Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingår sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett så stort företag som Volvo PV är det självklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och därför krävs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och åtgärda eventuella brister, om sådana skulle uppkomma. När uppgifter fördelas ner i organisationen krävs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem åtgärdas.Syftet med denna uppsats var att redogöra för gällande rätt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka rekvisit som finns för att kunna genomföra en rättsligt giltig delegering. Studien av gällande rätt låg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebär att den sommottagit uppgiften även är den som har straffansvaret vid en olycka.

Inledning: Att vara tonåring och leva med en svårt sjuk och döende förälder är påfrestade och det finns en ökad risk att detta på lång sikt påverkar det psykologiska välbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonåringar och förebygga risk för framtida psykisk ohälsa behöver vi ta reda på mer om deras upplevelser.Frågeställningar: Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonåringar som förlorat en förälder, som erhållit palliativ vård, inom ett år efter förlusten. Kvalitativ analys användes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonåringar upplever ett ökat ansvar.

Uppsatsens syfte att få ett antal personers beskrivningar av deras upplevelse av att växa upp med ett syskon med Asperger syndrom med avseende på självständighet, delaktighet, identitet och samspel. Författarna undersöker även personernas upplevelse av stöd de fått och vad som i övrigt erbjuds av habiliteringen i Södra Bohuslän. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord på fyra intervjuer av syskon samt enkäter till två habiliteringar i Södra Bohuslän. Analysen är gjord utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, som innebär att man ser barnet som en egen aktör, samt ur ett kristeoretiskt perspektiv.I uppsatsen kommer det fram att informanterna upplever sin uppväxttid som positiv genom de erfarenheter de har fått. De upplever dock att de har stått i skuggan av sina syskon, vilket författarna tolkar har påverkat deras självständighet.

Bakgrunden till denna studie grundade sig på hur få unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som påverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framträder då unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi från en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i två elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan som analysmetod.

Introduktion: Det finns kunskap om ungdomars sömnbehov. Tidigare forskning visar att hälsokonsekvenser kan uppstå om sömnbehoven inte tillfredställs. I en dialog med skolsköterskan har ungdomar en möjlighet att samtala om levnadsvanor såsom sömn. Ungdomars syn på sin sömn och upplevelser av dess påverkan i vardagslivet kan komma att bidra till ny kunskap. Denna kunskap kan ge skolsköterskan en ökad förståelse för hur ungdomar uppfattar sammanhanget och ge en värdefull riktning på hur och var hälsosamma insatser bör initieras.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lärare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begränsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhållande till elevernas läroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande är omfattande och mångsidig fanns det enighet om gynnande och begränsande faktorer bland lärarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vår studie var att tillmötesgå gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen..

De allmänna näringsrekommendationerna, bland annat Svenska näringsrekommendationer 2005, som används inom folkhälsoarbete i Sverige idag är framtagna utifrån vetenskaplig forskning genom ett kontinuerligt samarbete mellan olika länder. Livsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar med att ta fram och förmedla kostråd till Sveriges befolkning. Forskare och myndigheter har ett visst ansvar att sprida korrekt kunskap och information om kost och hälsa. Det är däremot vanligt att massmedia ifrågasätter och omkullkastar de re-kommendationer som myndigheter har arbetat fram. I massmedia är det populärt att framställa olika kosthållningar som mirakeldieter för att uppnå snabb viktnedgång.

Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ?ordning och reda? legat i fokus.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Syftet för denna studie har varit att åskådliggöra ett antal lärares uppfattningar kring förberedelserna inför elevers individuella utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Studien har influerats av det fenomenografiska synsättet, människors uppfattningar av olika företeelser, där insamling av data skett genom kvalitativa intervjuer med totalt sex lärare verksamma inom den svenska gymnasieskolan. Lärarna i denna studie uppfattade att det inte fanns några större oklarheter kring upplägget inför ett utvecklingssamtal där studieplanen sågs som en väsentlig del att grunda samtalet på. Dock önskades att elevens sociala utveckling skulle utgöra en större del av samtalet. Den tid som behövs för att skapa ett kvalitativt utvecklingssamtal upplevdes som otillräcklig till största del på grund av mängden elever att hantera per lärare.

Syftet med studien är att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker på två svenska skolor i Thailand och på Sofia Distans. Vilket går att utläsa från frågeställningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning på plats på de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap på plats på de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehållet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frågorna. Intervjuerna utfördes med två rektorer och två pedagoger på tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som är godkända av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrån läroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna måste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Ett processbolag är ett bolag vars huvudsyfte är att driva en process åt sin huvudman. Enligt huvudregeln i rättegångsbalken skall den förlorande parten stå för den vinnande partens rättegångskostnader. Vid det fall att en person använder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försätta bolaget i konkurs och därmed undvika att betala det stora belopp som krav på rättegångskostnader oftast utgör.Huvudregeln i aktiebolagslagen är att vare sig aktieägare eller någon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets åtaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i praxis för när undantag görs ifrån denna huvudprincip och man ålägger aktieägare eller annanmed "bestämmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder.