Sökresultat:
1262 Uppsatser om Miljörapporter - Sida 49 av 85
Spökar det i företaget? : En studie om internrevision som ÄtgÀrd mot ljusskygga siffror och filurer
Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.
Den traditionella resebyrÄns betydelse : En studie utifrÄn researrangörers perspektiv
Researrangörer har under en lÄng tid distribuerat sina produkter genom resebyrÄer eftersom det innan internets uppkomst var det bÀsta alternativet. FrÄgan Àr dock om resebyrÄns tjÀnster rÀcker till för att researrangörer i dagens priskÀnsliga och konkurrenskraftiga samhÀlle finner det lönsamt att distribuera sina produkter genom traditionella resebyrÄer nÀr siffror tydligt visar pÄ att tillvÀxten och framtiden finns pÄ internet. Uppsatsens syfte Àr att ur researrangörers synvinkel undersöka betydelsen av att distribuera sina produkter genom traditionella resebyrÄer dÄ trenden gÄr mot ett virtuellt samhÀlle. Den teoretiska ramen hÀmtas frÄn litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter rörande turismens produktionssystem (TPS), nÀtverkssamhÀlle och turismdistribution. Kvalitativa intervjuer med ett antal branschaktörer har sedan fÄtt ligga som grund till uppsatsens empiri tillsammans med en kvantitativ undersökning bland researrangörer.
Hur stÀmmer skolans lÀromedel i matematik överens med styrdokumenten?
Tidigare gjord forskning visar att lÀrare i dagens skola Àr lÀroboksstyrda. LÀrare anger i flera rapporter att de anser att det Àr lÀroboken som styr deras undervisning snarare Àn lÀroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanstÀllning av forskningen kring lÀroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet pÄ bedömning av eleverna blir pÄ lÀrarna, desto mer lÀrobokstyrda blir lÀrare. DÄ de politiska tankarna gÄr Ät att bedöma eleverna tidigare vÀcktes mitt intresse för detta omrÄde. Detta examensarbete Àr en jÀmförande studie av lÀromedel i matematik i förhÄllande till lÀroplanen.
UtvÀrdering av sjökalkningens eventuella effekter pÄ öring och röding i jÀmtlÀndska fjÀllsjöar
Enligt rapporter frĂ„n Arbetsmiljöverket Ă€r arbetsrelaterade besvĂ€r som inte beror pĂ„ arbetsplatsolycka vanliga inom trĂ€dgĂ„rdsnĂ€ringen. Orsakerna till besvĂ€ren Ă€r huvudsakligen en följd av pĂ„frestande arbetsstĂ€llningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare bör tĂ€nka pĂ„ vad gĂ€ller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.Resultatet visade att nĂ€r det gĂ€ller lyftteknik och arbetsstĂ€llningar bör man i möjligaste mĂ„n undvika att utföra dessa med en framĂ„tböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshĂ„llning visade sig vara sĂ€mre i jĂ€mförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hĂ€nsyn taget till pĂ„frestningsgraden av lĂ€ndryggen.Ăven vid grĂ€vning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsĂ€tts för krafter som kan vara skadliga.
GrundlÀggning pÄ lera : Inför exploatering av Södra Lödöse
Rapporten Ă€r en sammanstĂ€llning av de vanligaste grundlĂ€ggningsmetoderna samt pĂ„lning och hur de kan anvĂ€ndas vid grundlĂ€ggning pĂ„ lera i Sverige.Examensarbetet Ă€r utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld pĂ„ SGI samt Kaj Granath pĂ„ Tekniska Högskolan i Jönköping.FallstudieomrĂ„det Ă€r i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. SamhĂ€llet har idag 1 300 invĂ„nare och Ă€r belĂ€get 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, lĂ€ngs med Göta Ălv. Vid den nya strĂ€ckningen av Norge- VĂ€nerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhĂ€lle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostĂ€der mellan samhĂ€llet och den nya pendeltĂ„gsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjĂ€nstemĂ€n pĂ„ Lilla Edets kommuns avdelningar SamhĂ€llsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.
