Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Ett påtalat problem i skolan är likvärdig betygsättning och för spansklärarna i grundskolan finns få konkreta stöd för bedömning hos Skolverket. Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier i likvärdig betygsättning samt jämföra dessa med Skolverkets föresatser i frågan för att sedan koppla dem till aktuell forskning. Sju spansklärare på fyra kommunala grundskolor intervjuades och frågor som ställdes var hur lärarna använder de nationella målen/betygskriterierna samt eventuella lokala mål/kriterier i betygsättningsprocessen för att uppnå likvärdighet. Det ställdes även frågor om eventuella diskussioner, kring bedömningsarbetet, med språkkollegor och elever samt huruvida ytterligare strategier för likvärdighet i bedömning används. Strategier som framkom är förutom användandet av de nationella kriterierna bruket av lokala kriterier, vilket även påvisas av forskningen samt framhävs av Skolverket trots verkets visade ambivalens i frågan.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor.

I den här studien lyfter författarna ett i dagens samhälle, aktuellt och viktigt ämne. För att kunna bemöta elevers olika behov använder sig matematiklärare av olika strategier och studien belyser några strategier som anses vara framgångsrika av en grupp med lärare. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och ökad förståelse av lärares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som främjar lärande med särskilt fokus på feedback/ återkoppling. En kvalitativ ansats tillämpas för att lyfta fram mönster och variationer hos några lärare genom intervjuer och öppna frågor.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsättningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tänker kring sina strategier i situationer när teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det här fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vägganteckningar fördes löpande så att deltagarna kunde ta ställning till materialet under samtalets gång samt lätt återknyta till tidigare samtalstrådar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgångspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skådespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen på den sensoriska nivån, vilken handlar om kommunikation på ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhållande.  Vikten av att pedagogen är följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansågs viktigast.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Bakgrund: År 2013 uppmättes Sveriges befolkningsökning till den största på nästan 70 år. I Malmö finns ca 170 länder representerade. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vård på lika villkor. Kommunikation inom vården är ett riskområde. Socialstyrelsen skriver att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient gällande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan äventyra patentsäkerheten.

Bakgrund Inom vårdtraditionen finns en viss okunskap om hur patienter upplever och hanterar den stress som allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan ofta innebär. Syfte Syftet med denna uppsats är att studera hur vuxna människor upplever och hanterar sin situation vid allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan. Metod Denna uppsats är en litteraturstudie som har baserats på tio vetenskapliga artiklar, där åtta stycken sökts fram i databasen PubMed. Sökorden nursing, coping, coping strategies, trauma, catastrophic, stress och critical illness har använts. De andra två artiklarna identifierades genom manuell sökning.

Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012.

Syftet är att utifrån de läkemedelsföretag som uppnått störst andel av de 15 mest sålda läkemedel under de senaste 10 åren, kartlägga tillvägagångssätt utifrån en strategisk ansats. Syftet är också att undersöka läkemedelsföretagens strategier för att bibehålla bästa möjliga lönsamhet på preparatet vid en patentutgång. Undersökningen har skett i två olika steg, innehållande en kvantitativ metoddel och en kvalitativ metoddel. Försäljningstabellerna från de senaste tio åren användes för att få fram om det fanns strategier vid en patentutgång bland de olika företagen. Den kvalitativa metoddelen användes för att komplettera den kvantitativa metoden och få en djupare förståelse för företagens strategier för att bibehålla lönsamhet efter en patentutgång.