Under 1990-talet pÄgick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det Àr inte lÀngre en frÄgaom det kommer ske en lagÀndring Àven i Sverige utan snarare en frÄga omnÀr och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten Àr att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att pÄverka revisionsbyrÄerna samt ta reda pÄ om det kommer attske nÄgra former av förÀndringar inom revisionsbranschen, och i sÄ fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktÀr eftersom syftet Àr attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagÀndring som Ànnu integenomförts. Genom att anvÀnda oss av kvalitativ metod har vi fÄtt en djupareförstÄelse för Àmnet, snarare Àn en bred och översiktlig.

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte Ă€r tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyrĂ„erna har fĂ„tt anpassa sin affĂ€rsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fĂ„tt anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förĂ€ndringar som historisk varit strĂ€ngt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter.Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera hur revisorerna ser pĂ„ revisionsbyrĂ„ernas affĂ€rsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har anvĂ€nt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, dĂ€r vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer frĂ„n de fem största revisionsbyrĂ„erna i Sverige och Ă€ven kompletterat detta med en dokumentstudie av byrĂ„ernas hemsidor och Ă„rsredovisningar.Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyrĂ„ernas affĂ€rsstrategi Ă„r 2011 fortfarande omfattar revision, men Ă€r idag Ă€ven mer fokuserat pĂ„ rĂ„dgivning, redovisning, sĂ€lj samt till en större grad Ă€n tidigare Ă„r marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror pĂ„ att klienternas situation har förĂ€ndrats sedan revisionspliktens avskaffande.

Möjligheter och begrĂ€nsningar, möten och motstridigheter. Att försöka ta plats i tid och rum, kĂ€nna skuld och lĂ€ngta efter trygghet. Min utgĂ„ngspunkt har varit ett utforskande av relationerna mellan mig och mina saker. Ägandet. Tankar som rört sig frĂ„n personliga möten till tillhörighet i större sammanhang.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Sammanfattning: ?Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll?Datum:  2014-06-11NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhÀlle och Teknik, EST,                 MÀlardalen HögskolaFörfattare: Patrick Björksved, Martin HuldtTitel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontrollHandledare : Magnus LinderströmNyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean productionFrÄgestÀllningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten?-Hur ser varulagerprocessen ut, frÄn bestÀllning till leverans?-Hur arbetar ledningen med implementering av förbÀttringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna?Metod: Studien Àr uppbyggd pÄ en deduktiv ansats baserat pÄ kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som dÀrefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller. Slutsats: Företaget anvÀnder flera kontroller i verksamheten utifrÄn COSO- samt övriga modeller. Exempel pÄ dessa Àr att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anstÀllda ska arbeta mot samma mÄl.Författarna finner flera möjliga förbÀttringsomrÄden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bÀttre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan. .

I den hÀr kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framstÀlls i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under Ären 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte frÀmst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrÄgade experter hade. Vi anvÀnde oss av teorier om framing och sprÄkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehÄllsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, pÄverkas i olika grad av  hur hÀndelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar vÀljer att skriva om arbetslöshetsfrÄgan under olika svenska ekonomiska kriser.

I dagslÀget finns det ingen begrÀnsning för hur höga skadestÄndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fÄtal revisionsnÀtverk som har kapacitet att utföra revision pÄ de största europeiska företagen har fÄtt bÄde EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begrÀnsa skadestÄndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts pÄ europeisk nivÄ och svenska staten har Àven gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts pÄ hur ett införande av en begrÀnsning av skadestÄndsansvaret kan komma att pÄverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sÄdan analys. DÀrför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att pÄverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat pÄ den statliga utredningen genomförs.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur smÄ Àgarledda företag ser pÄ sin revisor och revisionen som utförs. Problemformuleringen har besvarats genom nio personliga intervjuer. Vi har kommit fram till att smÄ företag har en dÄlig bild av vad revisorns arbete innebÀr. De Àr medvetna om att de mÄste revideras och tycker att det Àr en trygghet att bli reviderade, men de vet inte vem revisionen och revisionsberÀttelsen Àr till för..