SÀrredovisning av kommunala vattentjÀnster
Den hĂ€r uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjĂ€nster. Ă
r 2006 kom enny lag om allmÀnna vattentjÀnster ut som stÀller krav pÄ att vatten- ochavloppsverksamheter skall redovisas sÀrskilt. Vi har dÄ fÄtt ett uppdrag frÄn Tanumskommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin sÀrredovisning samthur de följer lagens intentioner.Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i VÀstra Götaland lÀn. Tre avdem nÀrmare bestÀmt i norra BohuslÀn och tvÄ av dem i VÀstergötland. Under arbetetsgÄng har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav tvÄ stycken skedde i Tanumskommun.
SUHF-modellen jÀmförd med ABC-systemet
Sammanfattning ? ?SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemet?Datum: 19 januari, 2012NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling, HST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985Titel: SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemetHandledare: Ole LiljeforsNyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstĂ€ckningFrĂ„gestĂ€llning: Vad kĂ€nnetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur Ă€r SUHF-modellen uppbyggd jĂ€mfört med ABC-systemet?Syfte: Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet.Metod: Studien var av kvalitativ karaktĂ€r och baserades pĂ„ sekundĂ€rdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom Ă€mnet ABC-systemet i lĂ€rosĂ€ten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen pĂ„ MĂ€lardalens högskola för att fĂ„ information om SUHF-modellen. Ăven rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp anvĂ€ndes som underlag till den empiriska delen.Slutsats: MĂ„let med de bĂ„da modellerna Ă€r att full kostnadstĂ€ckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna pĂ„ ett tillfredstĂ€llande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbĂ€raren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna Ă€r att ABC-systemets fokus ligger pĂ„ aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger pĂ„ kĂ€rnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten Ă€r benĂ€mningar för samma utföranden.
Automatisering av funktioner i en nÀtverksmiljö
Det hÀr examensarbetet har gjorts pÄ MÀlardalens Högskola i VÀsterÄs tillsammans med företaget TDC Sverige AB. Projektet handlar om automatisering av funktioner i en nÀtverksmiljö. Eftersom detta projekt bÄde har en teoretisk del och praktisk del sÄ behövdes en lokal för att implementera den praktiska delen. Detta löstes genom att TDC Sverige AB lÄnade ut sitt laboratorium i Norrköping. Automatisering innebÀr att istÀllet för att en mÀnniska ska göra nÄgot manuellt sÄ gör ett datorsystem det.
?Varför skulle man inte identifiera sig som kvinna eller man?? : Om lÀrares förhÄllningssÀtt till kön, sexualitet och diskrimineringsgrunden ?könsöverskridande identitet eller uttryck?
Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Ă
tta informanter arbetande i grundskolans senare Är och i gymnasiet intervjuas utifrÄn en kvalitativ metod och deras berÀttelser och upplevelser analyseras utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv, dÀr normer rörande kön och sexualitet sÀtts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dÀr normerna kring manligt och kvinnligt Àr starka och dÀr andra sexuella lÀggningar Àn heterosexuell och andra könsidentiteter Àn man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrÀckning, och frÄgor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lÀrare har ett personligt intresse i frÄgorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrÄn det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Àr osynliga i skolkontexterna.
Trafikinformation i realtid i samband med vÀgarbete
I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstÄ med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbÀttra med tiden. Med hjÀlp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete.Vi hade fÄtt tydliga direktiv frÄn Trafikverket gÀllande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgrÀnsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra.Studiens syfte var att förstÄ varför det inte gÄr ge ut relevant trafikinformation. I dagslÀget har man tekniken för ett vÀl fungerande system. Ett system dÀr man enkelt kan fÄ realtidsinformation i samband med trafiken, vÀgarbeten och eventuella hinder.I rapporten har vi Àven sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha anvÀndning av som trafikant.
