Sök:

Sökresultat:

1235 Uppsatser om Miljömedvetet företagande - Sida 35 av 83

Den fysiska inomhusmiljön - en bidragande faktor för barns sprÄkutveckling? : En intervjustudie med sex förskollÀrare

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollÀrare resonerar om utformning och de yngre barnens sprÄkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan anvÀndas för frÀmjandet av sprÄkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns sprÄkutveckling. Det Àr viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder sprÄkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollÀrare. Syftet med studien var inte att jÀmföra olika förskolor men resultatet visade pÄ skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare och förskollÀrare som inte arbetar utefter nÄgon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare anvÀnder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssÀtt utifrÄn teman.

Motivation. Kan lÀraren pÄverka elevers studiemotivation?

Sammanfattning Som lÀrare möts jag varje dag av elever som sÀger att de Àr studiemotiverade eller att de inte Àr studiemotiverade. Det Àr inte sÄ att de alltid anvÀnder ordet studiemotivation utan uttrycker det pÄ olika sÀtt. Vissa elever arbetar medvetet och energiskt medan andra arbetar mindre mÄlmedvetet. Till detta finns flera förklaringar men en av bidragande orsaker Àr studiemotivation. Jag Àr intresserad av att veta vad som fÄr dessa elever att agera som de gör vare sig de kÀnner sig studiemotiverade eller inte. Syftet med studien Àr att undersöka om lÀraren kan pÄverkar elevers studiemotivation, och i sÄ fall hur? Syftet Àr Àven att studera hur studiemotivation respektive frÄnvaro av studiemotivation ter sig hos eleven. Studien Àr en kvalitativ studie i form av en halvstrukturerad intervju.

Nackdelar med sekventiella utvecklingsmodeller - Resultatet av omedvetna val

Författarna har upplevt att systemutvecklingspraxis ofta baseras pÄ sekventiella systemutvecklingsmodeller. Med undersökningen vill författarna visa pÄ vilka nackdelar detta eventuellt för med sig för projektets resultat. Med resultat avses tvÄ saker; dels hur nöjd kunden Àr med projektets utfall och dels hur vÀl projektet har hÄllits inom givna resursramar. Undersökningen Àr genomförd som en fallstudie med tre fall, baserad pÄ en genomgÄng av tidigare forskning inom omrÄdet. GenomgÄngen av tidigare forskning resulterade i fyra grupper av nackdelar varav tre kunde verifieras av fallstudien.

Pow-Wow kan inte frÀlsa hela skolan : Antirasistisk verksamhet pÄ en grundskola

Objektet för min studie Àr Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning pÄ en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen Àr att genom en kvalitativ undersökning titta nÀrmare pÄ hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. UtgÄngspunkten Àr att liknande grupper som arbetar mot rasism Àr sÀllsynta i svenska skolor. DÀrför Àr det speciellt intressant att titta nÀrmare pÄ hur det kommer sig att Pow-Wow startades pÄ skolan och varför verksamheten har kunnat överleva sÄ lÀnge. För att kunna besvara dessa frÄgor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de tvÄ lÀrare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första Är.

LÀrares didaktiska val i undervisningen- En enkÀtundersöknng

SammanfattningI och med den senaste lÀroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lÀrarna fÄtt ett större ansvar för de didaktiska frÄgorna i skolans verksamhet. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa relationen mellan lÀrares uppdrag och arbete. De frÄgestÀllningar vi valt att fokusera pÄ Àr: Hur uppfattar lÀrare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka pÄverkansfaktorer uppfattar lÀrare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkÀtundersökning med 40 lÀrare och genom att lÀsa tidigare forskning. Resultatet av vÄr undersökning visade att pÄverkansfaktorerna Àr mÄnga och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt pÄverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

Barns delaktighet och inflytande i förskolan ur förskolepersonalens perspektiv

Syftet med vÄr studie var att undersöka i vilken utstrÀckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med bÄde öppna och slutna frÄgor. EnkÀterna delades ut till fyra kommunala förskolor dÀr all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkÀterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att fÄ barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande.

Subkultur : En fallstudie pÄ SEB i Nyköping

Sedan början pÄ Ättiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer stÀndigt ökat. I alla organisationer finns det bÄde en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsÀtt och vÀrderingar som Àr specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts pÄ SEB i Nyköping dÀr bÄde företagskultur och subkultur har studerats pÄ kundtjÀnstavdelningen samt pÄ chefsnivÄ. Det framkomna resultatet Àr att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de sjÀlva utrycker som ?ONE SEB? samt att det Àven finns en subkultur bland de anstÀllda pÄ kundtjÀnstavdelning.

Att arbeta med alla sinnen

Mitt övergripande syfte med denna examensuppsats Ă€r att ta reda pĂ„ hur elevers motivation och lust att lĂ€ra pĂ„verkas av att arbeta med alla deras sinnen dĂ„ jag genom media och egna erfarenheter uppfattar det som att elever har fĂ„tt mindre motivation, lusten att lĂ€ra har minskat i skolan. Jag vill Ă€ven undersöka nĂ„gra pedagogers tankar och erfarenheter av hur det fungerar i praktiken att medvetet arbeta med elevers alla sinnen samt vilka redskap som kan anvĂ€ndas för att nĂ„ olika sinnen. Via intervjuer, observation och genom litteratur har jag kommit fram till att önskan och intentioner om att arbeta med alla sinnen Ă€r stor. Jag har Ă€ven funnit en medvetenhet hos informanter och pedagoger om vĂ„ra sinnen. Även nĂ€r det gĂ€ller lust att lĂ€ra finns bĂ„de kunskap och goda intentioner.

Sinnenas möjligheter - Pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogiken

Syftet med denna undersökning Àr att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tÀnker och resonerar om sitt förhÄllningssÀtt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna pÄ lÀrandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lÀrandet utomhus? Undersökningen gjordes pÄ tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lÀr sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötÀnk och ett ekologiskt förhÄllningssÀtt genom att samspela med allt levande sÄsom vÀxter och djur. LÀrandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla vÄra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lÀrande.

AllsÄngen som gemenskapare. En intervjuundersökning om ett projekts möjligheter

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grund- och grundsÀrskolan (Äk 0-3) arbetar med och har anvÀndning av AllsÄngen; ett projekt dÀr de övar sÄnger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det Àr Kulturskolan dÀr som hÄller i AllsÄngen. Moderprojektet Àr AllsÄngen i Angered som funnits i mÄnga Är. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom AllsÄngsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som sÀger att det finns möjligheter till lÀrande och utveckling nÀr mÀnniskor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna anvÀnder sig av AllsÄngsprojektet pÄ mÄnga olika sÀtt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren Äterkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

"Vardagsmatematik i förskolan" En studie dÀr pedagoger beskriver sina instÀllningar och arbetssÀtt inom matematik.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssÀtt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nÀmns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgÄr frÄn utvecklingspedagogiken som tar vara pÄ vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers instÀllning till matematiken dÄ det kan beröra pedagogernas arbetssÀtt. Inom forskning och litteratur pÄverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn pÄ Àmnet.SyfteSyftet med studien Àr att ta reda pÄ, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet matematik och vilka arbetssÀtt de anvÀnder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av self report som metod. Urvalet bestÄr av 34 pedagoger, pÄ sex olika förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssÀtt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa instÀllningar till skolmatematiken.

Teoretisk mognadsgrad vid konsolideringar av informationssystem: en fallstudie vid ett energiföretag

Vi lever idag i ett informationssamhÀlle, dÀr mÀngden av information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strÀvar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och dÀrför har begreppet ?konsolideringar av informationssystem? blivit ett populÀrt koncept. Begreppet Àr nytt och i dagslÀget finns ingen sammanstÀlld teori med ÄtgÀrdsförslag som företag kan nyttja i sina konsolideringsarbeten, vilket dock författarna till denna uppsats gjort. I uppsatsen sammanstÀlls och kategoriseras de olika konsolideringsteorierna, och en empirisk studie av ett företags teoretiska mognadsgrad gÀllande konsolideringar redovisas.

Controlled Traffic Farming i skÄnsk vÀxtodling

Hur vi uppfattar vÄr omgivning pÄverkas av alla vÄra fem sinnen, dÀr denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i hörseln och det vi hör. UtifrÄn en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det pÄverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förstÄelsen för vad ljud betyder för vÄrt vÀlbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i Ätanke nÀr vi gestaltar utemiljön. Ljud Àr mer Àn den fysiska ljudvÄgen. Det kan ge oss information om vÄr omgivning, spegla rörelser, underlÀtta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

MAC. Tolkning av medvetet oklara svÀvarvillkor i avtal om företagsköp

I avtal om företagsförvÀrv finns ofta en MAC-klausul. Den Àr Àgnad att villkora köparens avtalsbundenhet om nÄgon hÀndelse vÀsentligt pÄverkar mÄlbolaget mellan signing och closing. Att undkomma bundenhet av ett ingÄnget avtal Àr och skall inte vara lÀtt, i synnerhet inte nÀr det ingÄs av sofistikerade avtalsparter. Enligt svensk rÀtt Àr det ocksÄ synnerligen sÀllan kommersiella avtal jÀmkas med hjÀlp av 36 § AvtL eller Àndras med hjÀlp av hardshipreglerna i Unidroit Principles eller PECL. Men om nu parterna genom en allmÀnt hÄllen klausul vill möjliggöra för sÀljaren att undkomma avtalet om nÄgot oförutsett intrÀffar som inte reglerats specifikt i fullföljandevillkoren? DÄ fÄr parterna lösa det avtalsvÀgen.

Kvinnor och "den manliga blicken" i "casual"-spel

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktÀrer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som frÀmst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp frÄn Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att fÄ en förstÄelse för hur ?casual?-spelare tÀnker nÀr de omedvetet eller medvetet anvÀnder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktÀrer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkÀten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att anvÀndas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkÀten.Resultatet uppvisade skillnader mellan mÀn och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansÄgs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvÀndig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jÀmförelse mellan könen..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->