FörĂ€ldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och Ă„ngest för sitt barns situation. Barns missbruk innebĂ€r ofta bĂ„de fysiska och psykiska konsekvenser för förĂ€ldrar. FörĂ€ldrar i en sĂ„dan situation Ă€r dĂ€rför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jĂ€mförs förĂ€ldrars och professionellas syn pĂ„ studiens fem olika teman; att vara förĂ€lder till ett barn med drogmissbruk, stöd till förĂ€ldrar, bemötande frĂ„n SocialtjĂ€nsten, tillgĂ€nglighet och samverkan. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med förĂ€ldrar, FoU, SocialtjĂ€nsten och ÖppenvĂ„rden.

I Sverige Àr samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkstÀllande direktörens förvaltning. I EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv uppstÀlls krav pÄ revision, vilka generellt gÀller för alla aktiebolag. MedlemslÀnderna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag frÄn revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga dÄ mÄnga smÄ bolag som dÄ inte var revisionspliktiga i stor utstrÀckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag Àr Sverige nÀstan ensamt inom EU med att Ànnu inte ha slopat revisionsplikten för smÄ aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre av följande krav Àven fortsÀttningsvis revideras. Dessa grÀnsvÀrden Àr i förslaget satta till de av EU högsta tillÄtna vÀrdena:  Mer Àn 83 miljoner kronor omsÀttning  TillgÄngar pÄ mer Àn 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler Àn 50 anstÀllda  Med förslagna grÀnsvÀrden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga nÀr lagÀndringen trÀder i kraft.

The definition of an expectation gap is, when the local municipal politician and the audited apprehensions and expectations gets apart about what auditors are going to work with and what they are going to accomplish.Svenska Kommunförbundet writes in their publication FullmÀktige och revisionen (2004) that the communication between the auditors and the audited is important so the final result becomes great. Apart from the communication, the recurring information about auditing is important to increase the knowledge and understanding. Are there expectations on what the auditors are going to review and discover among the audited, when there probably are expectations from the inhabitants on the auditing. This leads us to our purpose of our essay which is to investigate and describe if there exist an expectation gap between the auditors and the social welfare boards in the primary municipality. The method we used to collect our data was a guided telephone interview with 66 persons.

Syftet med min uppsats var att fÄ en djupare förstÄelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville ocksÄ se om det fanns nÄgon skillnad pÄ upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en sjÀlvhjÀlpsgrupp. Intresset vÀcktes under min praktik pÄ en öppenvÄrdsbehandling för missbrukare, dÀr jag ocksÄ kom i kontakt med anhöriga. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka kÀnslor, emotioner och erfarenheter Àn mer okomplicerade faktafrÄgor. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnÄ kvalitet och genom det kan informationen sÀkerstÀllas till företagets intressenter. I skrivandets stund pÄgÄr en debatt om revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, dÄ det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, sÄ kallade K2, slippa krav om revisor och istÀllet ska den vara frivillig. Ett avskaffande av revisionen kan leda till sÀmre kvalitet pÄ den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn vÀljs bort krÀvs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

SammanfattningBakgrund: NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det ett hÄrt slag för hela familjen dÀr de stÀlls inför en helt ny verklighet. En förÀlder i kris kan bli oförmögen att visa kÀnslor och stÀnger dÀrför in den skuld och sorg de kÀnner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie. Resultatet bestÄr av elva vetenskapliga artiklar som Àr systematiskt granskade och analyserade.

Titel: ?Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna WestergÄrd Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de vÄldtÀkter som kvÀllstidningarna bevakade 2013 var en gruppvÄldtÀkt pÄ en 15-Ärig flicka i Tensta. Den fick stor uppmÀrksamhet i kvÀllspressen efter att de misstÀnkta, sex jÀmnÄriga pojkarna, friades i hovrÀtten.

The aim with this thesis is to investigate the risk management at the department Road construction, The National Road Administration Region MĂ€lardalen. The aim is also to study how the risk management could be improved to better support the project leaders. Included in theses aims is to examine potential problems with the current risk management and to suggest changes. It is of utter importance to define the concept of risk, to study how risk can be measured and in which ways risk can be analyzed. In doing so, a literary study has be done and fourteen respondents has been interviewed.Risk is to be seen more as a concept than a quantity.