Sjuksköterskors erfarenheter av verbal överrapportering av ambulanstransporterade patienter till akutmottagning
AmbulanssjukvÄrden i Sverige har under de senaste decennierna utvecklats frÄn att ha varit en ren transportorganisation till en kvalificerad sjukvÄrdsverksamhet. Att ambulanserna nu bemannas med sjuksköterskor och att dessa sÄledes överrapporterar patienter till andra sjuksköterskor pÄ akutmottagningen gör att kunskapsnivÄn har ökat. Detta gör att kraven ökar pÄ ett förÀndrat arbetssÀtt vad det gÀller bedömning, behandling, prioritering och överrapportering av ambulanstransporterade patienter. Tidigare forskning har visat att överrapporteringen Àr av skiftande kvalitet beroende pÄ vem som rapporterar. Det har Àven beskrivits att olika sjukdomstillstÄnd leder till bÀttre och sÀmre rapporter.
SpÄrvÀgskonstruktioner : UnderlÀtta valet av spÄrvÀgskonstruktion
Stockholms spÄrvÀgar vÀxer i allt snabbare fart, och det Àr allt fler kommuner som Àr intresserade av den typen av transportmedel. NÄgot som idag Àr en brist inom spÄrvÀgsindustrin i Stockholm Àr kunskap och erfarenhet om spÄrvÀgsÀmnet. Drift och underhÄll har varit minimal eftersom det inte har prioriterats sedan TvÀrbanan öppnades. Detta har lett till för tidig reinvestering av gatuspÄr i mÄngmiljonbelopp.DÄ det förekommer olika förutsÀttningar som mÄste tas hÀnsyn till i form av buller, mÄn om plats och geoteknik finns det mÄnga konstruktioner att vÀlja mellan nÀr en spÄrvÀg ska byggas. Denna rapport har som syfte att underlÀtta val av spÄrvÀgsinvesteringar i framtiden.
Brytpunkten dÀr passivhusets lÄga energikostnad uppvÀger det traditionella trÀhusets lÀgre produktionskostnad
VÀrldens miljö och klimatsituation har försÀmrats kraftigt under det senaste decenniet ochbehöver förbÀttras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ettled i att komma till rÀtta med miljöproblemen Àr att energieffektivisera vÄra byggnader.Under senare Är har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa husförvÀntas öka under kommande Är.JÀmförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader.Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör dÄ de levererar bÄde traditionellt ochpassivhus i samma modell. Kostnader har baserats pÄ offert frÄn produktchefen MichaelStaffas pÄ Fiskarhedenvillan som Àven delgivit övriga specifikationer pÄ de olika hustypernaav modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus harsamlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer.Resultatet visar att det Àr dyrare att bygga ett passivhus Àn ett traditionellt hus men attenergiförbrukningen Àr lÀgre hos ett passivhus.
Glöm inte mig! Upplevelser av att ha vÀxt
Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmÀrksammat att det finns en brist hos vÄrdpersonal att uppmÀrksamma barn till alkoholmissbrukande förÀldrar. Tidigare studier och rapporter frÄn bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmÀrksamma dessa barn. Tidigare studier visar Àven pÄ att barn som vÀxer upp i ett hem dÀr ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. I Sverige berÀknas 20 procent av alla barn leva i ett hem dÀr det förekommer ett riskbruk av alkohol hos nÄgon av förÀldrarna. PÄ grund av detta Àr studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha vÀxt upp i ett hem dÀr alkoholmissbruk har förekommit.
Informationsstöd för lokal ekonomi
För att ett företag ska kunna tillÀmpa lokal ekonomi, det vill sÀga ekonomistyrning pÄ produktionsavdelningsnivÄ, Àr det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och anvÀndning av ett sÄdant stöd. Det som har undersökts Àr hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har Àven belyst vad det lokala informationsstödet bestÄr av samt vad som uppnÄs vid anvÀndning av ett sÄdant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie pÄ Ferruform i LuleÄ undersöktes detta.