Sökresultat:
14037 Uppsatser om Miljöredovisning och Social redovisning - Sida 62 av 936
Ăr standardiserade miljöledningssystem anvĂ€ndbara inom kommunal förvaltning? : En studie av hur ett verktyg frĂ„n den privata sektorn anvĂ€nds inom den offentliga sektorn
Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu Àven börjat anvÀndas i den offentliga. Syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnÄgot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sÀtter grÀnser för anvÀndandet av det samt ge ett omdöme över tillÀmpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bÀttre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört Àr tydligare struktur, högre medvetenhet, bÀttre redovisning och utÄtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.
Att tala eller inte tala : En studie om muntlig redovisning i skolan
Denna uppsats behandlar elevers förmÄga att tala inför andra mÀnniskor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrÄn tvÄ problemformuleringar. Dessa Àr ?Hur arbetar lÀrarna för att utveckla eleverna till sÀkra talare? och Vilken Àr lÀrarens personliga instÀllning till detta omrÄde?? Jag valde ut fyra olika lÀrare som jag sedan intervjuade genom att stÀlla nio frÄgor.Resultatet av min undersökning blev att tvÄ av de intervjuade lÀrarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var ocksÄ dessa lÀrare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lÀrare anvÀnder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det Àr mÀngden taltrÀning som Àr av allra största vikt.
AnvÀndning av balanserade styrkort pÄ Volvo Aero Corporation
Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.
AvsÀttningar till pensioner : En studie om IAS 19 och konsekvenserna av dess implementering
Background: At the turn of the year 2004/2005, IAS 19 replaced Tryggandelagen (TrL) and RR 29 as the accounting standard in Swedish concerns. This introduction was associated with a certain apprehension for the possible changes in the companies? pension liabilities and equity.Purpose: To illustrate the difficulties of the introduction of IAS 19 by observing how it differs from TrL, and what kind of problems these differences can cause.Procedure: Individuals who are well up in, and work with pension liabilities have been interviewed. After this follows an example of the calculated pension liability of a company, to illustrate the differences between the calculations according to TrL and IAS 19. To conclude the chapter, a comparison between a number of companies from the Stockholm stock exchange is made to establish their various actuarial assumptions.Method: The essay mainly follows the qualitative research method, since this method is more appropriate when the substance in the matter is based on detailed differences and opinions.Results and conclusions: The introduction of IAS 19 has taken time and been an expensive matter, although the expenses weren?t as great as feared.
Möjligtvis stressad? En kvalitativ studie om stress pÄ ekonomiskt bistÄnd, en enhet pÄ SocialtjÀnsten
The purpose of this study was to examine and illustrate whether employed social workers, working with supplementary benefits at a social service office, felt stressed. If so was the case, we wanted to investigate if this stress that they felt had any effect on their clients. This study was based on eight qualitative interviews, of which four was with social workers and four was with clients. For a better understanding of our results we used Karasek & Theorells demand-control-support model.The study reveals that the social workers do feel stressed, but they only do so in periods. They declare that they would like to have more time for their work assignments, the meetings with the clients in particulate.
Sociala spel pÄ arbetsplatsen : En kvalitativ studie om sociala spels pÄverkan pÄ arbetsplatsrelationer
Social games have become a digital phenomenon over the last few years, affecting a lot of peoples everyday life. This paper focuses on how social games can affect workplace relationships. Through qualitative interviews I investigate how people who play with their colleagues experience the social games and their influence on the social interaction in the workplace. 10 interviews were carried out with people from four different organizations. The findings from these interviews were then put in relation to previous research and existing theories concerning workplace relationships and social games.
Redovisning av goodwill - en studie av goodwillen inom tvÄ branscher
Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.
Integrationsprocesser bland 6 invandrade japanska personer i Sverige
This research outlines studies about the relationship between social integration process of Japanese immigrants in Sweden and how social media assists in this process. The purpose of this research includes: To find out the reasons of migration to Sweden for six Japanese immigrants, any difficulties that they faced at the beginning of their immigration process and/or any positive qualities that they found in living in Sweden, whether they have accessed social media since they have moved in, if they do so, how the social media has been used and also, whether the social media has had a role to play in contributing to help their social integration process. In addition, it has been considered whether the participants have plans to return to Japan. In Sweden, there is relatively small Japanese migrant population. This social science research paper is the first in Sweden which explores the immigration process of Japanese migrants into Sweden.
