I mitt examensarbete har jag undersökt om lÀrare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om sÄ Àr fallet, upplever att de bemöter elever olika pÄ grund av detta. Jag ville ocksÄ veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjÀmna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar Àr jÀmstÀllda i undervisningssituationen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat sex lÀrare som undervisar i Är 3-6. I litteraturgenomgÄngen redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i Àmnet. De beskriver i stora drag att pojkar Ätnjuter mer av lÀrarens uppmÀrksamhet i undervisningssituationen pÄ flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig Ät, att de blir bemötta pÄ olika sÀtt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte Àr jÀmstÀllda i undervisningssituationen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Det primÀra syftet med denna studie Àr att belysa hur piloter upplever att kommunikationen i cockpit pÄverkas av trötthet. VÄrt sekundÀra syfte Àr att ge exempel pÄ vad piloterna gör för att motverka trötthet under arbetet. Hur pÄverkas piloternas kommunikationsförmÄga under trötthet? Hur pÄverkas kommunikationen mellan piloterna under trötthet?Vilka strategier anvÀnder piloterna för att minska tröttheten under flygningar; bÄde förebyggande, livsstilsrelaterade strategier samt direkta ÄtgÀrder? Metod För att fÄ en nyanserad bild av hur piloterna upplever att tröttheten pÄverkar kommunika-tionen dem emellan samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att minska tröttheten under flygningen ansÄgs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vara den lÀmpligaste datainsamlingsmetoden. Sex intervjuer med manliga piloter mellan 31 och 37 Är genom-fördes.Resultat Studiens resultat följer det nuvarande forskningslÀget. Samtliga piloter upplevde att tröttheten hade en negativ inverkan pÄ kommunikationsförmÄgan samt kommunikationen dem emellan.

Sjuksköterskeyrket har förÀndrats frÄn att vara uppgiftsorienterat till att sjuksköterskan skall anamma ett helhetsperspektiv pÄ patienten och omvÄrdnaden av denne. En central del i sjuk-sköterskans arbete Àr vÄrdrelationen som skall syfta till att skydda och stÀrka patientens vÀr-dighet samt att minska dennes lidande. Relationen skall prÀglas av ömsesidighet vilket inne-bÀr att sjuksköterskan blir medaktör i patientens lidande, men Àven att hur sjuksköterskan mÄr har en betydande pÄverkan pÄ patienten. Under de senaste femton Ären har frekvensen av emotionella utmattningssyndrom ökat inom humanserviceyrken, vilket kan ses som en konse-kvens av lÄngvarig stress och kÀnslomÀssigt engagemang i krÀvande situationer. I samband med stora pensionsavgÄngar som vÀntar i framtiden och en Äldrande befolkning kommer ef-terfrÄgan pÄ sjukvÄrdspersonal att öka.

I Sverige lever nÀstan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvÄrdnaden kan vara problematisk pÄ mÄnga sÀtt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmÄgor och svÄrigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande frÄn vÄrdarna kan förvÀrra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rÀdsla och aggressivitet.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Flera forskare gÄr sÄ lÄngt att de sÀger att kunskap kan vara den enda bestÄende konkurrensfördelen ett företag har i dagens förÀnderliga omvÀrld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremÄl för omfattande forskning. Samtidigt sÀgs det att kunskap kan vara svÄr att kommunicera och överföra. Vi började fundera pÄ vilka företag som kan tÀnkas anvÀnda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management Àr sÄ utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, Àr det en sÄ betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som Àr vÀrldsledande inom signaturanpassning och titta pÄ hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

Syftet med den hÀr studien Àr att visa pÄ musikförlagsbranschens förmÄga att anpassasina strategier efter förÀndrade omvÀrldsfaktorer, utifrÄn deras arbete med synkronisering, samt att undersöka hur betydelsen av synkroniseringen pÄverkar vÀrdet av relationerna inom nÀtverket. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn en kvalitativ studie samt en abduktiv forskningsansats.Att synkroniseringsarbetet har fÄtt en mer betydande roll för musikförlagen kan ej undgÄs. OmvÀrldsfaktorer har pÄverkat musikförlagens traditionella affÀrsmodell och tillsammans med en ökad efterfrÄgan har musikförlagen anpassat sina strategier för att bemöta dessa faktorer. Synonymt för musikförlagens arbete Àr vÀrdeskapande genom relationer och nÀtverkande bÄde internt sÄvÀl som externt..

