Sök:

Sökresultat:

1624 Uppsatser om Miljöredovisning - Sida 61 av 109

Kommunala avskrivningar

In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations.

TĂ€ckningskarta RDS P3-P4

I samband med introduktion av de nya digitala underbÀrvÄgssystemen pÄ FM-bandet, har ett behov av att kunna estimera tillgÀngligheten för tjÀnster som nyttjar denna bÀrare uppkommit. Nya tjÀnster introduceras och detta har lett till ett ökat tryck frÄn flera hÄll i Teracom om behov av en noggrannare tÀckningskarta för bl a underbÀrvÄgskanalen RDS och DARC. Exempel pÄ tjÀnster som Teracom infört Àr Epos som innebÀr överföring av korrektionsdata till GPS-mottagare (dGPS) för att ge en betydligt ökad positionsnoggrannhet. Syftet med detta examensarbete Àr att prediktera och verifiera tÀckningen för underbÀrvÄgssystemet RDS pÄ P3 och P4:s frekvenser. Valet av frekvenser beror pÄ att det Àr just pÄ dessa frekvenser som tjÀnsten Epos sÀnds ut.

Datorbaserad koncernredovisning : en studie av koncernredovisningsprogram

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Revisorns roll i mindre företag : Vilka effekter kan en eventuell avreglering av revisionsplikten fÄ?

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

ResultatförbÀttring : - brister i IFRS 3

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie över vilken pÄverkan standardÀndringar i USA. respektive Sverige har haft pÄ koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft tvÄ syften: det ena Àr att se hur den förÀndrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar pÄverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal pÄ den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur vÀl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardÀndringen i Sverige.VÄr undersökning visar pÄ att alla koncerner med stor goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mer av standardÀndringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mindre.

K3-regelverkets förvÀntade pÄverkan pÄ fastighetsbolag : Med fokus pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter

K3-regelverket har Ànnu inte införts. Det finns dÀrför mÄnga frÄgor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. TvÄ av de största förÀndringarna i och med K3-regelverket Àr kraven pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla insikt i och förstÄelse om hur fastighetsbolag som skall tillÀmpa K3-regelverket, ser pÄ detta regelverk och hur de tror att de kommer att pÄverkas av det i samband med införandet av detta.I studien anvÀnds en induktiv ansats. Det Àr ett relativt komplext problem som undersöks, och dÀrför anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Den nya kassaregisterlagen

The government appointed in 2004 a special investigator with the objective to investigate the possibility of introducing a new law concerning implementation of obligatory cash registers with certain certification. This resulted in SOU 2005:35 ?Krav pÄ kassaregister - Effektivare utredning av skattebrott? (Proposition 2006/07: 105). Following advice received from the respondents, the government has drafted a bill submitted to parliament in March 2007. Government bill 2006/07: 105 proposals for new law on cash registers, and submitted to parliament 2007th Act (2007:592) on the cash register was adopted by parliament in March that year and came into force on 1 January 2010.

Brandskyddsinventering av Àldre trÀhusbebyggelse i StrÀngnÀs: en redovisning av resultat och ÄtgÀrdsförslag över omrÄdet Kvarnbacken

I StrÀngnÀs stadskÀrna finns kvarter med mycket gammal trÀhusbebyggelse, som med ett nödrop undkom den stora stadsbranden Är 1871 och som nu utgör ett stort kulturvÀrde samt Àr ett unikt kÀnnetecken för staden. I dessa gamla omrÄden prÀglas stadsbilden av tÀt bebyggelse, trÄnga grÀnder och lÀttantÀndliga byggnadsmaterial. Dessa faktorer gör det lÀtt för en brand att sprida sig frÄn byggnad till byggnad och frÄn kvarter till kvarter, vilket snabbt kan leda till en mycket stor katastrof. Detta arbete innehÄller en detaljerad redovisning med en brandskyddsinventering av omrÄdet Kvarnbacken, i StrÀngnÀs innerstad. Inventeringen Àr utförd med hjÀlp av ett inventeringsverktyg kallat ?BrandskyddsvÀrdering av kulturbyggnader? (BSV-k).

