Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Bakgrund och problemdiskussion Sedan 1988 har revision varit obligatorisk för samtliga aktiebolag i Sverige. Nu vill EU harmonisera medlemsländernas lagstiftning och en del i detta är att minimera revisionen i syfte att förenkla redovisningen för små bolag. Trots att inga större konsekvenser av revisionspliktens avskaffande i Danmark 2006 har observerats upplever FAR SRS en oro för att kvaliteten kommer att minska när revisionsplikten avskaffas i Sverige. Debatten kring revisionspliktens avskaffande har tagit upp att FAR SRS oro kan vara befogad. Detta med tanke på den bristande etik och moral som redan finns hos företagen.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt år har gått sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll är. Halling (2007) menar att bankerna använder den reviderade årsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet påverkas. Detta beror på att redovisningsinformationen kan hjälpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar på att en reviderad årsredovisning är viktig och om förtaget inte väljer att ha revisor så kommer bankerna vara mer försiktiga när de beviljar en kredit. Vi ställer oss frågande till detta och vill undersöka om det är andra faktorer som påverkar småföretagens möjligheter till lån om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad årsredovisning påverkar de mindre aktiebolagens kreditvärdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

Sarbanes Oxley Act (SOA) är en amerikansk lag som även påverkar svenska företag. Lagen är tillämplig på samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som är noterade på någon amerikansk börs. SOA ställer bland annat krav på att bolagen har ett välutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens ekonomichef och VD att få personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delårsrapport och årsrapport som lämnas är korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i värsta fall fängelse.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot revisorn? Då allmänhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens.

SammanfattningDen ekonomiska brottsligheten i samhället är stor och som ett led i brottsbekämpningen infördes en lagändring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmäla misstanke om brott. Pressen på att de granskande revisorerna ska upptäcka brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förväntar sig att det är revisorns uppgift att se till så att bolagen inte sysslar med någon brottslighet. Ett förväntningsgap har uppstått mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrågasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men även anmälningsplikt vid misstanke om brott.Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien har utgått ifrån det hermeneutiska synsättet eftersom vi på ett kvalitativt, genom ett fåtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet.

Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, System för redovisning, revision och ägarstyrning, FED 334, VT 2007  Författare: Therése Claeson, Henrik Green, Henrik NilssonHandledare: Karin JonnergårdBihandledare: Ulf Larsson Examinator: Karin Jonnergård Titel: Fond- och pensionsbolags ägarutövning ? i enlighet med ägarpolicy? Bakgrund: Institutionella investerare har fått utstå kritik för sin bristande ägar­utövning men en del tidigare forskning visar att de har utökat sin ägaraktivism. Enligt rekommendationer ska varje fond- och pensionsbolag upprätta en ägarpolicy för att be­skriva sin ägarutövning. Syfte: Att beskriva fond- och pensionsbolags ägarutövning i portfölj­bolagen för att kunna bidra till en vidareutveckling av teorin för ägaraktivitet samt att utvärdera hur ägarutövningen överensstämmer med ägarpolicy. Tillvägagångssätt: Nio svenska fond- och pensionsbolag har undersökts. Material har inhämtats från intervjuer med sex representanter från de undersökta fond- och pensionsbolagen samt fem andra aktörer med insyn i under­sökningsobjektens ägarutövning. Även bolagsstämmoprotokoll från 24 portföljbolags årsstämmor 2006 samt extrastämmor, artiklar i svensk affärspress samt fond- och pensionsbolagens ägar­styrnings­rapporter har använts.

This thesis is the final part of bachelors program of Nuclear Engineering at UppsalaUniversity (program code KKI1). The work has been carried out in cooperation withForsmark Kraftgrupp AB. The topic studied deals with possible improvements ofefficiency at the planning department at block 2 in Forsmark i.e. FMP2.FMP2 plans and coordinates over 3,000 operations which is carried out during theannual overhaul of block 2 in Forsmark. Inspections, fuel replacement and repairs areincluded in the annual overhaul.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer:Transformativt ledarskapDen etiska kulturenDen moraliska identitetenMetod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet.

Kalkylapplikationer används frekvent av företag för bearbetning av finansiell information. Denna uppsats inriktar sig på Excel, som är den vanligast förekommande kalkylapplikationen. Vår undersökning visade att Excel betraktas som ett mycket bra och flexibelt verktyg och att applikationens kalkylark är av stor betydelse för företagens verksamhet. Kalkylerna används främst inom finansiella processer för bland annat sammanställning av årsredovisningar, budgetering och kalkylering, vilket gör att många av de här kalkylerna är signifikanta för verksamheten. För att uppfylla företagsspecifika behov tenderar kalkylerna också att vara egenutvecklade inom företagen. Då kalkylerna är egenutvecklade samtidigt som de är signifikanta ställs höga krav på både utvecklare och slutanvändare. Studier har visat att nästintill alla kalkyler innehåller fel och att behovet av intern kontroll inte tas på fullt allvar.

Bakgrund: En pågående trend inom hälso- och sjukvården är införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillämpas när ett vårdvalssystem införs är lagen om valfrihetssystem (LOV). På grund av att landstingen är självstyrande kan formerna för organisation och styrning variera.Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vårdgivare inom primärvården, med avseende på kvalitet i vården.Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering.Resultat: I alla de tre fallen framhålls att uppföljningen av de offentliga och privata vårdcentralerna är likadan. Det görs uppföljning av samtliga vårdcentraler en gång per år. Till denna samlas data in från olika källor.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna lagändring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken påverkan reformen har haft på revisionsbyråernas arbete och deras attityd till lagändringen. Studien avser också att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktär, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primärdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyråer, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant från NyföretagarCentrum. Sekundärdata har samlats in från artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella området. Referensramen behandlar följande områden; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framväxt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrågan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier.