Sök:

Sökresultat:

1235 Uppsatser om Miljömedvetet företagande - Sida 31 av 83

Djurskydd och sekretess inom hÀlso- och sjukvÄrden samt socialtjÀnsten : en konflikt

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

TaleÀndringar i förvaltningsmÄl : angÄende omstÀndigheter som intrÀffat efter myndighetens beslut

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

?Matte finns överallt? En studie om hur lÀrare arbetar med matematik i förskolan.

BAKGRUND:Vi vill med denna studie undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med matematik. Intresset för detta Àmne har uppkommit under vÄr utbildning och genom egna erfarenheter dÄ vi sjÀlva arbetar i förskolan. Vi har fÄtt upp ögonen pÄ hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen och att matematik inte bara Àr olika rÀknesÀtt som addition och subtraktion som nÀr vi gick i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare beskriver och resonerar om arbetet med matematik i förskolan tillsammans med barn i Äldern 1 ? 5 Är.METOD:Vi har som metod valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. VÄrt urval bestÄr av Ätta lÀrare, pÄ fyra olika förskolor i tre olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.RESULTAT:Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att alla lÀrare arbetar mycket medvetet med matematik.

Amerikansk Utrikespolitik gentemot Latinamerika - En studie i rött?

Monroedoktrinen skapades 1823 av den amerikanske presidenten James Monroe. Sedan dess har doktrinen utgjort en betydande del av den amerikanska utrikespolitiken gentemot Latinamerika. Medvetet eller omedvetet har doktrinen blivit en integrerad del i den amerikanska sÀkerhets- & utrikespolitiken. Genom Monroedoktrinen och dess korollarier har USA haft en förevÀndning att intervenera nÀrhelst de ansett att intressena, som ska tillvaratas i doktrinen, har utmanats. Vi har i denna uppsats valt att analysera tre fall av amerikansk intervention i Latinamerika med mÄlet att finna en gemensam drivkraft bakom amerikansk utrikespolitik i Latinamerika.

Möjligheter : sagor och sagofilmer

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i sÄ fall vilken? Kan den hjÀlpa oss att bearbeta kÀnslor och upplevelser och hur pÄverkar den vÄr syn pÄ vÄra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, lÀst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart Àr relevant idag och kan hjÀlpa oss att bearbeta problem bÄde medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör Àmnen som i allra högsta grad Àr viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig sjÀlv, vÄga stÄ pÄ egna ben, vikten av att höra till, att vara Àlskad och att Àlska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kÀrlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att vÄga leva sig in i deras vÀrld och de problem som presenteras, och pÄ sÄ sÀtt hjÀlper de oss att pÄ ett tryggt sÀtt bearbeta det vi brottas med.

Skönlitteratur och elevers lÀsförstÄelse : Sex lÀrares tankar kring skönlitteraturen som undervisningsverktyg

Undersökningen som genomförts grundar sig pÄ sex lÀrares beskrivning av hur de anvÀnder, och hur de skulle vilja anvÀnda, skönlitteraturen i undervisningen. LÀrarna arbetar i de tidigare Ären (1-3 samt mellanÄren (4-6). Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts och sammanstÀllts i olika kategorier efter transkribering. Det visade sig att samtliga lÀrare anvÀnder sig av skönlitteraturen i undervisningen men i olika utstrÀckning. De lÀrare som arbetade med Àldre elever hade ett mer genomarbetat arbetssÀtt, i form av bokloggar och bokrecensioner, nÀr det kom till anvÀndandet av skönlitteratur.

SprÄkutveckling i förskolan : Hur kan man som pedagog arbeta för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan

VÄrt syfte med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka hjÀlpmedel det finns och vilka metoder som Àr lÀmpliga att anvÀnda i olika situationer som frÀmjar sprÄkutveckling hos barn pÄ förskolan. Vi vill Àven undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sprÄkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Varför Àr det viktigt att barn utvecklar sprÄket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhÄller sig pedagoger och hur skapas förutsÀttningar för sprÄkutveckling? Hur kan man tillmötesgÄ varje enskilt barn som har svÄrigheter med sprÄkutveckling? Metoden i den hÀr undersökningen baserades pÄ kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde pÄ fem olika förskolor med fem olika pedagoger.

Specialpedagogiska insatser - för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter. Syftet Àr att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter och som dÀrmed Àr i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnÄs i förhÄllande till styrdokumentens krav. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr forskaren strÀvar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Se mig för den jag Àr - Jag Àr ocksÄ en mÀnniska : Hur sjÀlvskadebeteende pÄverkar kvinnans livsvÀrld - en studie gjord pÄ bloggar

Bakrund:I Sverige har sjÀlvskadebeteende hos kvinnor i Äldrarna 15-24 Är ökat avsevÀrt sedan 90-talet fram till 2007. SjÀlvskadebeteende definieras med att medvetet skada sin egen kropp. Det kan upplevas som Ängestlindrande men mÄnga har ocksÄ i avsikt att ta sitt eget liv. Syfte: Syftet Àr att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med sjÀlvskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvÀrldsperspektiv och baseras pÄ fem bloggar.

"Jag vill vara inspiratör, katalysator" : En studie om kemi i förskolan

Syftet med denna studie var att identifiera hur förskollÀrarna arbetar med Àmnet kemi i förskolan. För att kunna granska detta har kvalitativa intervjuer anvÀnts som undersökningsmetod. Undersökningen grundar sig i fem förskollÀrares berÀttelser av hur de arbetar med detta Àmne. Resultatet visar, efter genomförd analys av intervjuerna, att förskollÀraren strÀvar efter att kemiaktiviteterna bör ske i samspel med andra aktörer i förskolan. Det konkreta arbetet utförs med konkreta verktyg och samtal kring fenomen som förekommer i vardagen.

Licwater - Ett PC-program för analys av stationÀra förlopp i VA-nÀt

Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.

Ökning av en luftbubbelridĂ„s ytvattenhastighet med hjĂ€lp av skĂ€rmar

Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.

Att bygga en katedral : En studie av en gymnasieorganisations första Är med PBS-ett arbete mot en lÀrande organisation

Denna uppsats Àr en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning pÄ att arbeta i riktning mot lÀrande organisation enligt PBS. PBS Àr en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssÀttet utgÄr frÄn medarbetarnas lÀrdomar om hur man bidrar till att ungdomar lÀr och utvecklas pÄ bÀsta sÀtt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivÄer inom skolformen ? frÄn lÀrare till politiker engagerades i arbetet och ett femÄrigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. NÀr undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lÀrande organisationsanda pÄgÄtt i ca ett lÀsÄr.Undersökningen Àr kvalitativ och genomfördes med hjÀlp av intervjuer.

Religionskunskap ur livsÄskÄdningsperspektiv : Om livsÄskÄdningarnas plats i lÀromedel för religionskunskap

I förskolans utemiljö Àr det vanligt att det finns en sandlÄda pÄ gÄrden. Den Àr centralt placerad och barnen Àr dÀr och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade lÀroplan ska verksamhetens innehÄll vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gÀller Àven den verksamhet som pÄgÄr i sandlÄdan. Men vad Àr det som sker nÀr sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlÄdan? Detta Àr en kvalitativ studie som utifrÄn ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlÄdan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 Är) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

GiraffsprÄket ? Framtidens sprÄk?

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie dÄ vi under ett flertal förelÀsningarunder vÄr utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffsprÄket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fÄngade vÄrt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvÀnder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vÄrstudie i en förskola dÀr pedagogerna hade gÄtt en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvÀndningen av empatisk kommunikation i förskolan.- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förÀndring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->