Sökresultat:
215 Uppsatser om Miljöskatter - Sida 15 av 15
DÄtid, nutid, framtid ? ett förtÀtningsförslag
Vissa omrÄden i Sverige har blivit stark efterfrÄgade pÄ
grund av dess lÀge och en ökad befolkning. En rapport frÄn
RiksantikvarieÀmbetet visar statistiken att övervÀgande delen av vÄra kust- och
skÀrgÄrdsomrÄden Àr mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer.
Sveriges befolkning ökar och dÀrmed ökar behovet av nya bostÀder stÀndigt. Vilka
omrÄden och vilken mark tas i ansprÄk för detta ÀndamÄl? Boverket redogör för
att bristen pÄ fria ytor i tÀtorterna gör att grönomrÄden tas i ansprÄk i
större utstrÀckning vilket kan pÄverka invÄnarnas tillgÄng till grönomrÄden.
SmÄföretagares attityder till tillvÀxt
SammanfattningI dagens förÀndringssamhÀlle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hÀnga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv instÀllning till tillvÀxt, de bör hela tiden tÀnka framÄt och se vad de kan göra för att, inte bara hÀnga med utan, ta ledningen och visa vÀgen in i framtiden. Företagarna (FR) i BollnÀs kom dÀrför pÄ idén att lÄta en student genomföra ett arbete om tillvÀxten bland smÄ företag.Det finns tvÄ syften med uppsatsen. Det ena Àr en övergripande bild för att se hur företag inom BollnÀs kommun ser pÄ tillvÀxt pÄ företag. Det andra Àr att se hur företag inom kommunen ser pÄ tillvÀxten för sitt företag.
EU-lÀndernas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet : SjÀlvbestÀmmande med inskrÀnkningar
Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskrÀnkning av suverÀniteten, dvs sjÀlvbestÀmmanderÀtten, pÄ flera omrÄden. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur detta medlemskap har pÄverkat medlemsstaternas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet. I vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar pÄ detta omrÄde, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrÀttsliga principerna har pÄ suverÀniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rÀttfÀrdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrÀtten.Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen Àr skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprÀttandet av den Europeiska Gemenskapen krÀver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundlÀggande friheterna tas bort. För att detta mÄl ska uppnÄs krÀvs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utstrÀckning det Àr nödvÀndigt.
Avfallsminimering i Sverige
Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.
Piska eller morot? : En studie av möjligheter och hinder samt förslag pÄ ÄtgÀrder till förÀndringar inom den svenska industrin i syfte att öka energieffektiviseringsarbetet.
Sverige Àr idag beroende av en sÀker tillgÄng till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns bÄde ny teknik och styrmedel för energieffektivisering sÄ har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin pÄverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiomrÄdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utslÀppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det rÄder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.