Sökresultat:
2528 Uppsatser om Miljömedvetenhet - Sida 58 av 169
Musik som didaktiskt verktyg för barns lÀrande i förskoleklass
Musik Àr en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs pÄ morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller sprÄklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mÄn förskollÀrarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att frÀmja elevernas lÀrande, samt pÄ vilket sÀtt de talar om musikens potential. UtifrÄn detta har tvÄ frÄgestÀllningar utvecklats, vilka Àr: ?Hur anvÀnder lÀrarna musik i förskoleklass för att frÀmja lÀrandet? samt ?PÄ vilket sÀtt talar de för studien utvalda förskollÀrarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frÄgor anvÀnds en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollÀrare i varierande Äldrar, kön och Är som verksamma förskollÀrare i förskoleklass har intervjuats.
Effektivitet i skolan.
LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.
Kvinnliga lÀkare och manliga mÀn - en studie kring femininitet och maskulinitet i tvÄ svenska podcaster
Syftet med denna uppsats Àr att granska tvÄ podcaster, en med enbart mÀn och en med enbart kvinnor. Genom en kritisk textanalys pÄ C/O Hannah och Amanda, samt Alex och Sigges podcast, ser vi hur femininitet och maskulinitet manifesteras i respektive podcast. Parallellt med vÄra observationer i sprÄket jÀmför vi med tidigare populÀrkulturell forskning pÄ medier, samt forskning kring femininitet och maskulinitet. VÄrt hopp med detta Àr att kunna se huruvida podcasten, som Àr hyllat som ett fritt medium, Àr en plattform för nytÀnkande eller bakÄtstrÀvande ideal. I vÄr analys visar vi bland annat hur programledarna anvÀnder sitt kön som ett upptrÀdande.
Positionering: en jÀmförande studie mellan en vinstdrivande
och en icke-vinstdrivande organisation
Konkurrensen om kunderna blir allt hÄrdare för varje Är. En av de största utmaningarna för dagens företag Àr dÀrför hur de ska fÄ kunderna att uppmÀrksamma just dem och deras produkter. Positionering handlar om att skapa en plats i konsumenternas medvetenhet och Àr ett vanligt begrepp nuförtiden. DÄ huvuddelen av all litteratur som Àr skriven om Àmnet Àr Àmnad för vinstdrivande organisationer, sÄ har syftet med denna uppsats varit att undersöka om det finns nÄgra avgörande skillnader i hur ett företag som verkar med vinstdrivande syfte vÀljer att positionera sig i jÀmförelse med en organisation som har andra mÄl Àn rent vinstdrivande. En jÀmförelse gjordes mellan en bilhandlare och en opera.
AnvÀndandet av APU/APL uppföljningssystemet : Hur uppfattar elever, handledare och yrkeslÀrare att det fungerar?
Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion frĂ„n Skolverket uppdagades det att tydligheten pĂ„ det gamla systemet inte var tillfredsstĂ€llande. I studien har jag anvĂ€nt mig av kvalitativ studie för att fĂ„ veta vad elever, handledare och yrkeslĂ€rare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbĂ€ttrings förslag vilket har lĂ€tt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli Ă€nnu tydligare. Ăven dokumentationen inne pĂ„ skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den Ă€r pĂ„ vĂ€g?.För handledarna har systemet betytt mer förstĂ„else för att det Ă€r skola som eleven gör ute pĂ„ sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall lĂ€ras pĂ„ praktiken har gjorts tydligare.YrkeslĂ€rarna kĂ€nner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag nĂ€r de Ă€r pĂ„ APU/APL besök.
Den arbetsrelaterade stressens följder för sjuksköterskans arbete: En litteraturstudie
Idag prÀglas sjuksköterskans profession av en ökad arbetsbelastning och vÀxande arbetsrelaterad stress. Den stress som sjuksköterskan upplever pÄ sin arbetsplats definieras som arbetsrelaterad stress. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskapslÀget om vilka följder den arbetsrelaterade stressen fÄr för sjuksköterskans arbete. Tre frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet: i vilket sammanhang har forskningen genomförts, vilka följder fÄr den arbetsrelaterade stressen för sjuksköterskan samt vilka följder den arbetsrelaterade stressen fÄr för patienten. Elva vetenskapliga artiklar ingick i denna integrerade litteraturöversikt.
Lika men ÀndÄ olika : En jÀmförelse mellan traditionella förskolor och I Ur och Skur-förskolor om begreppet utomhuspedagogik
I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vad lÀrare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts Àr samtalsintervjuer som genomförts med sju lÀrare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lÀrarna benÀmner sin utomhusverksamhet pÄ olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebÀr. Den stora skillnaden Àr att lÀrarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lÀrarna pÄ I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.
