Sökresultat:
1257 Uppsatser om Miljörapporter - Sida 39 av 84
Sexköpslagen : Polisens möjlighet att arbeta med lagen
Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.
Unga och SÄrbara : En litteraturstudie över faktorer som ökar sÄrbarhet för ungdomsdepression
BÄde nationella och internationella rapporter visar att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 Ären, och att mÀnniskor insjuknar i lÀgre Äldrar Àn tidigare. Denna litteraturstudie undersöker och analyserar vilka sÄrbarhetsfaktorer som ökar risken att ungdomar etablerar depressiva symptom samt hur dessa faktorer interagerar för att göra ungdomar mer sÄrbara för depression. Genom ett systematiskt urval framkom tio vetenskapliga artiklar som tillsammans bildade det artikelunderlag pÄ vilken analysen baserades. I resultatet identifieras tolv subkategorier som alla motsvarar sÄrbarhetsfaktorer som bidrar till ungdomsdepression. Dessa Àr dysfunktionella relationer, otrygg anknytning, negativa attributioner, negativa copingstrategier, kÀnsligt temperament, lÄg sjÀlvkÀnsla, arv, pubertetsintrÀde, kvinnligt kön, samt negativa livshÀndelser och psykiska pÄfrestningar.
Sarbanes-Oxley Act : - kostnad och nytta för svenska företag
Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att ÄterstÀlla investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lÀmnas ut till aktiemarknaden innehÄller en rÀttvisande bild av bolagets stÀllning och resultat. Lagen pÄverkar alla svenska företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen eller handlar med vÀrdepapper pÄ den amerikanska marknaden. Det pÄstÄs att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillÀmpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se pÄ dessa kostnader och Àven om SOX kan bidraga med nÄgon nytta.
Punktmarkering av kriminella : rÀtt vÀg att gÄ?
Den grova brottsligheten tenderar att bli grövre. VÄldet och hÀnsynslösheten mot allmÀnheten, de grova rÄnen mot vÀrdetransporter och banker, uppgörelser i kriminella gÀng och inte minst ungdomars kriminalitet mÄste bekÀmpas. Syftet med vÄr rapport Àr dels att sjÀlva fördjupa oss i polisens alternativa sÀtt att arbeta pÄ, dels att undersöka om ?punktmarkering? Àr en effektiv metod att anvÀnda sig av nÀr det gÀller att minska brottsligheten. För att skaffa oss underlag för detta fördjupningsarbete har vi valt att kontakta sakkunniga inom omrÄdet i respektive polismyndighet.
Hur pÄverkar införandet av IFRS graden av konservatism i redovisningen? : En studie om utvecklade och mindre utvecklade lÀnder inom Europeiska unionen
IFRS infördes obligatoriskt i EU Är 2005 och syftade till en kvalitetsförbÀttring av de finansiella rapporterna, samt ökad jÀmförbarhet mellan dem. FrÄgetecken kvarstÄr dock angÄende IFRS pÄverkan pÄ ekonomin. Syftet med vÄr studie Àr dÀrför att undersöka hur kvaliteten förÀndras i utvecklade lÀnder, som Àr starkt genomdrivande, och mindre utvecklade lÀnder, som Àr svagt genomdrivande, inom EU vid införandet av IFRS. Konservatism anvÀnds i undersökningen som proxy för kvalitet. BÄde den betingade och den obetingade konservatismen studeras dÄ bÄda inverkar pÄ kvaliteten i redovisningen.
Frivillig revision och dess pÄverkan pÄ trovÀrdigheten : En studie av fyra banker
Ett undantag frÄn revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefÀr 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stÀmmer Àr stor. Revisorn Àr ett sÀtt för att bekrÀfta informationen och öka trovÀrdigheten för rÀkenskaperna. Detta ledde till vÄr problemformulering: FörÀndras trovÀrdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget vÀljer bort revisionen? Vilka konsekvenser fÄr det för bolagen i relation till bankerna?Syftet Àr att fÄ en bild av om trovÀrdigheten hos ett bolag förÀndras dÄ de vÀljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan fÄ.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att vi började med datainsamling och teorier.
