Sökresultat:
1191 Uppsatser om Miljöpolitik - Sida 56 av 80
HÄrda mÀn och leende kvinnor : en studie om hur dagspress skildrar makthavare
Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.
Marknadens HUmör -Hur pÄverkar det spekulationer kring delÄrsrapport?
Syfte Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om spekulationer före delÄrsrapport pÄverkas av börshumöret och sÄledes genererar abnormal avkastning i samband med att rapporten levereras. Teori HÀr presenteras teroin om den effektiva marknadshypotesen men det ges Àven en översikt av Àmnet behavioral finance idag och dess utveckling och intÄg pÄ den ekonomiska arenan. Metod Undersökningen har gjorts pÄ de bolag som Àr noterade pÄ a-listan mest omsatta utifrÄn riktlinjerna för en Event Study. Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form. Analys Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form.
Kreditbetyg à la Merton - anvÀndbart eller förkastligt?
Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsÀtta företagsobligationer. Metoden Àr baserad pÄ en modell ursprungligen skapad av Merton (1974) och har modifierats av Byström (2003). Undersökningen utformades som en jÀmförelsestudie mellan kreditbetyg frÄn kreditvÀrderingsföretaget Moody?s och mÄtt pÄ konkursavstÄnd berÀknade ur Byströms modell. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och anvÀnder aktiekursinformation och mÄtt pÄ skuldsÀttningsgrad som enda informationskÀlla.
Historiekultur : Bilden av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien skildrad i tvÄ historielÀroböcker
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.
Spelets regler : Nya förutsÀttningar pÄ spelmarknaden sÀtter svenska systemet pÄ prov
Studiens syfte Àr att undersöka spelaktörers konkurrensförutsÀttningar över Internet pÄ den svenska spelmarknaden.Den teknologiska utvecklingen har bidragit till ökad tillgÀnglighet vilket lett till att spelande över Internet vuxit sig starkt. Spelmarknaden Àr komplex gÀllande marknadsföring och pÄ grund av att aktörer ska sÀlja en produkt till konsumenten som samtidigt kan ge negativa pÄföljder. Spellagstiftningen i Sverige Àr inte uppdaterad och Àr orsak till att landet blivit kritiserat av EU-kommissionen. Egentligen ska det rÄda monopol pÄ den svenska spelmarknaden, men monopolet har blivit utsatt för konkurrens av externa aktörer som kan verka fritt pÄ Internetmarknaden.Teorier som appliceras i denna studie Àr Internets pÄverkan pÄ branschstrukturen och teorin om konkurrensutsatta marknader.Slutsatsen Àr att befintlig reglering med det svenska spelmonopolet kan ses ur olika perspektiv. Det ena Àr att marknaden kan betraktas som fungerande pÄ grund av det ?Moment 22? lÀge som uppstÄtt.
MÄngfald pÄ djupt vatten
Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.
Att sÀga ifrÄn - ett sÀtt att utvecklas? : En studie om varför uppstÄr populism i KungÀlvs kommun?
  Den hÀr fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i KungÀlvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i KungÀlvs kommunfullmÀktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invÄnare i kommunen röstat pÄ ett populistiskt parti och efter valet finns det numera tvÄ aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den hÀr studien riktar sig frÀmst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intÄg i kommunfullmÀktige beror pÄ rikstrenden, dÄ det saknas en kommunal politik.  Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt brÄk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjÀlp av kÀnda forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att tvÄ nya partier har fÄtt grogrund och lyckats etablera sig.    Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för mÄnga olika Äsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje Àr grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invÄnare i sakfrÄgor, har utvecklat populismen inom KungÀlvs kommun..
Skuggor ur det förgÄngna - Det auktoritÀra arvet i Uruguay 1985 - 1990
DÄ en demokratisk transition, dÀr begreppet transition refererar till den situation som uppstÄr mellan tvÄ olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process Àmnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhÀllet. Begreppet konsoliderad demokrati Àr i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergÄng eller en ÄtergÄng, till demokrati kan föra med sig nÄgon form av auktoritÀrt arv. Detta auktoritÀra arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut pÄ vissa omrÄden, frÀmst dÄ det handlar om hanteringen av minnet frÄn en auktoritÀr period. Detta kan i sin tur innebÀra att det demokratiska styrelseskicket inte förmÄr tillfredstÀlla dess medborgare och missnöjet expanderar.
Syns du inte sÄ finns du inte : en studie av kvinnlig representation i fyra svenska musikmedier
Det finns ytterst fÄ beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor pÄ musikfÀltet, men mÀnnen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, bÄde vad gÀller artister och journalister. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- pÄ festival. Vidare vill jag undersöka hur mÄnga av texterna och inslagen som Àr gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjÀlp av dessa tvÄ representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.
