Sök:

Sökresultat:

1262 Uppsatser om Miljörapporter - Sida 19 av 85

ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Projektering minirondell Hertsön, LuleÄ

I utarbetandet av denna rapport som Àr ett examensarbete vid YTH vÀg och anlÀggning, LuleÄ Tekniska Universitet Äterges information om trafiksÀkerhet, trafikmiljö, en kort sammanfattning av olika lösningar och problem vid korsningar. Det underlag som vi baserat rapporten pÄ Àr böcker, andra rapporter och övrigt material som tillförde Àmnet information. Vi har valt att redogöra för bÄde den förÀndring vi föreslagit men Àven de förkastade lösningarna för vÀgstrÀckan AvaviksvÀgen. Detta gÄr att utlÀsa i en teknisk beskrivning enligt AMA98 och ATB- vÀg, mÀngdförteckningar och de ritningar som tillhör projektet. I rapporten redovisas Àven en ungefÀrlig kostnad för genomförandet av projektet.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

De som avvek frÄn normen : En studie av normalitet och avvikelse i VÀxjö fattigvÄrdsprotokoll för Ären 1857-1919 - sett frÄn ett barn-, familje- och maktperspektiv.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av nÀrlÀsning, analysera VÀxjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvÄrdsstyrelsen och vilka Àrenden de hade. Vidare ocksÄ om vem som sÄgs som rÀtt respektive orÀtt fattig och vad för vÀrderingar som kunde skönjas i materialet. LikasÄ om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av FattigvÄrdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill sÀga hur makten kom att manifisteras.

PÄ extremistfronten föga nytt? En empirisk studie av KPML(r)/RKU och NSF

Syftet med denna uppsats Àr att pÄvisa de likheter som finns mellan det kommunistiska KPML(r)/RKU och det nazistiska NSF i deras kritik mot den representativa demokratin. Uppsatsen bygger pÄ en komparativ ideologianalys. materialet bestÄr av artiklar, rapporter och partiprogram som publicerats pÄ Internet. I teoriavsnittet stödjer jag mig pÄ Dahls och Lipsets problematiseringar av fenomenet demokrati- extremism och relationen mellan olika typer av extremism. Undersökningen visar att de nutida "vÀnster"- och "högerextremisterna" har mer gemensamt Àn vad som kan anas.

Trafikgeografiskt informationssystem Kiruna

VÄrt examensarbete innebar att skapa ett system för digital lagring av trafikolyckor som intrÀffat i Kiruna centralort. De dataprogram vi anvÀnde oss av var ESRI Arc-view, Microsoft Access och Excel. ArbetsgÄng: Vi anvÀnde oss av Kiruna kommuns databas över vÀgnamn som via en lÀnk kopplade ihop programmen Arc-view och Access. Alla vÀgnamn kommer dÀrmed att finnas tillgÀngliga i Access databasen. Varje trafikolycka tilldelas ett unikt diarienummer vid inmatning i Access.

Redovisning av intellektuellt kapital : - En komplex företeelse

Intellektuellt kapital Àr ett aktuellt Àmne idag dÄ mÄnga företag har haft mycket höga marknadsvÀrden som delvis har förklarats med att de har mycket intellektuellt kapital. Det finns dock inga tydliga redovisningsregler för det intellektuella kapitalet. Upplysningar fÄr göras pÄ frivillig basis. BestÀmningen av det intellektuella kapitalets vÀrde ligger i mÄnga parters intresse, varför det Àr intressant att se hur olika företag vÀljer att rapportera sitt intellektuella kapital vilket leder till vÄr problemformulering.  I vilken omfattning redovisas intellektuellt kapital i större svenska företags finansiella rapporter? Med delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning finns olika kategorier av intellektuellt kapital representerade? Finns det nÄgra skillnader mellan olika branscher? Differentierar sig de skillnader mellan branscher som framkommer i vÄr studie frÄn liknande studier i andra lÀnder? Finns det nÄgra skillnader som kan hÀrledas till storleken pÄ företaget ifrÄga? Syftet med vÄr studie Àr att analysera finansiella rapporter med mÄlet att tillhandahÄlla en översikt över hur intellektuellt kapital redovisas i större svenska företag.