Entreprenöriellt förhÄllningssÀtt i teknikundevisningen för Ärskurs F-3 : En studie av lÀrares resonemang
Regeringen satsar pÄ entreprenörskap i skolan, utgÄngspunkten Àr att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lÀrande och liv (Palander, 2011). SÄledes Àr det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[?] bidra till att eleverna utvecklar ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgÄngslÀge i ovanstÄende citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhÄllningssÀttet kan gestaltas i teknikundervisningen för Ärskurs F-3.Arbetet innehÄller bland annat en forskningsbakgrund, dÀr doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfÀlt.
Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur
Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.
Fem lÀrares förhÄllningssÀtt till digitala verktyg i undervisning
Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i vilket förhÄllningssÀtt fem verksamma grundsko-lelÀrare har kring anvÀndning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det pÄverkar deras integrering. I LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-gÄr det tydligt att handhavandet av digitala verktyg Àr en viktig del dÄ skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lÀrande (Skolverket 2011a). För att nÄ syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrÄn fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lÀrare förhÄller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen dÀr det anvÀnds som stöd för elevers lÀrande. Vidare framkom det att lÀrarna arbetade med olika kunskaper och förmÄgor utifrÄn de teoretiska begreppen.
Framtida konkurrens i svensk dagligvaruhandel
Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste Ären karaktÀriseras frÀmst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln Àr aktuellt föremÄl för en omfattande mediadebatt betrÀffande bland annat matpriser, antal aktörer pÄ den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. VÄr uppmÀrksamhet har dÀrigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rÄdande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet Àr att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar betrÀffande konkurrenssituationen pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Vi Àmnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus pÄ de senaste fem till tio Ären, samt rÄdande konkurrenssituation.
Positionering och varumÀrkesidentitet : En framgÄngsrik kombination i syfte att utöka en vÀldefinierad kundgrupp
Sverige var som nÀst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats Àr att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte anvÀnda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag vÀljer att ha kvar revisorn.I dagslÀget Àr det fortfarande lÄn frÄn bank som Àr den största finansieringskÀllan för SME företag. Det Àr frÀmst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som stÄr för den största utlÄningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin Àr den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets ÄterbetalningsförmÄga.
Likabehandling i praktiken. : à tta gymnasielÀrares pedagogiska strategier för likabehandling i undervisningen.
BÄde rapporter frÄn skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det Àr vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete dÀr skolpersonalen ska agera vid varje incident dÀr nÄgon elev blir illa behandlad. I denna uppsats Àr syftet att analysera och jÀmföra gymnasielÀrares sÀtt att arbeta med likabehandling. För att uppnÄ syftet stÀlls fyra forskningsfrÄgor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lÀrares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med Ätta intervjuade gymnasielÀrare samt en enkÀtundersökning i elevrÄdsstyrelsen.
Lokaltrafik och miljö i LuleÄ frÄn sent 1960-tal till idag
Undersökningen ?trafikbarometern? (2008), som visade att LuleÄs lokaltrafik Àr bÀst i landet samt det överhÀngande klimathotet, gav mig inspiration till att undersöka miljöarbetet inom LuleÄ Kommuns lokaltrafik (LLT). Syftet med detta arbete Àr att studera framvÀxten av och innehÄllet i LuleÄ lokaltrafiks miljöarbete under senare decennier. Uppsatsen ska ge svar pÄ frÄgorna: NÀr började miljöarbetet?: Vilket innehÄll har det haft genom tiderna?: och: Kan man se skiljepunkter dÀr miljöarbetet byter fokus? Teorin bygger pÄ Tengströms fyra steg dÀr man kan se att fokus flyttas frÄn bilismen och trafikmiljön till bilismen och stadsmiljön vidare till bilismen och mÀnniskornas hÀlsomiljö för att slutligen flyttas till bilismen och den ekologiska miljön.
Styrning över - styrning med: en fallstudie av ett extremfall
Det Àr allmÀnt kÀnt att individer i en organisation Àr beroende av nÄgon form av styrning för att organisationen ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. FrÄn att i stor utstrÀckning ha tillÀmpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utstrÀckning ÀndvÀnda styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utstrÀckning pÄ att styrningen i organisationer verkar misslyckas. UtifrÄn detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. HÀrav försöker vi, i denna rapport, skapa förstÄelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.
Ledarskapets betydelse för medarbetares arbetstillfredsstÀllelse i detaljhandelsmiljö
Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.