Sök:

Sökresultat:

1022 Uppsatser om Miljöskada - Sida 26 av 69

Myndigheters och konsulters syn pÄ riskbedömningar, osÀkerhet och variabilitet : En enkÀtstudie

NaturvÄrdsverket har bedömt att det i Sverige finns cirka 80 000 omrÄden med risk att klassas som förorenad mark. För utvÀrdering av denna mark utförs miljöriskbedömningar med syftet att bedöma sannolikheten för att en skada skall uppstÄ, samt fatta beslut om eventuella ÄtgÀrder. För detta krÀvs att hÀnsyn tas till bÄde osÀkerhet och variabilitet för att förhindra utförandet av otillrÀcklig eller överdrivna ÄtgÀrder. TvÄ viktiga aktörer i Sverige vid utföranda och utvÀrderingen av förorenad mark Àr LÀnsstyrelsen och konsultföretag. DÄ dessa parter har stor pÄverkan pÄ den utvÀrdering som sker av förorenad mark var syftet med denna studie att undersöka deras syn pÄ miljöriskbedömning, osÀkerhet och variabilitet.

Patientens upplevelser av vÄrd och rehabilitering i samband med en höftfraktur - En litteraturstudie

Bakgrunden beskriver att ungefÀr 19 000 personer Ädrar sig en höftfraktur varje Är i Sverige, och Àr en vanligt förekommande skada hos Àldre mÀnniskor. Antalet höftfrakturer kommer sannolikt att öka i takt med att antalet Àldre mÀnniskor ökar i samhÀllet. Sjuksköterskorna behöver kunna sÀtta sig in i patienternas behov och ge en bra omvÄrdnad. Denna patientgrupp Àr ofta utsatt och rehabiliteringen kan bli lÄngvarig. Syftet var att belysa patienternas upplevelser av vÄrd och rehabilitering vid en höftfraktur.

"Alla Àr inte med" : Hur motivation pÄverkar elevers deltagande till idrott och hÀlsa pÄ yrkesförberedande program

Denna uppsats behandlar i första hand elever som Àr frÄnvarande frÄn lektionerna i idrott och hÀlsa samt vilka anledningar de anger till att vara det. Vi har varit ute i sammanlagt sex klasser pÄ yrkesförberedande program pÄ tvÄ olika skolor dÀr eleverna lÀser idrott och hÀlsa 1. Syftet var att utifrÄn ett motivationsperspektiv fÄ klarhet i varför vissa elever Àr frÄnvarande frÄn Àmnet. Vi ville Àven belysa vad eleverna skulle vilja förÀndra i Àmnet idrott och hÀlsa för att minska frÄnvaron, vilket har gett oss en inblick i vad de Àr nöjda/ missnöjda med. Resultatet visar att elever anger en viss anledning till varför de Àr frÄnvarande vid olika tillfÀllen och en helt annan till varför de tror andra elever inte Àr med pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa.

HIV-patienters upplevelser av bemötande i vÄrdsituationer.

FörmÄgan att kÀnna igen ansikten och frammana namn pÄ personer i sin nÀrhet Àr viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmÄgor kan saknas frÄn födseln eller bli nedsatta pÄ grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svÄrigheter med ansiktsigenkÀnning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan anvÀndas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmÄga att kÀnna igen ansikten och benÀmna dem avviker frÄn förmÄgan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenÀmningstest för att undersöka förmÄgan att kÀnna igen och benÀmna kÀnda personer hos svenska deltagare över 50 Är.

Stressfaktorer som pÄverkar de nyutexaminerade sjuksköterskornas under sitt första Är som verksamma

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första Är som yrkesverksam sjuksköterska.Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehÄllet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrÄn syfte och frÄgestÀllning. Artiklarna har lÀsts igenom vid flertalet tillfÀllen av bÀgge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehÄllet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanstÀlldes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a.

Rekvisiten för renommésnyltning i Marknadsdomstolens praxis

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning Àr och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. VÄrt syfte Àr att ge en förstÄelse för renommésnyltning och var grÀnserna för rekvisiten för renommésnyltning gÄr. Vi kommer behandla de rekvisit som MD stÀller upp för renommésnyltning. NÀr vi beskriver rekvisiten kommer vi anvÀnda oss av avgöranden frÄn MD och varva det med vÄra egna tankar och reflektioner.Vi kommer att studera vad det innebÀr nÀr en nÀringsidkare obehörigen anknyter till en annan nÀringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning Àr otillbörligt. Dessa Àr rekvisit som vi kommer studera nÀrmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett.Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jÀmförande reklam i 18 § 7 p.