Att leva nÀra en person med en Àtstörning Àr förknippat med kÀnslor av frustration, börda och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjens upplevelse av att leva nÀra en person med en Àtstörning. Litteraturstudien var av kvalitativ ansats dÀr författarna anvÀnde sig av en manifest innehÄllsanalys. Efter analysen framkom fem slutkategorier: att tvivla pÄ och skuldbelÀgga sig sjÀlv som familjemedlem, att anpassa sig och omprioritera inom familjen till följd av sjukdomen, att kÀnna behov av mer information och stöd kring sjukdomen, att uppleva förÀndringar i relationer mellan familjemedlemmar och att uppleva en emotionell berg- och dalbana till följd av sjukdomen. Det var vanligt att som förÀlder beskylla sig sjÀlv för sjukdomen.

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Titel: ?Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna WestergÄrd Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de vÄldtÀkter som kvÀllstidningarna bevakade 2013 var en gruppvÄldtÀkt pÄ en 15-Ärig flicka i Tensta. Den fick stor uppmÀrksamhet i kvÀllspressen efter att de misstÀnkta, sex jÀmnÄriga pojkarna, friades i hovrÀtten.

DÄ en av revisorns viktigaste uppgift Àr att skapa tilltro för ett företags rÀkenskaper och förvaltning hos dess intressenter Àr det tvunget att revisorn Àr oberoende i förhÄllande till företaget. Detta oberoende hotas av sÄ kallade kombiuppdrag som Àr en vanlig tjÀnst hos de flesta revisionsbyrÄer. Detta innebÀr att samma revisionsbyrÄ utför bÄde revision samt redovisning eller rÄdgivning Ät klienten. VÄrt syfte var att undersöka revisorernas syn pÄ denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pÄgÄende diskussioner i facktidningar.

SammanfattningTitel: Lagen om anmÀlningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.NivÄ och Àmne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmÀlningsplikt, förvÀntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet Àr ett vÀxande problem, bÄde i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa ÄtgÀrder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. BestÀmmelserna hÀrom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmÀlningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmÀla misstanken om brott pÄ grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Syfte: Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka om det föreligger ett förvÀntningsgap i Sverige mellan vad professionella anvÀndare förvÀntar sig av revision och vad redovisningspraxis föreligger. Om sÄ Àr fallet Àmnar vi presentera dessa skillnader och studera i vilken utstrÀckning de överensstÀmmer med regelverket samt de orsaker som vi presenterar i litteraturgenomgÄngen. Vi har Àven, förutom professionella anvÀndare, valt att inkludera revisorer nÀr vi tittar pÄ förvÀntningsgapet dÄ det Àr av intresse att Àven fÄnga deras uppfattning om sina arbetsuppgifter och se om denna skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn professionella anvÀndare. Metod: Vi har valt att angripa vÄr forskningsfrÄga enligt den abduktiva metoden. Detta dÄ vi studerar det komplexa fenomen som förvÀntningsgapet utgör, vilket ger oss möjligheten att vÀxla mellan teori och empiri.

Året 1995 Ă€ndrades reglerna i förĂ€ldrabalken som reglerar förmyndarskap för barn. Genom Ă€ndringen sĂ„ tillfaller automatiskt, om inget annat sĂ€gs, förmyndarskapet till vĂ„rdnadshavaren. Detta innebĂ€r att vĂ„rdnadshavarens stĂ€llning stĂ€rktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara tillgĂ€ngliga för vĂ„rdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet skall skuldsĂ€ttas, sĂ„ skall överförmyndaren kontaktas. Syftet med denna framstĂ€llning var att utreda rĂ€ttslĂ€get i förĂ€ldrabalken och utsökningsbalken med hjĂ€lp av traditionell juridisk metod. I slutdiskussionen kommer jag att belysa Ă€mnet utifrĂ„n olika aspekter för att sedan komma med egna idĂ©er och förslag till Ă€ndring i dagens gĂ€llanderĂ€tt. En huvudtanke bakom Ă€ndringarna i förĂ€ldrabalken var att vĂ„rdnadshavaren vill barnet sitt bĂ€sta.