PÄ vilka grunder byter företag revisionsbyrÄ
Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera pÄ vilka grunder företag byter revisionsbyrÄ. Avsikten Àr att genom en analys identifiera de vanliga orsakerna till bytet för företag i Kristianstads kommun.Undersökningen Àr kvantitativ och hög svarsfrekvens efterstrÀvas och dÀrför togs telefonkontakt med företagen. För att identifiera vilka företag som har bytt revisionsbyrÄ erhölls information hos AffÀrsdata. De personer, som intervjuades var endera Àgaren, ekonomichef eller den person som föreslagit byte av revisor. Undersökningen genomföres som en deduktiv studie och för att kunna identifiera problemomrÄden anvÀndes tidigare forskning, teorier och litteratur inom omrÄdet.
Social kompetens - What?s the point? : En kvalitativ studie om hur begreppet anvÀnds inom bemanningsbranschen.
The term ?social competence? is widely used by organizations in job advertisements, despite the problems of making a unified definition of it. The purpose of this study is to investigate which features the organizations require, why organizations require them and how the assessment is implemented for recruitment. To answer the purpose of this study, eight qualitative interviews conducted with recruiters from four different staffing agencies. Further a literature study was performed to define the concept of ?social competence? and its meaning, in order to later connect this to the result.
En kvalitativ studie av Social Enterprise som fenomen - MotsÀttningar i Social Enterprise bolag bottnar i marknadens bild av socialt företagande
A Social Enterprise is a business that features a mixture of characteristics that originates from the third and private sector. A general conception of Social Enterprises is that they aim to improve social welfare by the use of sustainable business models. The mixture of social and business features has created ambiguity about how to define Social Enterprises. The purpose of this study is to clarify Swedish Social Enterprises as a phenomenon and to examine antagonism that arises from mixing the two different sets of organisational characteristics. This is achieved by conducting a qualitative study of ten Swedish companies that the market considers to be Social Enterprises.
Motivation inför arbetslivet ? skiljer sig studenters motivation Ät mellan olika utbildningar?
Motivation i arbetslivet Àr ett Àmne som genom Ären uppmÀrksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft ? dagens studenter - att vÀlja olika utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett omrÄde dÀr mycket ÄterstÄr att undersöka. UtifrÄn den bakgrunden finns det inte nÄgon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kÀrnfrÄga för dagens arbetsgivare Àr att rekrytera och behÄlla mÀnniskor som passar in i verksamheten.
Goodwill : Effekter av IFRS 3 och IAS 36
Sedan Ärsskiftet 2005 ska börsnoterade bolag inom EU följa internationell redovisningsstandrad, IFRS och IAS. En förÀndring frÄn tidigare redovisning Àr reglerna för goodwill. FörvÀrv ska redovisas enligt IFRS 3 och hÀr ingÄr goodwill. Numera skrivs inte lÀgre goodwillposten av utan istÀllet prövas den varje Är, enligt reglerna i IAS 36, om det föreligger nÄgot nedskrivningsbehov. Andra förÀndringar Àr ett ökat upplysningskrav vid förvÀrv och att identifierbara immaterilela tillgÄngar ska separeras frÄn goodwillposten och redovisas för sig.
"SÄ lÀnge man kan motivera ett beslut": en vinjettstudie av variation i bedömning om ekonomiskt bistÄnd
The purpose of this study was to examine divergences in assessments of social assistance in one big and one small social welfare office in the municipalities of Malmö. To examine this we used a qualitative method. We held interviews with social workers and their superiors. At the end of the interviews with the social workers we presented two vignettes, describing different cases of first time applications of social assistance. The social workers was asked to assess whether the application should be granted or not, and motivate their decisions.
Intellektuellt kapital i Ärsredovisningar: En fallstudie av OMXS30-företagen
Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.