Sjuksköterskors syn pÄ trycksÄrsprevention - en enkÀtundersökning

TrycksÄr Àr en vÄrdrelaterad skada vars prevalens Àr utbredd pÄ sjukhus i Sverige. Denna hudskada uppkommer nÀr ett ihÄllande tryck orsakar att underliggande vÀvnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksÄr ska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksÄr. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors syn pÄ trycksÄrsprevention relaterat till patienter som ligger inlagda pÄ somatisk vÄrdavdelning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in via enkÀter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter.

Mobbning bland elever med sÀrskilda behov i skolÄr 7-9

Syftet med min undersökning Àr att studera förekomsten av mobbning bland elever med sÀrskilda behov i skolÄr 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsÀtts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar Àven hur elevernas sjÀlvbild pÄverkas av mobbning. Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med sÀrskilda behov i skolÄr 7-9. Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer Àven genom SMS eller via chatting pÄ nÄgon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsÀtter dÀrefter i skolan. Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven gÄr ofta undan eller hÄller sig för sig sjÀlv. Verbal mobbning Àr vanligast och pojkar utsÀtts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsÀtts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fÄtal vÀnner i sin egen klass.

Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Elevers tankar om skolsköterskans roll i skolan.

Bakgrund: Skolsköterskan ingÄr i elevhÀlsoteamet vars uppdrag Àr att bevara och frÀmja hÀlsa, förhindra ohÀlsa, tidigt upptÀcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser pÄ skolsköterskans roll i skolan. Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever frÄn högstadiet och gymnasiet svarade pÄ mejlfrÄgor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman. Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta.

StyrelseansvarsförsÀkring för bostadsrÀttsföreningar : Vad Àr det som försÀkras?

Styrelser i bostadsrÀttsföreningar har ett omfattande ansvar för beslut de tar rörande föreningens ledning och förvaltningen av föreningens angelÀgenheter. Lider en part skada av styrelsens beslut kan styrelsen bli skadestÄndsskyldig utifrÄn bestÀmmelserna i bostadsrÀttslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Utredningen har visat att denna skadestÄndstalan kan avse sak- och personskador samt rena förmögenhetsskador. Ansvaret Àr sÄledes vidstrÀckt och kan komma som en överraskning dÄ mÄnga bostadsrÀttsföreningsstyrelser kan bestÄ av lekmÀn.För att skydda sig mot dessa skadestÄndansprÄk tecknar mÄnga bostadsrÀttsföreningar ansvarsförsÀkringar för sina styrelseledamöter. Detta innebÀr att ansvarsförsÀkringen tar pÄ sig betalningsansvaret vid eventuell skadestÄndsskyldighet.

Kvinnors upplevelse vid postpartum depression

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av en postpartum depression(PPD).Metod: Examensarbetet som föreligger gjordes som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserar sig pÄ resultatet av 12 vetenskapliga artiklar. De 12 valda artiklarna hÀmtades frÄn PubMed och CINAHL.Huvudresultat: Det som visade sig vara utmÀrkande för en PPD var att kvinnorna kÀnde sig kluvna inför moderskapet. De hamnade i en grÄzon mellan vad de hade förvÀntat sig och hur verkligheten sÄg ut. Det visade sig att mÄnga kvinnor kÀnner allt annat Àn lycka som nybliven förÀlder.

Tre professioners syn p? l?ndryggsskador inom idrott: En multidisciplin?r studie av v?rd och rehabilitering

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Prehospital omvÄrdnad vid risk för crush syndrom

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys Àr vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbÀvningar. Det kan ocksÄ uppkomma nÀr personer utsÀtts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvÄrden i Sverige har vi inte nÄgon behandlingsplan för detta tillstÄnd och dÀrför kan det finnas en risk att dessa patienter inte fÄr rÀtt omvÄrdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvÄrdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehÄllet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att fÄ Crush syndrom har följande symtom: skada pÄ muskelmassa, förlÀngd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfÀrg.

Aj, jag har ont! ? En litteraturstudie om hur sjuksköterskan kan bedöma patientens postoperativa smÀrta

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr vanligt förekommande efter en genomgÄngen operation. Den postoperativa smÀrtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsÀtts patienten för en större eller mindre ?skada?, dÀr hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten pÄ olika smÀrttecken.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->