Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro.

Denna uppsats är en undersökning av ett antal smärtpatienters erfarenheter av Feldenkraislektioner med särskilt fokus på strategier informanterna tillägnat sig för att förflytta sig ut ur en smärtfylld värld. Smärta och smärterfarenheter analyseras utifrån ett fenomenologiskt perspektiv som inte skiljer smärtan från den som har den. .

Det står i läroplanen för förskolan att verksamheten skall lägga grund för ett livslångt lärande. På sikt skall barnen även kunna tillägna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhället behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjälpa dem att få tillgång till kunskap? I denna uppsats är syftet att undersöka pedagogers och föräldrars syn på datorer i förskolan och hur barnen faktiskt använder datorn i vardagen. De vuxnas åsikter framställs genom intervjuer och enkäter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur åtta lärare som arbetar inom särskolans lägre ochhögre åldrar använder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning så användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar i särskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tilläggsdiagnoser. Vi använde oss även av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi fått fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrån fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier så somHelhet och del, åskådlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt få det enhetligt och för att göra det lättläst för läsaren.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsättningar för lärandet.

Syftet med denna studie är söka få en bild av hur lärare i år 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lärandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där synsättet är induktivt. Studien bygger på en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lärare.Resultatet visar att:- reflektion är en process.- lärare gör en självanalys, där de ifrågasätter sig själva.- lärare anser att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla för att reflektera påbästa möjliga sätt.- lärare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lärandet.De slutsatser som framkommer är att lärares reflektion kan ses utifrån fyra perspektiv med fokus på reflektion-grubblerier, utveckling, självanalys och utvärdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lärare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svårt att släppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus på utveckling har följande områden lyfts fram som betydelsefulla: lärares reflektion tillsammans med andra kollegor, lärares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.När det gäller självanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i någon annan, se sig själv utifrån och sedan revidera det som gjorts.I frågan om utvärdering finner jag att lärares och elevers reflektion gagnar elevers lärande..

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på.

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio åren. Vårdyrken anses vara bland de arbeten som är mest tyngda av stress. Långvarig stress kan ge individen fysiska såväl som psykiska problem och kan leda till utbrändhet. För att kunna fastställa en god och säker vård krävs stressförebyggande åtgärder, eftersom kraven på sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

SammanfattningHögfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel.

Syftet med detta arbete är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av möjligheter för att vidareutveckla omvårdnaden inom sitt ansvarsområde. Sju intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier. Temat blev: att ha goda förutsättningar till ytterligare utveckling men sakna tydliga strategier för att kunna gå vidare. Kategorierna var: att bli trygg i yrkesrollen och kunna se andra framtida roller, att inse att det är ett ständigt lärande, att känna behov av regelbundna möten för reflektion, att ha visioner om utveckling men även vara medveten om hinder.

Ambulanssjuksköterskor är sårbara när det gäller både kortvarig och långvarig stress då de efter en traumatisk händelse ligger i riskzonen för att utveckla en akut stressreaktion. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig. Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Vårt syfte var därför att undersöka hur ambulanssjuksköterskor hanterar upplevelsen efter en traumatisk händelse.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet.

Syfte: Syftet med denna studie är att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka föreställningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare på två hbt-certifierade fritidsgårdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta får utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras på en queerteoretisk förståelse av kunskap och jag använder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förståelse av kroppars orientering kommer jag också att basera min studie på. Jag tar även hjälp av tidigare forskning som jag jämför och förhåller min studie till, bland annat till jämför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förändring. Metod: Min studie är av kvalitativ art då jag för att samla in mitt material använde mig av både intervjuer och observationer.

Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning.

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till deras arbete beroende på om deras yrke anses ha hög status eller låg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsområde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och närliggande begrepp för att på en grundläggande nivå kunna förklara dess innebörd. På så sätt kan läsaren få en ökad förståelse kring forskningsområdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus.