
Sökresultat:
2590 Uppsatser om Miljöplan - Sida 24 av 173
Skolbiblioteket och progressionen inom grundskolans anvÀndarundervisning
The purpose of this essay is to examine progression in user education atprimary and secondary school levels, specifically the role played byschool libraries, librarians and strategy documents in securingeducational progression. Progression is examined in the user educationprovided by the five schools, part of the same municipal schoolmanagement area which share the same strategy plan. The area, NorraFÀladen, was awarded School Library of the Year in 2011 for its work,making it particularly interesting for this essay's purpose. The studycombines interviews with the area's three school librarians, who dividetheir time between the five schools, with an analysis of the strategydocuments that regulate user education within Norra FÀladen. Theanalytical framework is based on: AASL's model of progression in usereducation (Standards for the 21st-century learner); Ekström's model forsuccessful and active strategy documents; Kuhlthau's theory of thelibrarian's role in the information search process; and Limberg'staxonomy of the role of the school library.The study shows how a number of concurrent factors and prerequisitesinfluence how goals for progression in user education are met.
Uppbyggnaden av ett foderstatsprogram för dikor :
The object with this work was to create a simple feeding program for beef cows. Another object was that I could learn more about the properties and functions of Excel and Visual Basic.
I used parts of a program I designed a few years ago. This old program was neither user friendly nor had it an appealing layout.
Initially I decided how I wanted the new program to appear and on which foundation it should be built. I designed various forms into a spread sheet, such as lists and multiple choice buttons. Using VBA (Visual Basic for Application) I could create macros, which used the information chosen in the lists and with the multiple choices to calculate the feeding requirement or the feeding plan.
Helandet av Stockholms sÄr : En analys av projektet VÀstra City
Over the years, what people have considered as the center of Stockholm City has gone from the medieval Stortorget in Old Town to the contemporary Sergels Torg. But more recently it has become unclear how the area really works. It is difficult to say where the actual central part of Stockholm lies, because while the Central Station is where the majority of people arrive into town, it is not necessarily close to Sergelstorg (considered the center of town) or other attractive commercial areas. There's also another issue with where the center of Stockholm is located. The railways and roads running along Klarabergs Viaduct acts as a divide between the areas of Kungsholmen and Norrmalm; these rails, roads and water separate the two areas from each other. In response to this problem of area division, a plan is being made to construct a new district near the center to mend the gap between the districts. The idea is that the center of Stockholm city will become more lively and attractive. The plan includes building new housing, commercial areas and a larger terrace called MÀlarterrassen. In addition, improved mobility within the area is being planned by having better public transportation lines like City banan and tram named SpÄrvÀg City construction, as well as more pedestrian areas shall make the area become a district to thrive in.How the area will actually operate in the future is still unclear and many questions still exist about how the area will be able to compete and, above all, integrate with the other districts. The parts considered to be most important for the area is the scale of residential property and an attractive area that keeps people in the area and to encourages them to pass through the area. Perhaps the best solution would be to have something special planned in this area that can attract people in the community ? a city park, for example?.
Södras gröna skogsbruksplaner ur ett landskapsperspektiv :
The aim of the "Green forest management plans" is to help forest owners to reach the
environmental goal of the forestry act. But are they able to do that? Is it possible to plan preservation of species on single estates? How do single-estate-plans differ from a landscape analysis and how can the landscape approach be used in operative planning? This work was initiated to give an answer to these questions.
This study was made in a landscape of 4200 ha in Ăstergötland county, south-eastern Sweden. A lanscape analysis was made and then compared to the Green forest management plans in the same area. The nature conservation areas (areas that were set aside to be managed with environmenatl goals) differed quite a lot between the two alternatives.
