Sök:

Sökresultat:

1056 Uppsatser om Miljörevision - Sida 38 av 71

Den orena revisionsberÀttelsen : orsaker och effekter

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Södertörns HögskolaRevision, C-nivÄ, VT 2006Författare: Lisa Andersson och Tina EdsvikHandledare: Bengt LindströmTitel: Den orena revisionsberÀttelsen ? orsaker och effekterBakgrund och problem: RevisionsberÀttelsen ses som en kvalitetsstÀmpel för ett företag och en oren sÄdan Àr nÄgot mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning pÄstÄr att 50 procent av de företag som fÄtt en oren revisionsberÀttelse gÄr i konkurs inom fem Är. Motsvarande siffra för företag som inte fÄtt en oren Àr 20 procent. Eftersom en anmÀrkning i revisionsberÀttelsen anses vara allvarligt, Àr det av intresse att se nÀrmare pÄ dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberÀttelse samt hur det pÄverkar ett företag att ha en oren revisionsberÀttelse.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberÀttelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna Àr, samt att undersöka hur företagarna förhÄller sig till revisionsberÀttelsen i allmÀnhet och speciellt den orena.AvgrÀnsningar: Uppsatsen undersöker Ärsredovisningar frÄn 2003 i aktiebolag med fler Àn tre anstÀllda.

FörvÀntningsgapet : FörhÄllandet mellan revisor och klient

Tidigare studier har visat pÄ ett gap i förvÀntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förvÀntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende frÄn samhÀllet till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats pÄ relationen mellan revisorn och dess klient, smÄföretaget, dÄ denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förvÀntningsgapet i en ny relation för att ge förslag pÄ hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förvÀntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstÄnd under intervjuerna.

Implementeringen av K3 : En standardisering av redovisningens regelverk

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, bÄde internationellt och nationellt. K-projektet pÄbörjades Är 2004, dÄ BFN beslutade om att Àndra inriktning pÄ sin normgivning. BFN bestÀmde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersÀtta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillÀmpa vid upprÀttandet av sin Ärsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vÀgledning för att underlÀtta för upprÀttare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar pÄ BFNs ?UpprÀttande av Ärsredovisning (K3) - Utkast?.

Revisionspliktens avskaffande : vilka faktorer pÄverkar företagens val av revision

On November 1st 2010 the obligatory audit was removed in Sweden for small companies. What factors influence such companies to have their financial reports audited, and what factors exert the strongest influence. Purpose: The authors would like to investigate factors that affect companies with voluntary audits in SkÄne lÀn to continue with the audit. The authors also wish to examine the factors that have the strongest impact on the choice to adopt auditing. Method: A quantitative study has been conducted in which aquestionnaire was sent to companies in SkÄne LÀn Conclusion: The factors that affect smaller companies to continue with audit are as follows: Accounting quality, cost, creditors (loans), suppliers / customers, the tax office and distort competition.

Revisorns personliga moral : En kvalitativ studie om hur revisorns personliga moral pÄverkar dennes oberoende handlande vid arbetet som bÄde granskare och rÄdgivare

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Medlemsinflytande inom KF : sanning eller klyscha?

Syftet var att utifrĂ„n ett demokratiperspektiv analysera och utvĂ€rdera medlemsinflytandeti praktiken inom Konsumentföreningen Svea. PrimĂ€rdata har insamlats genom entotalundersökning av Uppsalas tio Coop-butiker dĂ€r butikschefer och medlemssekreterareintervjuats samt enkĂ€t skickats till butiksrĂ„dsordförande.Analysen har skett utifrĂ„n Michele Michelettis modell för demokratisk revision avorganisationer, innehĂ„llande Ă„tta valda indikatorer som nĂ€mns i följande slutsatser: KtfSveas butiksnivĂ„ fungerar vĂ€l med avseende pĂ„ medlemsdeltagande , resurs- ochgenomförandekontroll . Tolerans och lyhördhet samt organisationensbeslutsförmĂ„ga fungerar vĂ€l enligt studiens resultat men vi betvivlar tillförlitligheten.Tre indikatorer fungerar inte tillfredsstĂ€llande. Brister i kontroll över dagordningenleder till försvagat medlemsinflytande. Även intern debatt och jĂ€mlikhet i beslutfungerar mindre bra och skulle kunna förbĂ€ttras genom en översyn och förnyelse blandförtroendevalda..

