Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nÀra relation och Àr sÄledes en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats pÄ tre kvalitativa intervjuer, dÀr de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgÄtt frÄn teorier om skam, skuld och stigma för att kartlÀgga hur upplevelsen pÄverkat sjÀlvet. Scheffs teorier om sociala band har anvÀnts för att beskriva pÄverkan pÄ individens förhÄllanden till andra. Vi har upptÀckt att en monogam relation inte Àr ett krav för att otrohet ska uppfattas.

Revision Àr en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehÄllas krÀvs att revisorerna upplevs som trovÀrdiga. Förlorar allmÀnheten förtroendet för revisionen mister ocksÄ företagens finansiella rapporter sin trovÀrdighet. DÀrför Àr det viktigt att revision hÄller en hög kvalitet. Problemet bestÄr inte enbart av risken att revisionen utförs pÄ ett undermÄligt sÀtt.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer Àr ett globalt folkhÀlsoproblem, dÄ vÄldets konsekvenser innebÀr ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. En litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger pÄ tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att kÀnna rÀdsla, skam och skuld samt Att inte kÀnna stöd.

upplevelserav att ha ett barn med Ängestproblematik. Studien fokuserar hur dessaförÀldrar upplever sitt förÀldraskap i relation till genomgÄngen Cool Kids gruppbehandling.Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver förÀldrarna att förÀldraskapet och familjelivet pÄverkas nÀrett barn drabbas av Ängestproblematik?? Har behandlingen inneburit nÄgra förÀndringar i familjelivet? I sÄdana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver förÀldrar sitt förÀldraskap innan respektive eftergenomgÄngen behandling?? Vad anser förÀldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplÀgget?Studien Àr baserad pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och bestÄr av semistruktureradeintervjuer med sju förÀldrar. VÄr utgÄngspunkt Àr en syn pÄ förÀldraskapoch familj som nÄgot som görs, snarare Àn Àr, varför vi anvÀnder ett familjesociologisktperspektiv för att nÄ en djupare förstÄelse för förÀldrarnas berÀttelser.De sammantagna resultaten pekar pÄ att sÄvÀl förÀldraskap som familjeliv pÄverkasnÀr ett barn drabbas av Ängestproblematik. GenomgÄende beskriver förÀldrarnahur familjens vardagsliv fick förÀndras och anpassas till följd av barnens svÄrigheter.FörÀldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrÄgasÀttaoch omförhandla sitt förÀldraskap i förhÄllande till barnets Ängest och behandlingen.Samtliga förÀldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förstÄelseoch ett stÀrkt förÀldraskap.

Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera vad en revision tillför eller kan tillföra ett mikro- eller smÄföretag ur företagens synvinkel. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade personliga och telefonintervjuer med representanter frÄn nÀringslivet och revisionsbyrÄer. Vi har utgÄtt ifrÄn ett induktivt angreppssÀtt. För att skapa en referensram som stöd för vÄr analys och slutdiskussion gör vi en genomgÄng av relevanta lagar och teorier inom ÀmnesomrÄdet. VÄrt empiriska material bestÄr utav en sammanstÀllning av 13 intervjuer med företagsrepresentanter och revisorer.

Since 1983 Sweden has a general audit obligation for joint-stock companies. At this moment the Government has issued an investigation concerning the subject. The purpose of this paper is to examine what effects an abolition of the audit obligation for small joint-stock companies can have on the Swedish tax department regarding economic crime. An angel on the report is to examine how the tax department uses adverse auditor?s reports.

The purpose of this study is to examine the personnel?s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame.

Vi har med hjÀlp av en kvalitativ metod undersökt vÄr problemformulering och vÄrt syfte, om revisorernas syn pÄ slopandet av revisionsplikten.  UtifrÄn problemformuleringen har frÄgestÀllningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen. Revisionen tillkom för första gÄngen i 1895 Ärs lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrÀn Är 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de smÄ företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angÄende huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar pĂ„ frĂ„gor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för smĂ„företagarna fĂ„ för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för smĂ„företagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra vĂ€rderingsmetoder kommer att anvĂ€ndas i stĂ€llet?. Genom analys av frĂ„gor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i Ă€mnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte Ă€r odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser bĂ„de för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan fĂ„ mindre kostnader för revision.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förvĂ€ntningar som kommunfullmĂ€ktige har pĂ„ de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll bestĂ„r av. En jĂ€mförelse mellan kommunfullmĂ€ktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förvĂ€ntningsgap dem emellan. För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmĂ€ktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmĂ€ktigeordförandena i de bĂ„da kommunerna förvĂ€ntade sig att revisorerna skulle bistĂ„ med rĂ„dgivning i första hand medan revisorerna ansĂ„g att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebĂ€r att ett förvĂ€ntningsgap existerar, dĂ„ kommunfullmĂ€ktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig Ă„t..

Revisorsrollen har förÀndrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrÄdgivning, men numera ingÄr Àven en roll som rÄdgivare i frÄgor som inte direkt Àr förknippade med revision. NÀr revisorns kunskaper inte rÀcker till mÄste denne ta hjÀlp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur nÀtverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för smÄ privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför smÄ privata aktiebolag. Vi undersökte vÄrt problemomrÄde genom en litteraturstudie och en enkÀtundersökning samt intervjuer med företrÀdare för smÄ privata aktiebolag inom LuleÄ kommun. De bÄda empiriska undersökningarna gav oss mÄnga intressanta resultat.

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

Att drabbas av diabetes typ II innebÀr att drabbas av en kronisk sjukdom, vilket innebÀr en förÀndrad livssituation för personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ II. Tolv internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄlls analys med manifest ansats och resulterade i fyra kategorier: Att förneka sjukdom och kÀnna skuld och rÀdsla, Att dagligt liv förÀndras och begrÀnsas, Att ha brist pÄ stöd och information, Att lÀra sig leva med sjukdomen och uppskatta en god livsstil. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ II beskrev det som en stor livskris att fÄ sjukdomen med kÀnslor som rÀdsla, skuld och förnekelse. De beskrev att det var svÄrt att hantera diabetes utan hjÀlp frÄn nÄgon och dÀrför var vikten av stöd och information frÄn sjukvÄrden nödvÀndig.