Tillbyggnad till Nationalmuseum
Kandidatarbetet syftar till att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Museets nuvarande lokaler ska inom en snar framtid omorganiseras, de verksamheter (konservering, forskning, adminstration etc) som idag Àr förlagda till huvudbyggnaden ska placeras i en tillbyggnad. Den nuvarande tillbyggnaden (annexet) ska rivas. Tillbyggnaden i detta kandidatprojekt, Àr placerad pÄ Nationalmuseums baksida. En mindre huskropp i fyra vÄningar agerar huvudsakligt fasadmotiv och innehÄller lastintag och entré pÄ gatuplan, studiesal och referensbibliotek pÄ plan 2 och kontor pÄ plan 3 och 4.
K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.
This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their
perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a
questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact
of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square.
The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the
discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings,
which includes e.g.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Ekologisk landskapsplan för fastigheten Götebo 1:5 :
This thesis constitutes a long term (100 year) ecological landscape management plan for the estate Götebo 1:5. The estate is situated close to Gothenburg and is owned by SkogssÀllskapet. The planning has been made by dividing the estate into different areas (zones). In each zone one of the goals nature conservation, recreation or economical yield has been prioritized. Nature conservation is one of the main goals for the forest management plan.
Utfodring och hÀlsa hos privatÀgda ridhÀstar :
The aim of the study was to investigate feeding routines, management, health and level of activity of riding horses in Sweden. This was obtained by a survey requesting information from owners who kept horses at a non-professional level. Owners to approximately 500 horses were contacted and the usable response of the survey was 56 %. The dominating breed in the study was Swedish warmblood (38 %). Fiftytwo percent of the horses were geldings, 45 % were mares and 3 % were stallions.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
SmÄskalig vattenkraft : DagslÀge och framtidsplaner
This study focuses on small scale hydropower in Sweden. This means plants with a capacity of up to 10 MW. The study has a special focus on plants with a capacity up to 2 MW. The study has three aims. It strives to describe the small-scale hydroelectric industry in Sweden.
Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skulle kunna förbÀttras
Titel: Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skullekunna förbÀttrasFörfattare: Axel Birgerstam och Evelina LindbergUppdragsgivare: Wallenstam ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 22632Syfte: Att undersöka hur medarbetarna pÄ Wallenstam upplever intranÀtet samt identifiera möjligaförbÀttringar utifrÄn organisationens och medarbetarnas perspektiv.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare pÄ Wallenstam.Huvudresultat: För att Wallenstam ska nÄ framgÄng med sitt intranÀt mÄste organisationen arbetapÄ flera plan. I stora drag handlar det om att det frÄn ledningsnivÄ mÄste finnas en konkret plan förhur intranÀtet ska anvÀndas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjÀlp avtydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lÀttillgÀnglig support, frekventutbildning och stöttning samt konkreta exempel pÄ vilken vinning det ger bÄde medarbetarna sjÀlvaoch organisationen i helhet. GrundlÀggande Àr ocksÄ att bygga intranÀtet efter medarbetarnas behov? sÄvÀl informativa och kognitiva som personliga och sociala.
Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL
Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.
En noggrannhetsundersökning av fotogrammetrisk detaljmÀtning i stereo
Det hÀr examensarbetets syfte Àr att undersöka noggrannheten i fotogrammetrisk detaljmÀtning i stereo. Sedan tidigare finns det en tumregel som sÀger att noggrannheten i dessa mÀtningar Àr ungefÀr 1 pixel i plan och 1,5 i höjd. Det saknas en noggrannare undersökning av om sÄ Àr fallet.Totalt har 62 punkter koordinatbestÀmts bÄde fotogrammetriskt och via geodetiska fÀltmÀtningar. Resultaten frÄn dessa mÀtningar har dÀrefter jÀmförts. Punkterna finns i Jönköping, Norrköping och SkellefteÄ.
Grundskola i MariehÀll
SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgÄtt frÄn klassrummen som Àr skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lÀrarens roll har förÀndrats frÄn en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet sÄ har önskemÄlen pÄ klassrummen ocksÄ förÀndrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulÀra klassrummets hierarki och istÀllet tillÀmpa ett kvadratiskt klassrum pÄ 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i omrÄdet ? eklunden ? finns bÄde grupprum och uteplats.