfattningSyftet: att utifrån litteraturen beskriva föräldrars och syskons erfarenheter då ett barn i familjen får diagnosen cancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en vetenskaplig artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Huvudresultat: Barnets cancerdiagnos påverkade hela familjen. Föräldrarnas parrelation förändrades, friska syskon kände sig utanför och upplevde förändringar i relationen till det sjuka barnet.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation.

Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra känslor av chock, sorg och skuld. Vårdtiden vid missfall är ofta kortvarig och vårdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och återhämtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall.Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och känslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, Skuldkänslor, Oro och förväntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande från vårdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist på information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och närståendes betydelse, Vårdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta präglad av existentiell smärta och sorg.

Trots att så många kvinnor drabbas av missfall är det ett ämne som det inte talas om i Västerländsk kultur. Kvinnor som genomgår missfall upplever därför ofta brister i socialt stöd i samband med missfallet. Av denna anledning spelar bemötandet från vårdpersonal en betydande roll då det kanske är den enda möjligheten kvinnan har att tala med någon om sitt missfall, men också för att få svar på viktiga frågor.     Den här uppsatsen syftar till att öka kunskapen om kvinnors upplevelser av missfall och bemötande från vårdpersonal. En induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod har använts i denna studie. Sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnor från olika geografiska områden i Sverige.     Resultatet visar att kvinnorna delar upplevelsen av att ha förlorat ett önskat barn.

AbstraktAtt vårda en hemmaboende anhörig med diagnosen schizofreni innebär ofta ett stort ansvar för vårdgivaren och en känslomässig påfrestning där oro, skuld, rädsla och sorg är fyra hörnstenar. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa upplevelsen av att vårda en nära anhörig med schizofreni samt vilka copingstrategier som används.16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna: anhörigas börda, sjukdomens inverkan på familjens livskvalitet, anhörigas upplevda känslor, kontroll över tillvaron, distansering genom aktiviteter samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar som vårdade sitt schizofrena barn hemma ofta uttryckte en sorg över förlusten av det friska barnet och en oro för framtiden. En central fråga handlar om vem som ska ta hand om det sjuka barnet när föräldrarna inte längre orkar.

Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig.

Insjuknandet i hjärtinfarkt kommer ofta plötsligt och utan förvarning. Många som drabbas är friska sedan tidigare och insjuknandet innebär en förändrad livssituation för de drabbade. För kvinnor som drabbas av hjärtin- farkt är symtombilden ofta mer diffus än männens. Det medför svårigheter för kvinnorna att inse att de är sjuka och i behov av vård, vilket bidrar till att de söker vård senare än männen. Den försenade vården och behandlingen kan medföra sämre prognos för kvinnornas hjärtsjukdom.