Ekonomiskt medveten personal : En undersökning pÄ Karolinska Universitetssjukhusets Barnkardiologiska mottagning
I uppsatsen undersöks hur personalen pÄ Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi pÄ avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, dÀr frÄgorna har baserats pÄ Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förvÀntansteori samt RÀttviseteori. Forskningsansatsen Àr kvalitativ och i undersökningen anvÀnds en deduktiv hÀrledning av slutsatsen. För att personalen pÄ BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör sÄledes fÄ uppskattning frÄn sina medarbetare och ledningen samt kÀnna att de kan utvecklas i sitt arbete.
Pedagogers arbetssÀtt med barns motoriska utveckling i förskolan - AnvÀnds musik som ett hjÀlpmedel?
BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundlÀggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar frÀmst i förskolan Àr springa, klÀttra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar frÀmst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjÀlpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.
LÀsning och skrivning : en enkÀtstudie om undervisning och lÀromedel
Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-        Hur undervisas elever i lÀsning-        Hur undervisas elever i skrivning-        Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.
"Jag sÀtter pÄ mig genusbrillorna" : en kvalitativ undersökning om fem pedagogers uppfattningar om och arbete kring genus och jÀmstÀlldhet i förskoleklass
The purpose of this paper is to examine preschool educators conceptions on gender pedagogy. Based on preschool teachers own words, we want to get an insight into the use of gender in the curriculum in preschool classes. We also examine the conditions and setbacks of conducting a gender-sensitive educational way of working the curriculum.In order to examine our research question, we choose the method of qualitative interview, and previous research in the theory of gender pedagogy from a sociocultural perspective, in which social interaction is very important. We have interviewed five educators in preschool classes, all with similar educational backgrounds.In the results and analyses section the educators' definition of gender pedagogy is presented and how they take part in gender educational theories strategies. The result of the survey show that the importance of the educator?s own approach to and further education in, the subject matter, makes it possible to really understand the gender norms.
Upplevelsen av skam och skuld hos personer som lever med HIV: en litteraturstudie
Att leva med HIV innebÀr en kÀnslomÀssig pÄfrestning och medför inre upplevelser av skam och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelsen av skam och skuld hos personer som lever med HIV. 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fyra kategorier: Att kÀnna sjÀlvförebrÄelse, Att kÀnna sig smittsam och smutsig. Att kÀnna rÀdsla, Att lÀra sig hantera sina kÀnslor. Studien visade att personer som lever med HIV anklagade sig sjÀlva för sjukdomen eller sÄg den som ett straff.
Bantning och Àtstörningar hos ungdomar i Ärskurs sex i tvÄ orter i skÄne
Abstract
Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap
Sidantal: 32
Titel: Ătstörningar hos ungdomar i Ă„rskurs sex i tvĂ„ orter i SkĂ„ne
Författare: Emma Stenfell
Handledare: Ann-Sofi RÄstam
Datum: 2006-06-08Bakgrund: Medierna pÄverkar oss mÀnniskor mycket. Ett budskap som förmedlas Àr de kroppsideal som rÄder idag. Man ska vara smal och se bra ut. Flera studier visar att vÀrderingarna pÄverkar mÄnga, och framförallt de unga mÀnniskorna i samhÀllet.
LÀsutveckling hos andrasprÄkselever : Betydelsefulla faktorer för lÀrande
Att kunna lÀsa Àr avgörande för att bli en aktiv samhÀllsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen frÄn 2009 nÄr var femte elev inte upp till kraven i lÀsförstÄelse och denna andel Àr Ànnu högre för elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera betydelsefulla faktorer för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska. Den frÄgestÀllning som studien tar sin utgÄngspunkt i och som besvaras i resultatet Àr:Vilka faktorer Àr betydelsefulla för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska?För att finna relevant material har ett antal kriterier faststÀllts och ett urval har gjorts.
Utveckling av ekonomistyrsystem- en fallstudie av fyra företags ekonomistyrsystem
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera nÄgra fallföretags relation mellan ett traditionellt budgetsystem och ett ekonomistyrsystem baserat pÄ rullande prognoser, för att undersöka de viktigaste aspekterna i fallföretagens ekonomistyrsystem. Vi har genom intervjuer utfört egna observationer pÄ fyra fallföretag. Genom att anvÀnda befintlig forskning för att jÀmföra och analysera företagens förÀndringsprocess resulterade detta i att vÄrt arbete har fÄtt ett övervÀgande deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Detta i kombination med vÄrt deskriptiva syfte har inneburit att vi har en haft en abduktiv ansats till forskningsfrÄgan. UtifrÄn fallföretagen har vi identifierat att omvÀrldsförÀndringar Àr det som styr ekonomistyrsystemens utveckling.