Sökresultat:
1022 Uppsatser om Miljöskada - Sida 9 av 69
HjÀrnvÀgar : Ett banverksbyggande
Med detta examensarbete vill jag pÄ enklast möjliga sÀtt beskriva vad FMT-metoden Àr och hur den kan praktiseras. MÄlet Àr att sÄ mÄnga personer som möjligt ska fÄ en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för mÀnniskor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har Àven den sensoriska integrationen stÀrkts. .
Det allmÀnnas ansvar för felaktig myndighetsinformation : sÀrskilt om 3 kap. 3 § skadestÄndslagen
Tidigare ansÄgs inte regler om det allmÀnnas skadestÄndsansvar vara sÄ viktiga. Det var först genom skadestÄndslagens tillkomst som det allmÀnna Älades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhÀllsutvecklingen har kravet ökat pÄ en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.Tidigare var möjligheterna mycket begrÀnsade att erhÄlla skadestÄnd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagÀndring som trÀdde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmÀnnas skadestÄndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse frÄn kravet pÄ att informationen lÀmnats ?vid? myndighetsutövning.
TVĂ RYTTARES BERĂTTELSE KRING DERAS REHABILITERING EFTER EN IDROTTSSKADA: ETT PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV
MÄnga av de skador som intrÀffar inom ridsport Àr ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare Àr mÄngfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet Àr ofta en följd av ryttarens kognitiva vÀrdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förstÄelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha rÄkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstÄ hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen pÄverkade deras kognitiva vÀrdering samt (3) förstÄ vilka faktorer som underlÀttade eller försvÄrade vÀgen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer anvÀndes och analysmetoden var holistiskt-innehÄll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var tvÄ ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.
Skolans möte med barn med förvÀrvade hjÀrnskador.
Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lÀrare och förÀldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvÀrvad hjÀrnskada.Ansatsen utgÄr frÄn en metodtriangulering med intervjufrÄgor och enkÀtfrÄgor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkÀter har skickats till förÀldrar respektive lÀrare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvÀrvade hjÀrnskador. EnkÀtfrÄgor till sju lÀrare och postenkÀter med missivbrev har sÀnts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.HÀlften av lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀten anser att skolan inte har den beredskap som krÀvs för att ta emot ett barn med en förvÀrvad hjÀrnskada. De övriga lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀterna har varit nÄgot mer positivt instÀllda.LikasÄ finns det en viss samstÀmmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjÀrnskadade barns rehabilitering.
- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.
Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven?
Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.
H?llbarhetsrapportering i svenska industrif?retag
Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.
H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet
The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to
transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high
relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is
defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares
are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to
examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each
other in relation to EU policies intended for intermodality.
Rehabilitering av muskelatrofi efter korsbandsoperation
I detta arbete förklaras knÀledens uppbyggnad och funktion, vad som sker vid muskelatrofi samt hur man kan ÄtgÀrda ett skadat korsband med olika sorters operationsmetoder och rehabilitering. Det tas Àven upp problem som kan uppstÄ för djurÀgaren under denna tid och exempel pÄ hur man kan förhindra dessa. En intervju Àgde rum i syfte att ge en inblick i hur hela förloppet, ifrÄn skada till rehabiliteringens slut, kan se ut ur en djurÀgares perspektiv. En djursjukskötare med goda kunskaper om rehabilitering intervjuades ocksÄ och gav exempel pÄ hur muskelatrofi kunde rehabiliteras efter en korsbandsoperation..
FrÄn dröm till elitspelare : Fotbollstalangers tal om sina möjligheter att utvecklas till etablerade fotbollsspelare pÄ elitnivÄ
Bakgrunden till denna studie grundade sig pÄ hur fÄ unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som pÄverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framtrÀder dÄ unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi frÄn en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i tvÄ elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes sedan som analysmetod.
Ljumskskador inom fotboll: riskfaktorer och prevention: En systematisk litteraturstudie
Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och hÄller mÄnga spelare borta frÄn match och trÀning. Det finns faktorer som utsÀtter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ orsakerna till att skada uppstÄr samt för att kunna förebygga skador med preventiv trÀning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poÀngsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.
