Sök:

Sökresultat:

1262 Uppsatser om Miljörapporter - Sida 39 av 85

Corporate Social Responsibility och hÄllbarhetsredovisning i tre svenska företag

Datum: 2009-06-02NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare: Peter Forsberg och Per ErikssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Corporate Social Responsibility och hÄllbarhetsredovisning i tre svenska företagProblem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett nÄgra förÀndringar i vad bolagen redovisar idag i sina hÄllbarhetsredovisningar jÀmfört med 2005?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hÄllbarhetsredovisningar presenteras 2008 jÀmfört med 2005.Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hÄllbarhetsredovisningar frÄn 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  Resultat: Resultat vi kom fram till Àr att arbetet Àr organiserat pÄ olika sÀtt men gemensamt för bolagen Àr att mÄnga har CSR-frÄgor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanstÀllas. Alla tre bolagen har förbÀttrat sin presentation av hÄllbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. JÀmfört med 2005 har tvÄ av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergÄngen frÄn Guidelines 2002 till nya G3.

LÀrares tankar kring sjunkande resultat i lÀsning : en kvalitativ intervjustudie utifrÄn internationella och nationella rapporter.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr vi valt att intervjua fyra stycken lÀrare. Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra lÀrares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i Ärskurs 3. FrÄgestÀllningarna berör hur lÀrarna ser pÄ de negativa resultaten och om de upplever nÄgon förÀndring i elevers lÀsförmÄga. UtifrÄn detta har dÄ lÀrarna förÀndrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och pÄ vilket sÀtt i sÄdant fall? FrÄgorna berör Àven om de negativa resultaten pÄverkar lÀrarnas sjÀlvkÀnsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förÀndring i elevers lÀsförmÄga.

GIS-tillÀmpning för verksamhetsomrÄdet mark och miljö

Detta arbete undersöker möjligheten att leverera och presentera undersökningsmaterial frÄn miljöutredningar i digitalt format. FrÀmst handlar det om GIS-material och rapporter. I dagens miljöarbete inom konsultbranschen efterfrÄgas allt oftare material som lÀttare gÄr att anvÀnda direkt i kundens organisation. De förutsÀttningar som föreligger denna införsel av digitalt material har undersökts. Arbetet har skett i samarbete med Sweco Viaks Miljö- och Grundvattengrupp i Göteborg.

Undersökning av snöskoterstyrets inverkan pÄ vibrationsemissioner för hand-arm vibrationer

I dagslÀget finns det en rad olika eftermarknadsprodukter som pÄstÄr sig reducera vibrationer som förekommer vid skoterkörning. Denna rapport har pÄ uppdrag av Center for Vibration Comfort AB (CVK) undersökt skoterstyrets inverkan pÄ vibrationsemissioner för hand-arm vibrationer (HAV), samt vilken inverkan olika eftermarknadsprodukter har pÄ emissionerna. Tidigare rapporter inom Àmnet pÄvisar att skoterförare riskerar mer Àn tre gÄnger sÄ hög chans för Raynaud?s fenomen (?Vita-fingrar syndromet?)(17% av förarna pÄvisade syndromet) gentemot kontrollgrupper (5% pÄvisade syndromet). De pÄvisar Àven att de farliga vibrationerna i styret kunde dÀmpas med 30-40% genom att anvÀnda isolatorer vid motorfÀste, vÀlja lÀmplig lÀngd pÄ styre samt anvÀnda gummiplattor vid stödytor.

Nationella avfallsströmmar : En förenklad metod för studie av nationella avfallsströmmar

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i sÄ fall ingÄ som en del i ett regerings uppdrag om det Àr möjligt att sÀtta upp ett nationellt miljömÄl mot ökat effektivt anvÀndande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts pÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik pÄ KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka omrÄden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mÀngd statistik som tillhandahölls frÄn NaturvÄrdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

Sexköpslagen : Polisens möjlighet att arbeta med lagen

Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.

Unga och SÄrbara : En litteraturstudie över faktorer som ökar sÄrbarhet för ungdomsdepression

BÄde nationella och internationella rapporter visar att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 Ären, och att mÀnniskor insjuknar i lÀgre Äldrar Àn tidigare. Denna litteraturstudie undersöker och analyserar vilka sÄrbarhetsfaktorer som ökar risken att ungdomar etablerar depressiva symptom samt hur dessa faktorer interagerar för att göra ungdomar mer sÄrbara för depression. Genom ett systematiskt urval framkom tio vetenskapliga artiklar som tillsammans bildade det artikelunderlag pÄ vilken analysen baserades. I resultatet identifieras tolv subkategorier som alla motsvarar sÄrbarhetsfaktorer som bidrar till ungdomsdepression. Dessa Àr dysfunktionella relationer, otrygg anknytning, negativa attributioner, negativa copingstrategier, kÀnsligt temperament, lÄg sjÀlvkÀnsla, arv, pubertetsintrÀde, kvinnligt kön, samt negativa livshÀndelser och psykiska pÄfrestningar.