Information som övertygar ungdomar : FramstÀllning av en folder med syftet att locka ungdomar att söka jobb i Eskilstuna kommun

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vÀnder sig till ungdomar. Syftet med informationsfoldern Àr att övertyga ungdomar om att Eskilstuna kommun Àr en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, dÄ en stor del av kommunens anstÀllda snart har gÄtt i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vÀnder sig till yngre invÄnare.Utformningen av foldern Àr baserad pÄ budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, Ärsplan, styrdokument och intervjuer med anstÀllda i kommunen. Rapporter om gymnasieungdomars vÀrderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till ungdomar samt fokusgrupp Àr ytterligare metoder som har legat till grund för framstÀllningen av foldern..

Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling -Fallstudie : Bengtsfors ? TrollhÀttan/VÀnersborg/Uddevalla

Syftet med detta examensarbete har varit att studera möjligheterna att förbÀttra kollektivtrafiken mellan Bengtsfors kommun och Trestadsregionen (VÀnersborg, TrollhÀttan och Uddevalla) sÄ att den blir attraktivare för arbetspendling bÄde pÄ kort och lÀngre sikt. Tanken Àr att examensarbetet skall utgöra en del av ett beslutsunderlag för den framtida kollektivtrafikutvecklingen dÄ den utgör ett viktigt verktyg för att ge mÀnniskor större möjligheter att bo kvar i Bengtsfors genom att erbjuda bÀttre förutsÀttningar att ta ett arbete pÄ annan ort. Restiderna mellan Bengtsfors och Trestadsregionen Àr idag allt för lÄnga för att vara attraktiva för arbetspendling. Bengtsfors kommun har de senaste tio Ären genomgÄtt omfattande förÀndringar i nÀringslivet, som inneburit att mer Àn 1200 arbetstillfÀllen försvunnit frÄn ett fÄtal stora tillverkningsindustrier. Det Àr dÀrför angelÀget att bromsa utflyttningen frÄn kommunen.

Utvecklingen av teknikundervisningen i Är 1-6 pÄ DansÀterskolan : ett illustrerande exempel

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt Àmne i grundskolan. NÀr Lpo 94 kom fick Àmnet en egen kursplan och uppnÄende mÄl för Är 5 och Är 9. Det stÀllde krav pÄ att man mÄste arbeta med teknik Àven i de lÀgre Ären för att nÄ mÄlen i Är 5. Rapporter som Àr skrivna efter Lpo 94:s införande visar pÄ dÄligt resultat för teknikÀmnet. DansÀterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning pÄ teknikÀmnet.

IAS 17 - Leasing : - En kvantitativ studie av attityder och efterfrÄgan till följd av standardförÀndringen

I slutet pÄ andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden Àr att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bÀttre ska reflektera den aktivitet som uppstÄr nÀr företaget ingÄr i ett leasingavtal. Denna standard innebÀr att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagslÀget Àr majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebÀr att tillgÄngen inte redovisas i företagets balansrÀkning. Detta innebÀr avsevÀrda förÀndringar pÄ företagens finansiella rapporter.

Ett innovativt smÄföretag : En marknadsanalys av energivisualiseringsbranschen

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten pÄ ekonomiska rapporter försÀmrats dÄ företag vÀljer att varken ta hjÀlp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhÀllet Àr det svÄrt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser vÀrdet av en redovisningskonsults tjÀnster. I bolag som vÀljer bort revisorn innebÀr det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket Àr ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie Àr att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och dÀrefter se om de Àr redo att bemöta de nÀmnda problemen. För att studera förÀndringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->