Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor.

Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.

Mer än nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och står i framkant när det gäller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom användning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte är anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom användning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat där användningsnivån varierar från studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjämförande eller att de enbart undersökt en bransch.

Bolagens kommunikation till aktieägarna och övriga intressenter sker till största del via årsredovisningen. Därför är det viktigt att informationen redovisas på ett likartat sätt av bolagen så att intressenterna lätt kan jämföra deras finansiella ställning. IASB:s föreställningsram lyfter fram jämförbarhet som en av de viktigaste kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Det innebär att jämförbarhet är en förutsättning för att informationen som ges i de finansiella rapporterna skall vara användbar för användarna. De allra flesta svenska bolagen bedriver på något sätt handel över Sveriges gränser och därmed exponeras de mot valutarisker av olika grad.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för ett antal läkemedels- och bioteknikföretag, vad gäller:- redovisning av forskning och utvecklingskostnader,- beslutsprocessen från ett projekts ide fram till en eventuell marknadsintroduktion,- att diskutera huruvida beslutprocessen och redovisningen stämmer överens. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie. På detta sätt har vi studerat de objekt som undersökningen tagit fokus på. För att få en övergripande förståelse kring ämnet har vi gjort en djupgående studie över befintlig litteratur som berör ämnet. Vi har även valt att använda oss av personliga intervjuer, i syfte att erhålla bästa möjliga information från var och en av de tillfrågade.

This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action). Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption. Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Background: Several accounting scandals have caused a development from rules-based to principles-based regulation. Swedish municipalities follow the principle-based recommendations issued by RKR (The Council for Municipal Accounting). An explicit requirement of component depreciation has been introduced prior to 2014. The principles-based regulatory framework raises some choices regarding the introduction and demands that professional judgments are made. There is some risk that comparability decreases.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar.

Öppenhet är en allt viktigare del av företagens årsredovisningar. I en mer och mer komplex värld har öppenheten blivit en större fråga för företagen vid upprättandet årsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. Därför är det inte konstigt att redovisningskvalité har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet är att kvalité ses på olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgåva av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalité.

 Dagens ekonomi är i mycket större utsträckning än tidigare inriktad mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förändring, det immateriella kapitalet är på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. Därför är det viktigt att synliggöra denna förändring och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Målet med redovisning är att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Vilka tillgångar som skall redovisas i balansräkningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är en svår fråga.Ett företags tillgångar kan vara både materiella och immateriella. Kraven för att få aktivera en utgift som en immateriell tillgång i balansräkningen är hårda.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv.Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli.