In modern health care, the quality registry is anexcellent tool to monitor everyday work. Collected data forms a foundation, presented as online reports, from which local work efforts to refine care quality can be performed. All reports are coded manually by specially trained developers. This is a tedious process and hence becomes a bottleneck in the strive for improvement.This thesis evaluates whether an extended way of dealing with reports can fit into the existing work situation, with main focus on the idea of creating custom reports directly within a quality registry. It provides a set of conclusions regarding today's usage of reports as well as the users' general and specific needs within the area.

Det finns rapporter om att elever dagligen hoppar över skollunchen. En del äter något annat istället andra äter inget alls. Syftet med undersökningen är att studera lunchvanorna hos elever i årskurs nio i Göteborgsområdet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 148 elever från åtta olika klasser. Enkäterna kompletterades av två parintervjuer och en gruppintervju för att få utförligare information.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elevvården fungerar och om den kan möta de problem eleverna anser sig ha. Flertalet rapporter visar att det finns en ökning av "dåligt mående" bland ungdomar och framförallt en ökning i ungdomars psykiska ohälsa. Jag ville därför undersöka vad elever och personal i en gymnasieskola ansåg om elevvården och dess funktion. Undersökningen har till största del skett genom enkäter, men även till viss del genom intervjuer. Resultatet av mitt arbete visade att eleverna ansåg att det i skolans värld finns vuxna de kan tala med vid eventuella problem.

Rapporten fångar upp bakgrunden till dödsstraffet och syftet med den och min röda tråd, ligger i att ta reda på hur dödsstraffets tillämpning, i de delar av USA som fortfarande använder sig av straffet, egentligen ser ut och fungerar. Den inriktar sig på det faktum att oskyldiga döms och avrättas vid felaktig tillämpning av dödsstraffet. Samtidigt beskrivs effekterna och de brottspreventiva funktioner som ligger bakom samt vilka avrättningsmetoder som används och om dessa egentligen fungerar och tillämpas på korrekt sätt, utan att liknas vid tortyr. I resultatet sammanställs rapportens frågeställningar utifrån aktuell litteratur i ämnet. Detta har jag åstadkommit genom att ha samlat kunskap ur bl.

I denna rapport, som är ett examensarbete, finner man information om trafikmiljö, trafiksäkerhet, lite om trafikanters olika beteenden och en kort redogörelse av olika korsningstyper. Informationen har hämtats ur böcker och rapporter vi tagit del av. Gruppens förslag på förändring och även förkastade lösningar på utformningen av Stationsgatan finns att läsa, en teknisk beskrivning enligt AMA98 och Väg 94, mängdförteckningar och ritningar för projektet redovisas också i rapporten. Vi har även i denna rapport ungefärliga totalsummor på utförandet av projektet. Bodens kommun är projektets beställare.

I rapporten undersöks vilka möjligheter användarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda på vad en användare vill ha möjlighet att kunna visa eller påverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnås med hjälp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gå lättare att förändra och skapa rapporter som passar den enskilde användarens behov, det vill säga en mer lättläst och överskådlig version. Vad som framkommer av rapporten är vilka egenskaper som en användare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel visar också vilka av dessa som går att lösa.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende.

Syftet med studien a?r att med utga?ngspunkt i tre svenska konfektionsfo?retags ha?llbarhetsrapporter underso?ka pa? vilket sa?tt retorik anva?nds fo?r att framsta?lla trova?rdighet. Uppsatsen har ocksa? fo?r avsikt att i detta avseende ja?mfo?ra de olika fo?retagens rapporter och identifiera om och i sa? fall vilka skillnader och likheter som ryms i deras retorik. Metoden som används är kvalitativ fallstudie da?r det tilla?mpas en retorikanalys av ha?llbarhetsrapporter.

Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att få en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vägar runt funktionshindret läs- och skrivsvårigheter/dyslexi når ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjälpa elever som har problem i sin läs- och skrivinlärning samt hur pedagoger kan använda kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar på olika skolor från skolår ett till skolår fem har vi fått svar på vår problemprecisering. Vårt resultat med stöd av tidigare forskning pekar på att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..