Kriget är ett återkommande ämne och ständigt produceras ny litteratur och andra dokumentationer i ämnet. På många platser runt om i världen finns det även fortfarande spår från krigsåren, detta inte minst i Finland. Under denna tidsperiod deltog Finland i två krig: vinterkriget 1938 och fortsättningskriget 1941-44. Om dessa krigsrelaterade händelser har det skrivits i mängder, både skönlitterärt och historiskt, även på individnivå där hågkomstmaterial samlats in. Det här är ingen uppsats om kriget i sig, utan om hur man berättar om det samt vad dessa berättelser säger om just individ och kollektiv.

Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ?se? varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass..

Denna kandidatuppsats utgör en komparativ studie av två vampyrkaraktärer, greve Dracula och Edward Cullen, utifrån Bram Stokers Dracula (1993) och Stephenie Meyers första roman i Twilightsagan, Twilight (2007). Jag vill försöka klargöra förändringar i skildringarna av vampyrkaraktärerna genom att jämföra hur dem skildras när det gäller utseende, liv samt beteende och handling och därefter finna likheter och skillnader vampyrkaraktärerna emellan utifrån dessa aspekter. Den komparativa studien bygger huvudsakligen på närläsning av romanerna eftersom jag endast ägnar mig åt att studera hur vampyrkaraktärerna skildras. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader när det gäller skildringarna av greve Dracula och Edward. Skildringarna av Dracula som en monstervampyr har förändrats, gått förlorade och likaledes bevarats när det gäller skildringarna av Edward som humanvampyr..

Denna uppsats består av en kvantitativ studie av högstadieelevers grammatikkunskaper, samt en kvalitativ studie av högstadielärares grammatikundervisning. Eleverna som ingår i studien går samtliga sista terminen i årskurs nio. Studien är grundad på ett grammatiktest som sjuttiosju elever från tre olika högstadieskolor har deltagit i, samt en enkätundersökning där tio lärare som undervisar i svenska på högstadiet har svarat på frågor kring sin grammatikundervisning. Grammatiktesten har rättats, analyserats och kategoriserats utifrån de svar som givits och enkätsvaren har analyserats i förhållande till elevernas testresultat. Studien visar på likheter mellan respondenternas åsikter i den uppsats som förhandenvarande uppsats har sin utgångspunkt i (Bruneby 2006), och nuvarande uppsats, genom dess skildring av elevernas svaga kunskaper i explicit grammatik.

This paper aims to investigate what part Swedish media plays when it comes to portraying hiv and people infected by the virus. The study comes from articles published in Sweden's two largest daily newspapers, Dagens Nyheter and Göteborgs Posten, in 2007.By using discourse analysis we found that hiv within Sweden is described as related to riskgroups or risk behaviour and that individuals with hiv is portrayed as average people living normal lives. Except for the above described pattern, stories about so called hiv-men frequently occur. Overall, the words abroad and foreigners are reproduced in articles about individuals living with hiv or aids. When it comes to articles describing hiv abroad, aids is more in focus and people living with the virus is portrayed as innocent victims.

The purpose of this essay is to examine how peace journalism was expressed in Swedish newspapers´ reporting on the war in Georgia 2008. We did this by analyzing whether the reporting was elite- or people-orientated depending on how suffering was expressed and how the war players were described.The method we used was Critical Discourse Analysis (CDA). It was applied on news articles from four Swedish newspapers that covered three different happenings in the war in Georgia.We found out that the reporting was mainly elite-orientated, both when it comes to how suffering was expressed, as well as how the war players were described. The newspapers tended to focus on only one party?s suffering and one party as evil-doer, which is elite-orientated reporting and also an indication of war journalism rather than peace journalism..

Denna studie tittar på hur ?den andre? skildras i barnfilm. Materialet som har ställts inför analys bestårav de två Disneyfilmerna Lejonkungenoch Pocahontas, utgivna år 1994 respektive 1995. Fokus för analysen är etnicitet och vilken samhällsgruppsomskildras som ?den andre? i Lejonkungenoch Pocahontas.För att sätta studien om andraskapande i ett större perspektiv har Edward W.

Arbetet undersöker hur områden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien består av en ideologianalys av åtta bilderböcker som alla blivit utgivna under åren mellan 1999 ? 2011. Syftet är att granska vilka kunskaper och värderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förståelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn på barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för satir.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för satir.

The purpose of this study is to examine if, how and why history teachers work with local history projects in education. The results will be analyzed based on a theory of the uses of history. I also investigate, through group interwiews with students, if and how students? historical consciousness may develop through teaching about local history. The result is a variation map of teachers? different uses of history and how students historical consciousness can manifest itself.The results of the study shows that all the teachers interviewed uses local history projects in education.

Denna uppsats ska på ett vetenskapligt sätt försöka beskriva vad dokumentärserien ?I en annan del av Köping? framställer. Vilka diskurser synliggörs i programmet och står programmet eventuellt för en förändring i svenskt medieutbud vad det gäller skildring av funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt funktionshindrade barn, kärlek samt sex påvisas diskurser i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktärerna och vad de medverkande representerar i serien.

Uppsatsen handlar om hur karaktären Xena i tv-serien Xena krigarprinsessan (Xena: Warrior Princess) är visuellt gestaltad och vad det innebär. Syftet är att undersöka vilka värderingar som speglas i utformningen av krigarprinsessan. Är tv-serien en feministisk skildring av en kvinna som slår tillbaka mot patriarkatet eller är det egentligen en kvinna som blir ett objekt för en manlig publik? Med hjälp av en tredelad ikonologisk analysmodell analyseras stillbilder från två avsnitt av tv-serien. Bilderna analyseras först på formal nivå, sedan identifieras motiv, och på den tredje nivån analyseras våldsamma kvinnor.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för satir.

Bakgrund: Att inte veta hur saker och ting förhåller sig, är att sväva i ovisshet. Att leva i ovisshet och att inte veta hur ens framtid kommer att bli kan skapa funderingar som kan leda till olika reaktioner. Sådana funderingar och reaktioner blir ofta synliga i berättelser om det inträffade. En berättelse är en skildring av ett händelseförlopp muntligt eller skriftligt av verkliga eller påhittade händelser. Genom berättandet fångas helheten upp och återskapar upplevelser och känslor.