OmvÄrdnadsinterventioner för oral mucosit i samband med strÄlbehandling mot huvud- och halscancer
Patienter som erhÄller strÄlbehandling mot huvud- och halscancer drabbas i hög utstrÀckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada pÄ munhÄlans slemhinna, Àr vanligt förekommande och kan pÄverka patientens grad av livskvalitet. SjukvÄrdspersonal undersöker inte regelbundet munhÄlan och det kan dÀrför dröja innan tecken pÄ skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvÄrdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strÄlbehandling mot huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvÄrdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.
Studie av synaptologinoch genuttryck i en modell för gnagareefter en lÀtt traumatisk hjÀrnskada
Diffusa axonala skador drabbar relativt m°anga personer varje °ar. Dessa skador kan uppst°a vidkollisionsolyckor i idrottsrelaterade aktiviter, vid fall eller som en bieffekt av pisksnšartsskador.Avdelningen fšor neurovetenskap p°a Karolinska Institutet och avdelnigen fšor fordonssšakerhetp°a Chalmers tekniska hšogskola har utvecklat en modell avsedd fšor gnagare i vilkenfšorenšamnda olyckshšandelser kan simuleras. Detta genom att utsšatta r°attors huvud fšorrotationsaccelerationer. Rotationsaccelerationen kan justeras fšor att p°a s°a sšatt skapa olikagrader av diffusa axonala skador. Resultatet av en axonal skada beror p°a skadans grad; skadorav hšogre grad kan resultera i att drabbade f°ar best°aende men medan en lšagre grad av skadakan p°averka olika biologiska mekanismer i cellerna p°a skadade omr°aden.
ErsÀttning till nÀrstÄende för psykiska besvÀr : 5 kap 2 § 3 p SkL
Ă
r 2002 Àgde ett reformarbete rum i SkadestÄndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rÀtt till ersÀttning för en nÀrstÄende som drabbats av psykiska besvÀr till följd av att en nÀra anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagÀndringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rÀtten till skadestÄnd i de sÀrskilda situationer som bedömts vara av sÄ pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgÄ att utge ersÀttning till den nÀrstÄende. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del Ät sett till tiden före respektive efter lagÀndringen.För att ersÀttning skall utgÄ mÄste de psykiska besvÀren vara medicinskt pÄvisbara, nÄgot som tidigare innebar att det lÄg pÄ de nÀrstÄende att bevisa att besvÀren uppkommit. Detta Àr dock inte lÀngre nödvÀndigt dÄ besvÀren i stor utstrÀckning numera presumeras.Konkret sÄ gÀllde före lagÀndringen att det fordrades att ett dödligt vÄld varit för handen sÄ till vida att det rört sig om en uppsÄtlig handling med dödlig utgÄng som huvudregel. I och med lagÀndringen Àr den nÀrstÄendes rÀtt till ersÀttning utstrÀckt till att Àven omfatta fall dÀr en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgÄng, en utvidgning som lagstiftaren fÄr tillskrivas dÄ denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgÄ ifrÄn.Det finns inte lÀngre nÄgot krav, dÄ personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsÄtlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersÀttningsrÀtt för den nÀrstÄende.
Att leva med whiplashrelaterade besvÀr
Whiplash Àr en skada som uppstÄr efter ett nacktrauma och besvÀr som uppstÄr pga denna skada benÀmns whiplashrelaterade besvÀr (WAD). Alla som rÄkar ut för ett nacktrauma fÄr inte bestÄende men, men för de 10% dÀr besvÀren kvarstÄr pÄverkas livsituationen avsevÀrt. Skadan gÄr inte att pÄvisa med den medicintekniska apparatur som finns idag. De kroniska besvÀren Àr mÄnga och omfattande, ofta diffusa och kan inte alltid logiskt kopplas till nacktraumat. Patienten kÀnner att skadan ideligen mÄste ?bevisas? eftersom den inte syns.
Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet
Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.