Sarbanes-Oxley Act : - kostnad och nytta för svenska företag

Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att ÄterstÀlla investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lÀmnas ut till aktiemarknaden innehÄller en rÀttvisande bild av bolagets stÀllning och resultat. Lagen pÄverkar alla svenska företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen eller handlar med vÀrdepapper pÄ den amerikanska marknaden. Det pÄstÄs att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillÀmpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se pÄ dessa kostnader och Àven om SOX kan bidraga med nÄgon nytta.

Punktmarkering av kriminella : rÀtt vÀg att gÄ?

Den grova brottsligheten tenderar att bli grövre. VÄldet och hÀnsynslösheten mot allmÀnheten, de grova rÄnen mot vÀrdetransporter och banker, uppgörelser i kriminella gÀng och inte minst ungdomars kriminalitet mÄste bekÀmpas. Syftet med vÄr rapport Àr dels att sjÀlva fördjupa oss i polisens alternativa sÀtt att arbeta pÄ, dels att undersöka om ?punktmarkering? Àr en effektiv metod att anvÀnda sig av nÀr det gÀller att minska brottsligheten. För att skaffa oss underlag för detta fördjupningsarbete har vi valt att kontakta sakkunniga inom omrÄdet i respektive polismyndighet.

Hur pÄverkar införandet av IFRS graden av konservatism i redovisningen? : En studie om utvecklade och mindre utvecklade lÀnder inom Europeiska unionen

IFRS infördes obligatoriskt i EU Är 2005 och syftade till en kvalitetsförbÀttring av de finansiella rapporterna, samt ökad jÀmförbarhet mellan dem. FrÄgetecken kvarstÄr dock angÄende IFRS pÄverkan pÄ ekonomin. Syftet med vÄr studie Àr dÀrför att undersöka hur kvaliteten förÀndras i utvecklade lÀnder, som Àr starkt genomdrivande, och mindre utvecklade lÀnder, som Àr svagt genomdrivande, inom EU vid införandet av IFRS. Konservatism anvÀnds i undersökningen som proxy för kvalitet. BÄde den betingade och den obetingade konservatismen studeras dÄ bÄda inverkar pÄ kvaliteten i redovisningen.

Frivillig revision och dess pÄverkan pÄ trovÀrdigheten : En studie av fyra banker

Ett undantag frÄn revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefÀr 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stÀmmer Àr stor. Revisorn Àr ett sÀtt för att bekrÀfta informationen och öka trovÀrdigheten för rÀkenskaperna. Detta ledde till vÄr problemformulering: FörÀndras trovÀrdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget vÀljer bort revisionen? Vilka konsekvenser fÄr det för bolagen i relation till bankerna?Syftet Àr att fÄ en bild av om trovÀrdigheten hos ett bolag förÀndras dÄ de vÀljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan fÄ.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att vi började med datainsamling och teorier.

Entreprenöriellt förhÄllningssÀtt i teknikundevisningen för Ärskurs F-3 : En studie av lÀrares resonemang

Regeringen satsar pÄ entreprenörskap i skolan, utgÄngspunkten Àr att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lÀrande och liv (Palander, 2011). SÄledes Àr det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[?] bidra till att eleverna utvecklar ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgÄngslÀge i ovanstÄende citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhÄllningssÀttet kan gestaltas i teknikundervisningen för Ärskurs F-3.Arbetet innehÄller bland annat en forskningsbakgrund, dÀr doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfÀlt.

Fem lÀrares förhÄllningssÀtt till digitala verktyg i undervisning

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i vilket förhÄllningssÀtt fem verksamma grundsko-lelÀrare har kring anvÀndning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det pÄverkar deras integrering. I LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-gÄr det tydligt att handhavandet av digitala verktyg Àr en viktig del dÄ skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lÀrande (Skolverket 2011a). För att nÄ syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrÄn fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lÀrare förhÄller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen dÀr det anvÀnds som stöd för elevers lÀrande. Vidare framkom det att lÀrarna arbetade med olika kunskaper och förmÄgor utifrÄn de teoretiska begreppen.

Framtida konkurrens i svensk dagligvaruhandel

Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste Ären karaktÀriseras frÀmst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln Àr aktuellt föremÄl för en omfattande mediadebatt betrÀffande bland annat matpriser, antal aktörer pÄ den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. VÄr uppmÀrksamhet har dÀrigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rÄdande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet Àr att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar betrÀffande konkurrenssituationen pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Vi Àmnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus pÄ de senaste fem till tio Ären, samt rÄdande konkurrenssituation.

Positionering och varumÀrkesidentitet : En framgÄngsrik kombination i syfte att utöka en vÀldefinierad kundgrupp

Sverige var som nÀst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats Àr att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte anvÀnda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag vÀljer att ha kvar revisorn.I dagslÀget Àr det fortfarande lÄn frÄn bank som Àr den största finansieringskÀllan för SME företag. Det Àr frÀmst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som stÄr för den största utlÄningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin Àr den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets ÄterbetalningsförmÄga.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->