MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.

I dagens organisationer har man förstÄtt att utvecklingen av teknologin gÄr fort och framÄt. För att kun-na hÀnga med i framÄtskridandet mÄste företag och verksamheter anpassa sig efter utvecklingen som sker i omvÀrlden för att inte hamna efter. MÄnga företag anser att det inte rÀcker med bara satsa pÄ af-fÀrsstrategier för att kunna lyckas pÄ marknaden utan behöver ocksÄ ta fram Informationsteknik-/Informationssystem-strategier som ska stödja affÀrsstrategierna. Det innebÀr att kopplingen mellan af-fÀrs- och IT-/IS-strategier Àr vÀsentlig pÄ grund av att de Àr beroende av varandra för att företaget ska lyckas att nÄ sina mÄl. Problematik kan uppstÄ nÀr företag ska koordinera de nÀmnda strategierna.

Detta arbete bestÄr av en undersökning om nÄgra professionella musikers (violinister) syn pÄ förberedelser inför en provspelning. Detta inkluderar tankar och strategier de anvÀnt för att förbereda sig pÄ bÀsta sÀtt för att möta de utmaningar musiker stÀlls inför vid en provspelning, samt vilka rÄd de anser viktiga att förmedla till andra om innehÄllet i dessa förberedelser. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra musiker ur Göteborgs Symfoniker.Följande viktiga resultat framkom i undersökningen. Ingen av informanterna hade fÄtt nÄgon utbildning i hur de kunde förbereda sig för en provspelning men samtliga hade vÀrdefulla erfarenheter och rÄd om hur goda förberedelser bör göras. Musikernas rÄd och strategier kan hÀnföras till en eller flera av följande fyra kategorier; fÀrdigheten pÄ instrumentet, fÀrdigheten att framtrÀda, trÀning inför den specifika situationen samt mental instÀllning.

Sverige har under mĂ„nga Ă„r varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svĂ„righeter och problem under Ă„ren och Ă„r 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik sĂ„som att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsĂ€mnet anser att handlingsplanen inte Ă€r tillrĂ€cklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar.

De flesta företag strÀvar i huvudsak efter att maximera vÀrdet av sitt företag och ett sÀtt att öka vÀrdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar Àr att skapa en strategi och att följa denna Àr avgörande för att nÄ dit man vill. Strategier kan utformas pÄ olika sÀtt, men gemensamt för alla strategier Àr att de mÄste hantera osÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad smÄ- och medelstora företag upplever som osÀkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av smÄ- och medelstora företag grundar sig pÄ att den största delen av tidigare forskning inom detta Àmne Àr gjord pÄ stora företag.

VÄr studie handlar om barn med socioemotionella svÄrigheter dÀr fokus ligger pÄ utÄtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebÀr att lÀrarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de anvÀnder. Vi upplevde att osÀkerhet, rÀdsla samt frustation Àr ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utÄtagerande barn. DÀrför har vi behandlat frÄgorna om vilka strategier lÀrarna anvÀnder för att bemöta barn med socioemotionella svÄrigheter.VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fem lÀrare i olika verksamheter inom skolan.

Denna studie handlar om nÄgra i Norge bosatta svenskars skriftsprÄk och deras attityder till norskt tal- och skriftsprÄk. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omfattningen av den sprÄkliga anpassningen i informanternas egna skrivna texter och att belysa instÀllningen till att anvÀnda norskt tal- och skriftsprÄk. Informanternas egen uppfattning om hur de sjÀlva skriver, blir ocksÄ undersökt. Materialet, som omfattar texter hÀmtade frÄn informanternas bloggar och tre intervjuer, analyseras med utgÄngspunkt i norskhetsindex (NIX), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannsprÄksförstÄelse. De tre informanterna har bott i Norge mer Àn tio Är.Resultaten visar dels att nÀstan ingen ackommodation (sprÄkliga anpassningar) görs i de skrivna texterna, dels att informanterna skriver som de sÀger att de gör.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars anvÀndning av alkohol och droger sÄ som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frÄgor som har varit i fokus Àr; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvÀndning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars anvÀndning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger pÄ ett urval av svensksprÄkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade pÄ ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smÀrtan. Vilka strategier en individ anvÀnder sig av Àr beroende pÄ individens livshistoria. Det Àr av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsÀtt för att kunna ge stöd Ät individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor pÄ arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart pÄ allvar.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bringa en bredare förstÄelse kring kvinnor i förhÄllande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen Àr att tillföra personalomrÄdet en djupare och bredare förstÄelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen mÄste förhÄlla sig till och dÀrmed ocksÄ arbetsgivare.Resultatet visar, utifrÄn kvinnornas berÀttelser, att samhÀlleliga förutsÀttningar för balans och integration, jÀmstÀlldheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration Àr viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har Àven visat sig att förÀndringar i ovannÀmnda perspektiv av work-life balance Àr smÄ mellan generationerna. I de samhÀlleliga förutsÀttningarna för balans och integration syns tydliga förÀndringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsÀttningar har förÀndrats över tid. Nya hjÀlpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhÀllsekonomiska situationen förÀndrats.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.

I denna studie har vi med hjÀlp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser anvÀnder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat tio personer vilka sjÀlva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. VÄrt syfte Àr att öka förstÄelsen för hur förestÀllningar om "den andre" pÄverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vÄrt material med hjÀlp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund Àn svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som pÄverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att stÀndigt behöva stÄ till svars för sina rÀttigheter och lika villkor. I vÄr huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rÀttegÄng dÀr individer stÀndigt stÄr Ätalade.

MÄnga personer lever med demenssjukdom, och antalet berÀknas stiga i takt med att befolkningen blir Àldre. Syftet med studien var att utifrÄn personer med demenssjukdom och deras berÀttelser beskriva upplevelser av att bo i ordinÀrt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som Àr över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begrÀnsningar i vardagen, förÀndrad sjÀlvbild, kÀnslan av missnöje, kÀnslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De Àldre personerna upplevde begrÀnsningar och varberoende av andra pÄ grund av sin demenssjukdom.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bÀr med sig fragmenterade bilder av sina omrÄden. Genom detta arbete vill jag skapa en förstÄelse för hur de förhÄller sig till de mÄngfacetterade och fÀrgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rÄdande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar mÀnniskor i ett Vi och Dem  pÄverkar ungdomarnas sjÀlvbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som nÄgot positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de fÄr överförda genom media och allmÀnna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna anvÀnt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.