SkogsvÄrdslagen: En undersökning av balansen mellan bevarande och brukande

Nedskrivna regler om skogsvÄrd har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, nÀr sÄgverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevÀrt. Tidigare hade avverkning av skog frÀmst genomförts för husbehov. Den första moderna skogsvÄrdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgÄ ett flertal Àndringar. Dagens skogsvÄrdslag gÀller sedan 1979 men genomgick viktiga Àndringar 1993.

Nya urbana tr?darters ?terh?mtning av fotosynteser efter v?rmeb?lja.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Politisk Instabilitet och Turism : Vad hÀnder nÀr kontrollen försvinner?

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

N?r v?ldet finns n?ra En allm?n litteratur?versikt om faktorer som p?verkar sjuksk?terskans m?jligheter att identifiera v?ld i n?ra relation p? akutmottagningar

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Miljödiplomering av HV71

This report is a degree paper made for the Engineering program in Technical Chemistry at the School of Engineering, Jönköping University.The intention of the project which is described, is to answer whether HV71 might become environmentally certified according to the criteria of "miljödiplomering". The project also included an investigation of which further steps and measures must be undertaken by the enterprise in order to achieve the certificate. The final part was to implement the necessary requirements for the certification.The report starts with a short background where the origin and function of environmental management is briefly explained.The report continues with how the practical work with the environmental certification was done according to requirements of Jönköping municipality. Motivations behind each part of the process are given as well as explanations of how each part of the process was carried out.The final result of the project was that HV71 took the measures needed to live up to the required demands. After a revision made by Miljöstrategen i Jönköping AB, HV71 passed the demands and became thereby an environmentally certified business..

SKYREVs betydelse för den Kommunala Revisionen

Syftet Àr att redogöra för mÄlsÀttningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primÀrdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna bestÄr av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som anvÀnds i arbetet Àr agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet Àr att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstÀmpel pÄ den kommunala revisionen som dÀrmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sÀtter prÀgel pÄ den kommunala revisionen och pÄ de kommunala revisorerna..

Upplevelser av djur och utevistelse : Aktiviteter för barn pÄ Stenby 4H

Aktivitetskort som pedagoger kan anvÀnda med barn i Äldrarna 5-6 Är pÄStenby 4H-gÄrd i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv kÀnsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle fÄ en ökadförstÄelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehÄller fakta, bilder,sÄnger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frÄgor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Avskaffad revisionsplikt för smÄ aktiebolag : En studie av revisionens betydelse för utvalda intressenter

Syftet med uppsatsen Àr att analysera om det i samband med denavskaffande revisionsplikten skett förÀndringar i arbetssÀttet förbetydande intressenter samt undersöka hur synen pÄ smÄaktiebolags trovÀrdighet efter reformen har förÀndrats.Metodik:I studien har ett kvalitativt tillvÀgagÄngsÀtt med en abduktiv ansatsanvÀnts. Insamling av data har skett genom semi-struktureradeintervjuer med respondenter frÄn en arbetsgivarorganisation, trekreditgivare och tvÄ myndigheter.Resultat:De frÀmsta slutsatser som dragits Àr att kreditgivares arbetssÀtt inteförÀndrats i den omfattning som förvÀntats. MyndigheternasarbetssÀtt har dÀremot pÄverkats i större grad, vilket förklaras medatt de arbetar mot intressenter pÄ ett annorlunda sÀtt. Efterreformen Àr det inte trovÀrdigheten till bolag som förÀndrats, utantill de sammanstÀllda rÀkenskaperna..

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->