"Ingen tror pÄ à kesson" : En jÀmförande studie om kvÀllspressens och public service rapportering om Sverigedemokraterna inför valet 2014
No one believes in Ă
kesson - a comparative study on the evening press and the publicservice reporting on the Swedish Democrats before the 2014 election.The purpose of this essay was to study how Aftonbladet and Ekot reports about the SwedishDemocrats before the election 2014, as well as comparing the two medias and reasoningabout their agendas towards the party. The tabloid, Aftonbladet, is one of the biggestnewspapers in Sweden, which depends on counter sales and commercials. Ekot, which is apart of public service, is state-funded and regulated by certain guidelines. Using aquantitative method we studied 80 articles, and through a qualitative method, six of thearticles were analyzed to reach a deeper understanding. The theories primary used in thisstudy were agenda-setting and framing, to stress the power of media.
Kan en avreglerad sjukförsÀkringsmarknad ge oss den sjukförsÀkring politiker vill att vi ska ha?
Hög sjukfrÄnvaro Àr en stÀndigt aktuell frÄga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrÄnvaro i absoluta tal finns i Sverige Àven stora regionala skillnader i sjukfrÄnvaro som inte kan förklaras med skillnader i hÀlsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsÀkringen ska fÄ mer karaktÀr av försÀkring med mindre godtycklighet i ersÀttningsbedömning krÀvs en tydligare koppling mellan risken som ska försÀkras bort och försÀkringens anvÀndande. FrÄgan som behandlas i denna uppsats Àr huruvida sjukförsÀkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall pÄ grund av ohÀlsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lÄgriskindivider kan utföras mer effektivt och försÀkringsmÀssigt pÄ en konkurrensmarknad Àn med en enhetlig sjukförsÀkring.
Driftsrestriktionsdirektivet 2002/30/EG. En dold konflikt mellan miljöskyddet och lufttrafikföretagens tilltrÀdetill flygmarknaden
Denna uppsats försöker att med hjÀlp av en teleologisk lagtolkning fÄ fram syftet och ÀndamÄlet med Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskÀl införa driftsrestriktioner vid flygplatser inom gemenskapen, nedan kallat driftsrestriktionsdirektivet. UtifrÄn denna rÀttsliga tolkning förs en övergripande diskussion om hur detta direktiv eventuellt skulle kunna genomföras i svensk politik för att bÀst kunna skydda miljön och ge acceptabel rÀttssÀkerhet för de lufttrafikföretag som drabbas av driftsregleringarna. Av den rÀttsliga tolkningen framkommer att det frÀmsta syftet med direktivet Àr att vidta ÄtgÀrder för att minska flygbullret vid flygplatser med sÀrskilt allvarliga bullerproblem, med ÀndamÄlet att skydda de kringboendes hÀlsa och miljön. I och med införandet av en ?god avvÀgning? vid införandet av driftsrestriktioner blir dock det egentliga ÀndamÄlet med direktivet att uppnÄ största möjliga miljövinster pÄ det mest kostnadseffektiva sÀttet.
Fra?n mo?rkret stiga vi mot ljuset : den tidiga svenska arbetarro?relsens strategiska musikanva?ndning
Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.
Hade Ned Ludd rÀtt?
Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen pÄverkar sysselsÀttningsgraden negativt i en ekonomi dÄ förbÀttringar i arbetsbesparande teknologi medför lÀgre efterfrÄgan pÄ arbete. FrÄgestÀllningen har uppkommit med jÀmna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att nÄgot lÄngsiktigt samband kunnat bekrÀftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD lÀnder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sÄdant lÄngsiktigt samband. DÀremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan pÄ sysselsÀttningen pÄ bÄde kort och medelfristig sikt. UtifrÄn detta kan arbetstillfÀllen rÀddas pÄ kort och medelfristig sikt men inte pÄ lÄng sikt dÄ de, inom tillverkningssektorn och Àven generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.
SjukvÄrdssystem i förÀndring - en jÀmförelse mellan Sverige, Danmark och Norge
Tanken med denna uppsats Àr att jÀmföra Sveriges sjukvÄrdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, Àr ett alternativ för Sverige. Alla tre lÀnderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahÄllen sjukvÄrd och vikten lÀggs vid allas rÀtt till lika vÄrd. Solidarisk finansiering med skatter Àr en sjÀlvklarhet för dessa tre lÀnder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebÀr att man gÄr ifrÄn den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över pÄ staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting lÀggs ner och nya sjukvÄrdsregioner bildas.