Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för smĂ„ aktiebolag- förekomsten av frivillig revision Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, företagsekonomi:redovisning, 10 poĂ€ng Författare:Per Nilsson, Bashkim Rogova Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: revisionsplikt, frivillig revision, smĂ„ aktiebolag, intressenter, förtroende Syfte: Syftet med denna utredning Ă€r att förutsĂ€ga hur revisionen kommer att förĂ€ndras som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag. Vi vill speciellt studera hur den frivilliga revisionen kommer att skilja sig frĂ„n den lagstadgade. Metod: För att utreda detta outforskade omrĂ„de anvĂ€ndes kvalitativ metod med betoning pĂ„ grundad teori. VĂ„r empiriska undersökning genomfördes i tvĂ„ steg. I första hand studerades debatten pĂ„ omrĂ„det, vilket genererade intressanta intervjufrĂ„gor till vĂ„ra semistrukturerade intervjuer med berörda intressenter.

Syftet med studien att skapa en förstÄelse av vilka kÀnslor gravida missbrukare har utifrÄn yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill Àven se vilken hjÀlp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar Àven upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus pÄ fyra teman som Àr: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvÀrlden.

Skam och skuld Àr tvÄ emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstÄnd, sÄsom depression, Ängest, tvÄngssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenÀgenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT pÄverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenÀgenhet, men för skuldbenÀgenhet visade kontrollgruppen högre vÀrden Àn den kliniska gruppen. SkambenÀgenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenÀgenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Rökning orsakar idag mycket ohÀlsa i samhÀllet. Sjukdomar sÄsom Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och lungcancer har starkt orsaksamband till rökning. Vidare Àr tobaksrökning ett av de folkhÀlsoproblem som gÄr att förebygga och en allmÀn samhÀllskampanj förs för att minska antalet rökare. Rökande patienters hÀlsa, och dess dimensioner av friskhet, sundhet och vÀlbefinnande Àr svÄruppnÄeliga vid lungsjukdom dÄ samtliga dimensioner pÄverkas. Syftet med studien Àr att belysa hur rökande patienter upplever det Àr att leva med en rökningsrelaterad lungsjukdom.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge Àgare bÀttre kontrollmöjligheter samt för att hjÀlpa till att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebÀr en trygghet för företagets intressenter dÄ de vet att informationen Àr granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att smÄ företag ofta har sÀmre kvalitet pÄ redovisningen jÀmfört med stora. En förklaring till detta Àr att smÄ företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprÀttas. Brist pÄ internkontroll leder Àven till att dessa företag Àr speciellt kÀnsliga för fel och bedrÀgerier.

Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.

Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjÀrde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag frÄn kravet pÄ revision och debatten kring revisionsplikt i smÄ bolag i Sverige Àr nu intensiv. Sedan Ärsskiftet 2004 gÀller Àven ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta sÄvÀl som ökade krav pÄ oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier Àr ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att smÄ och medelstora företag Àr i behov av enkla och ÀndamÄlsenliga regler. Det Àr sÄledes relevant att undersöka hur en ÀndamÄlsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra vad som kan avses nÀr begreppet ?förenkling? anvÀnds i debatten kring revision i mindre aktiebolag.

AbstractMaster thesis in Business Administration, School of Business and Economics at Linneaus UniversityAuthors: Patrik Larsson and Pontus GislénSupervisor: HÄkan LockingExaminer: Sven-Olof CollinTitle: The index effect- a study on Nasdaq OMXS30 and OMXH25Introduction: A significant part of the financial literature is based on the Efficient Market Hypothesis which assumes that prices in the market reflects all available information. Anomalies, such as the index effect, indicate weaknesses in this theory as it has been proved that it is possible to outperform the market using public information. Hence, the index effect can be linked to market efficiency which makes it interesting to study from a theoretical perspective. The mapping of the index effect is also interesting from a practical perspective, as it leads to a better understanding of whether investors and firms should take this anomaly into account.Problem: Is there an index effect, how does it behave and what can explain this effect?Purpose: The aim of this study is to investigate the index effect.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, dÀr Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekÀmpa ekonomisk brottslighet och att ge Àgarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovÀrdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lÀmnar Àr granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och fÄ en förstÄelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förÀndras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers Äsikter och framtida agerande gÀllande revisionsplikten. Studien syftar Àven till en djupare förstÄelse för hur branschen kommer att hantera förÀndringen frÄn en lagstiftad till en efterfrÄgestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyrÄerna.Slutsats: VÄr slutsats Àr att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstÄ.

Efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag i Sverige, den 1:e november 2010, har mÄnga smÄ företag valt att inte anlita en revisor. Den frÀmsta orsaken till detta torde vara kostnaden men eftersom det finns flera fördelar med revision undrar man om det finns andra bakomliggande orsaker. Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar smÄ företags val att inte anlita en revisor, samt om dessa smÄ företag har nÄgot gemensamt.Studien fokuserar pÄ sÄledes hur företag uppfattarna fördelarna med revision men vÀnder pÄ argumenten och stÀller frÄgan varför, trots de uppenbara fördelarna, företag vÀljer att inte anlita en revisor.Via ett positivistisk vetenskapligt perspektiv, genom en deduktiv undersökning baserad pÄ befintlig teori anvÀnds av en kvantitativ metod för att samla empirisk data. En undersökning av totalt 400 enkÀter skickades ut och av dessa gav 82 fullstÀndiga svar. HÀlften av frÄgeformulÀren skickades ut till smÄ bolag som inte anlitar en revisor och hÀlften till de som anlitar en revisor.Enligt resultatet av vÄr studie kan vi finna statistiska samband bland alla vÄra tre hypoteser.

En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.

Syftet med denna kvalitativa uppsats Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer framstÀlls i tidskriften Socionomen. VÄr empiri bestÄr av 42 artiklar som berör vÄld i nÀra relationer. Artiklarna Àr publicerade mellan Ären 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsomrÄdet. Som analysmetod anvÀnds en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur det Àr att leva med nÄgon annan mÀnniskas hjÀrta eller lever i sin kropp. En begrÀnsning gjordes till enbart transplantationer av hjÀrtan och lever eftersom dessa har det gemensamt att donatorn mÄste vara död för att kunna transplantera ett sÄdant organ. Sammanlagt analyserades Ätta kvalitativa vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fem slutkategorier: att vara tacksam över sitt nya liv och leva varje dag fullt ut: kroppen som ett hot och ett hinder: att fÄ stöd frÄn mÀnniskor runt omkring och frÄn tron pÄ Gud: att kÀnna sorg och skuldkÀnslor över donatorns död: att Ängra transplantationen. Personer kÀnde en stor tacksamhet för gÄvan till nytt liv och de ville dÀrmed leva varje dag fullt ut.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.