Syfte Syftet med den hÀr studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de anvÀnder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping.MetodGenom en kvantitativ ansats anvÀndes tvÄ enkÀter i studien. En enkÀt undersökte grad av prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla och den andra enkÀten mÀtte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. EnkÀterna delades ut till tvÄ olika hockeyföreningar. De 65 enkÀterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys.

Sjuksköterskeyrket Àr av tradition ett kvinnodominerat yrke och Àn idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekÄren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för lÄngtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohÀlsa Àr personal inom vÄrd- och omsorg, dÀribland sjuksköterskor. De senaste 15 Ären har en ökning av den hÀr typen av lÄngtidssjukskrivning skett och det Àr tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad Àn mÀn. Det gÄr ocksÄ att se att mycket i rollen som sjuksköterska pÄminner om den traditionella kvinnorollen, dÀr en egenskap som premieras Àr att vara mer uppmÀrksam pÄ andras behov Àn pÄ sina egna. Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hÀlsa samt att ta reda pÄ hur dessa strategier bidrar till detta.

Vid akut respiratorisk svikt Àr vÄrd av patient i buklÀge en potentiellt kostnadseffektiv ÄtgÀrd för att öka syresÀttning och lungcompliance. Det Àr dock en riskfylld ÄtgÀrd som krÀver multipla omvÄrdnadsÄtgÀrder. Syftet med den hÀr uppsatsen var att beskriva specialistsjuksköterskan inom intensivvÄrds erfarenheter av att vÄrda patient som ventilatorbehandlas i buklÀge. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ design. Intervjun genomfördes i fokusgrupp med fyra deltagare.

Abstract Olsson, Lisbeth (2011). TillvÀgagÄngssÀtt vid lÀsförstÄelse ? elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension ? pupilsŽstrategies and teachersŽmethods). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte var att undersöka elevers strategier nÀr de utvecklar god lÀsförstÄelse och att undersöka vad som pÄverkar och vilka faktorer som kan underlÀtta för eleverna nÀr de lÀser för att förstÄ. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlÀtta för elever med svÄrigheter med lÀsförstÄelse, men Àven hur specialpedagoger kan bidra till att elever fÄr möjligheter till en god lÀsutveckling. Studien genomfördes med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkÀter till elever i Ärskurs 5 och 6 pÄ en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar pÄ den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkÀterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrÄgor men fick Àven lÀsa bÄde en skönlitterÀr text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frÄgor, dÀr de fick berÀtta om sina strategival vid lÀsningen. Elever som nÄr god förstÄelse vid lÀsning anvÀnder djupare strategier som t.ex.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur manliga mellanchefer handlade, i sin strÀvan att förena arbetsliv och familjeliv. TvÄ tidskrÀvande delar av mÀnnens liv, som bÄda stÀller krav, och pÄverkar dem, i deras möjlighet till handlande. Metoden vi valt Àr kvalitativ och vi genomförde intervjuer med fem mellanchefer, i StockholmsomrÄdet. De fick under intervjun berÀtta om sitt liv som pappa och chef. Vi sÄg att samhÀllets normer, och företagens policys, pÄverkade mÀnnen i deras handlande.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur mode- och klÀdföretag arbetar strategiskt i en snabbförÀnderlig och oförutsÀgbar omvÀrld. HuvudfrÄgestÀllningen rör vilken eller vilka kombinationer av strategier som företag tillÀmpar pÄ en förÀnderlig marknad samt hur företag kan hitta balans mellan lÄngsiktighet, stabilitet och flexibilitet. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en utvecklande studie med ett abduktivt angreppssÀtt och Àr baserad pÄ fyra fallföretag: JC, Bestseller, Day Birger et Mikkelsen och Filippa K. Slutsatser: De modeföretag vi undersökt anvÀnder sig av ett dualt strategiperspektiv. LÄngsiktiga strategier anvÀnds för utveckling av företagets strategiska och dynamiska resurser som dels skapar en stabilitet för företaget i den kaotiska miljön och dels kan verka som ett ramverk som sÀtter grÀnser för handlingsutrymmet.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Detta arbetes syfte Àr att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framtrÀdanden bland konstmusikaliska blÄsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter Àr avsikten att isolera framgÄngsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits pÄ omrÄdet. Jag har lÀst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror pÄ, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. DÀrefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blÄsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansÄg sig anvÀnda nÄgra speciella mentala knep.