Budgetprocessen och motivation

Syftet med att anvÀnda budgetering har förÀndrats över tiden genom ökade krav pÄ ekonomistyrningen. FrÄn att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvÀrdering, har det pÄ senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benÀmnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, Ätagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). NÀr man anvÀnder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

Informationskvalitet och verkligt vÀrde: En undersökning om de noterade europeiska affÀrsbankernas kostnad fo?r rÀntebÀrande kapital

Vi tillÀmpar en kvantitativ tvÀrsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter pÄverkar bolagens kostnad för rÀntebÀrande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hÀvdar att informationskvalitet ? det vill sÀga osÀkerheten i vÀrderingsestimat för en underliggande tillgÄng ? medför en informationsasymmetri för lÄngivare, vars prissatta osÀkerhet pÄverkar bolagens kostnader för rÀntebÀrande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare pÄ antagandet genom att studera noterade europeiska affÀrsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillÀmpas för att mer specifikt adressera de största affÀrsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.

Införandet av den omvÀnda byggmomsen : - Konsekvenserna och skillnaderna mellan stora och smÄ företag

Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försÀljning av byggtjÀnster. Dessa regler innebÀr att köparen istÀllet för sÀljaren redovisar momsen och dÀrför kallas det för omvÀnd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vÄr uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvÀnda momsen har inneburit, samt ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad mellan hur stora och smÄ företag har hanterat övergÄngen. Vi vill Àven utvÀrdera den nya metoden jÀmfört med den gamla.

CSR ( Corporate social responsibility) : En studie om hur H&M:s kunder upplever företagets kommunikation av CSR pÄ den inhemska marknaden.

K3-regelverket har Ànnu inte införts. Det finns dÀrför mÄnga frÄgor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. TvÄ av de största förÀndringarna i och med K3-regelverket Àr kraven pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla insikt i och förstÄelse om hur fastighetsbolag som skall tillÀmpa K3-regelverket, ser pÄ detta regelverk och hur de tror att de kommer att pÄverkas av det i samband med införandet av detta.I studien anvÀnds en induktiv ansats. Det Àr ett relativt komplext problem som undersöks, och dÀrför anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Redovisning av dörrar och dörrpartier i offentliga lokaler : Problem och förslag till förbÀttringsÄtgÀrder

Today, the requirements on doors and door sections in buildings are often many andtightly restricted. Especially in public buildings, the requirements for safety andfunctionality must cover the needs of larger groups of people. These strictrequirements have often led to doors and door sections in public buildings being verycomplex and difficult to correctly install without any complications.This diploma work has been carried out in cooperation with Werket Architects,which estimates a high percentage of flaws regarding aforementioned components, inprojects of the type described. The company therefore wanted to investigate howthey could develop their remit in door production, which is the projection and designof blueprints. By taking part of installers opinions on how they want the blueprints ofdoors and door - sections to be designed for the best installation possibilities,developÂŹment areas, and to some extent improvements regarding the company's useof accounting techniques, could be provided to the company.The study shows, among other things, that there is a possibility of development in thefunctional descriptions that entail the doors' fitting components.

Granskning av hÄllbarhetsredovisning : - Upplevelsen ur ett företagsperspektiv

Aspekter betrĂ€ffande miljö samt sociala förhĂ„llanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har pĂ„verkat mĂ€nniskan sĂ„som företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hĂ„llbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfĂ„ngsrik redovisning, benĂ€mnd hĂ„llbarhetsredovisning vilken likvĂ€rdigt med konceptet CSR innehĂ„ller mer Ă€n endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 Ă€r denna redovisning obligatorisk att upprĂ€tta och granska för statligt Ă€gda företag och dess anvĂ€ndning vĂ€xer i företagsvĂ€rlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r det relativt fĂ„ som lĂ„ter granska sin hĂ„llbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjĂ€nst och vĂ„r studie utgĂ„r frĂ„n att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

Nyexaminerade lÀrares tankar om ledarskap

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nyexaminerade lÀrare ser pÄ ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie dÀr det presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet bestÄr av. Litteraturstudien behandlar Àven olika ledarstilar, vad nyexaminerade lÀrare kan ha svÄrt med samt hur en duktig lÀrare skall vara. DÀrefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lÀrare. I den efterföljande diskussionen har frÄgestÀllningarna nedan utgjort grund för jÀmförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->