Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgÄngar med tillÀgg i IAS 39 och IFRS 7 vad gÀller klassificering, vÀrderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförÀndringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgÄngar vÀrderade till verkligtvÀrde till upplupet anskaffningsvÀrde. Eftersom bankers tillgÄngar generellt bestÄr av en stor delfinansiella tillgÄngar Àmnade författarna undersöka uppdateringarnas tillÀmpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gÀller tillÀmpningen av tillÀggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlÀgga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning pÄ effekterna ur ett investerarperspektiv.AvgrÀnsningar: Det Àr endast tillgÄngsvÀrdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det omrÄdet.

Redovisningens historik strÀcker sig Ànda till antiken grekernas tid dÀr man Àven dÄ bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som dÀrefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillÀmpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnÀmnden, redovisningsrÄdet, FAR etcetera. Som en respons pÄ kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur vÀl uppfattningar överensstÀmmer mellan företag och studenter gÀllande kompetens vid anstÀllning samt vilka kvalifikationer som företagen vÀrdesÀtter frÀmst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras pÄ den deduktiva metoden dÀr man utgÄr frÄn en teori för att förklara verkigheten.

Mer Àn nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och stÄr i framkant nÀr det gÀller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom anvÀndning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte Àr anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom anvÀndning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat dÀr anvÀndningsnivÄn varierar frÄn studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjÀmförande eller att de enbart undersökt en bransch.

Bolagens kommunikation till aktieÀgarna och övriga intressenter sker till största del via Ärsredovisningen. DÀrför Àr det viktigt att informationen redovisas pÄ ett likartat sÀtt av bolagen sÄ att intressenterna lÀtt kan jÀmföra deras finansiella stÀllning. IASB:s förestÀllningsram lyfter fram jÀmförbarhet som en av de viktigaste kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Det innebÀr att jÀmförbarhet Àr en förutsÀttning för att informationen som ges i de finansiella rapporterna skall vara anvÀndbar för anvÀndarna. De allra flesta svenska bolagen bedriver pÄ nÄgot sÀtt handel över Sveriges grÀnser och dÀrmed exponeras de mot valutarisker av olika grad.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för ett antal lÀkemedels- och bioteknikföretag, vad gÀller:- redovisning av forskning och utvecklingskostnader,- beslutsprocessen frÄn ett projekts ide fram till en eventuell marknadsintroduktion,- att diskutera huruvida beslutprocessen och redovisningen stÀmmer överens. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie. PÄ detta sÀtt har vi studerat de objekt som undersökningen tagit fokus pÄ. För att fÄ en övergripande förstÄelse kring Àmnet har vi gjort en djupgÄende studie över befintlig litteratur som berör Àmnet. Vi har Àven valt att anvÀnda oss av personliga intervjuer, i syfte att erhÄlla bÀsta möjliga information frÄn var och en av de tillfrÄgade.

Background: Several accounting scandals have caused a development from rules-based to principles-based regulation. Swedish municipalities follow the principle-based recommendations issued by RKR (The Council for Municipal Accounting). An explicit requirement of component depreciation has been introduced prior to 2014. The principles-based regulatory framework raises some choices regarding the introduction and demands that professional judgments are made. There is some risk that comparability decreases.

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Öppenhet Ă€r en allt viktigare del av företagens Ă„rsredovisningar. I en mer och mer komplex vĂ€rld har öppenheten blivit en större frĂ„ga för företagen vid upprĂ€ttandet Ă„rsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. DĂ€rför Ă€r det inte konstigt att redovisningskvalitĂ© har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet Ă€r att kvalitĂ© ses pĂ„ olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgĂ„va av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalitĂ©.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagslÀget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvÀrv pÄ tvÄ olika sÀtt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultatrÀkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jÀmförbarheten mellan klubbarnas Ärsredovisningar kan pÄverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka motiv som spelar in nÀr klubbarna vÀljer metod för redovisning av sina spelarförvÀrv.Metod: Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har anvÀnt oss av primÀrdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundÀrdata i form av klubbarnas Ärsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmÀnna rÄdet för smÄ aktiebolag fÄr för företagen och om de kan uppnÄ en rÀttvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus pÄ tvÄ problemomrÄden. Detta Àr tvÄ omrÄden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska stÀllning. Ett problem med studien var att företagare inte har nÄgon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebÀr. Intervjuerna utgick dÀrför ifrÄn revisorer och deras Äsikter. I studien tillÀmpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med tvÄ revisorer för att kunna pÄvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli.

Studie "Att förÀndra en högskolas kodplan (- fallstudie vid Högskolan VÀst)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi - kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2013 har genomförts av Pernilla Andersson och Victoria Sjöstedt.Vi har pÄ uppdrag av Högskolan VÀst undersökt hur en kodstruktur kan vara strukturerad för att uppfylla interna och externa redovisningskrav och behov. Bakgrunden till studien orsakades av att de upplevde en problematik med deras befintliga kodstruktur som hade skapats 2002. Organisationen hade förÀndrats under dessa tio Är varför strukturen behövde justeras, dessutom hade de börjat vÀxa ur sina nummerserier. Ett beslutsstödssystem hade ocksÄ införskaffats dÀr ekonomisystemet eventuellt skulle implementeras varför kodstrukturen Àven behövde kunna integreras med andra system för att fÄ fram relevant information. Högskolans kodplan vid studiens genomförande bestod av fÀlten konton, ansvar, verksamhetsgren, motpart, finansiÀr, anlÀggning och objekt.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.

Syftet med den hÀr studien Àr beskriva och analysera om det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och smÄ och medelstora företag samt att undersöka hur revisorer kommunicerar med dessa företag. Undersökningen visar att det existerar ett förvÀntningsgap mellan revisorer och smÄ och medelstoraföretag. FörvÀntningsgapet beror pÄ kunskapsbrist och brister i kommunikationen och relationen mellan revisorer och smÄ & medelstoraföretag..

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.