Information Àr en tillgÄng som liksom andra viktiga tillgÄngar har ett vÀrde fören organisation och dÀrmed mÄste fÄ ett lÀmpligt skydd. MÄlet medinformationssÀkerhet Àr sÄledes att skydda informationen mot olika hot. Det Àrviktigt för flera olika intressenter att den information företag delger Àr trovÀrdigoch rÀttvisande, nÄgot som en revisor har till uppgift att sÀkerstÀlla. Att granskadatorprogram Àr en av de svÄraste uppgifterna som finns för en revisor.Antalet komplexa system ökar stÀndigt och dÀrför behövs ofta experthjÀlp iform av IT-revisorer.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka krav som idag stÀlls pÄ företagsinformationssÀkerhet, sett ur revisionssynpunkt och hur de hÀr kraven harförÀndrats över tiden. Syftet har Àven varit att beskriva vad som innefattas ibegreppet och att beskriva den process som sker dÄ en revisor granskar företagoch dess informationssystem.

Redovisningskonsulten och revisorn Àr tvÄ yrken som ofta benÀmns felaktigt av klienter och samhÀllet i stort. Detta kan bero pÄ att de tvÄ yrkena Àr nÀra relaterade till varandra samt att grÀnsdragningarna inte alltid Àr sjÀlvklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har mÄnga företag valt att avstÄ frÄn revision och förlita sig pÄ att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .

   PÄ revisionsmarknaden finns det mÄnga smÄ och stora företag som utför samma kÀrntjÀnst revision. Konkurrensen Àr stor och dÀrför Àr frÄgan om kvalitet Àr mycket viktig för revisionsbyrÄerna. Forskare tar upp frÄgan dÄ och dÄ under de senaste decennierna men det rÄder dock oenighet i frÄgan vad revisionskvalitet Àr. Problemet kan bero pÄ att revisionen har en mÀngd olika intressenter, t.ex. företagsledning, aktieÀgare, och de krav som intressenterna stÀller kan skilja sig.

Uppsatsens titel: Attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: Redovisning/FEK 591 Författare: Malin Fredin och Marie Nordström Handledare: Mikael Hellström Nilsson och Ulf Ramberg Kommun: Ängelholms kommun Fem nyckelord: kommunal, revision, attityd, kunskap, förtroendevald revisor Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att klarlĂ€gga attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen utifrĂ„n de granskades, fullmĂ€ktigeledamöternas och medias perspektiv Metod: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie av Ängelholms kommun genom att göra halvstrukturerade intervjuer med fullmĂ€ktigeledamöter, ordförande i nĂ€mnder och representanter frĂ„n lokala media. Vid analysarbetet utgick ifrĂ„n teorier som agentteori, accountability och responsibility samt intressentmodellen. Teoretiska perspektiv: VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter grundar sig pĂ„ agentteori, intressentmodellen, accountability och responsibility. Empiri: Vi redogör för de frĂ„gestĂ€llningar som besvarats vid vĂ„ra intervjuer. Slutsatser: Kunskaperna om den kommunala revisionen Ă€r goda för alla de grupper som vi undersökt Ă€ven om de varierar i viss mĂ„n.

Syftet med denna uppsats Àr att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende pÄverkar innehÄllet i de kommunala revisionsberÀttelserna. De problemomrÄde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade tvÄ olika enkÀter med standardiserade frÄgor vilka översÀndes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt bitrÀde i landets samtliga kommuner. EnkÀtfrÄgorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena.

Bakgrund: 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Avskaffandet i Danmark och Storbritannien medförde problem för mindre företag att bli beviljade krediter hos bankerna. DÀrmed Àr det intressant att studera hur avskaffandet har pÄverkat kreditbedömningen av mindre företag i Sverige.Syfte: Syftet med studien Àr att studera vilka faktorer som har betydelse vid kreditgivning till mindre företag. Fokus ligger pÄ hur tillförlitlig smÄ respektive stora banker anser att en icke reviderad Ärsredovisning Àr jÀmfört med en reviderad Ärsredovisning eller om andra faktorer anses viktigare. Studien ska dÀrmed underlÀtta för mindre företag som stÄr inför beslutet att vÀlja revision eller inte.Metod: Studien Àr genomförd ur en kvalitativ ansats dÀr empirin samlats in genom semi-strukturerade besöksintervjuer.