Sök:

Sökresultat:

2520 Uppsatser om Miljömedvetenhet - Sida 51 av 168

Hur vÀljer jag gymnasieprogram?

Det framtida gymnasievalet Àr ett första steg in i vuxenvÀrlden. Ungdomarna i vÄr studie har 25 olika gymnasieskolor att vÀlja mellan i sin nÀrmiljö. VÄrt syfte var att ta reda pÄ hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i Ärskurs nio som stÄr inför sitt första utbildningsval. VÄr studie visar pÄ ett resultat dÀr ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehÄll.

HögkÀnslighet - en begrÀnsning eller tillgÄng i arbetslivet?

En kvalitativ studie har gjorts dÀr personer med en högre kÀnslighet Àn genomsnittetintervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa sÄ kallat högkÀnsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet stÀller, samt hur de kan anvÀnda sin högkÀnslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkÀnslighet och hur den kan pÄverka individen i arbetslivet.Vi var Àven intresserade av hur sjÀlvbilden hos dessa individer ser - och har sett ut.Detta ville vi göra genom att gÄ ut och möta mÀnniskor som har egenskapen och sedan skildra deras berÀttelser. Tematisk analys anvÀndes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkÀnslighet mÄnga gÄnger Àr en tillgÄng i yrket, samtidigt som det kan vara svÄrtför högkÀnsliga att hitta rÀtt i arbetslivet.

Teknik- finns ett medvetet arbete med teknik? : En enkÀtstudie av pedagogers arbete med Àmnet teknik i grundskolan, Är F-5.

The purpose of this degree project is to study if there is a intentional work with technology in the elementary school, preschool to fifth grade, in a municipality. The work will also study what conditions there are in the schools in order to work with technology. 95 questionnaires were distributed to the responsible teachers in all primary schools in the municipality, from preschool to fifth grade. The results of the survey show that more than half of the respondents do not consider themselves to work with technology in the school. The conditions, in order to work with the school subject technology in the municipality, are primarily external such as: material, facilities and the ability to divide students into smaller groups.

Hur nÄr vi ungdomarna? ? En mottagarstudie pÄ uppdrag av sjÀlvhjÀlpshuset Solkatten

Titel: Hur nÄr vi ungdomarna? ? En mottagarstudie pÄ uppdrag av sjÀlvhjÀlpshuset SolkattenFörfattare: David BergHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Agneta Lyrhagen, sjÀlvhjÀlpshuset Solkatten.Kurs: MK1500, examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet (JMG).Termin: VÄrterminen 2013Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad som kan fÄ Göteborgs ungdomar att i högre grad söka hjÀlp hos sjÀlvhjÀlpsgrupper.Metod: Uppsatsen innehÄller ett kvantitativt moment i form av en enkÀtstudie samt uppföljande kvalitativa intervjuer.Material: EnkÀten besvarades av 60 studenter vid Göteborgs Universitet och de uppföljande intervjuerna genomfördes hos organisationer som arbetar med ungdomar eller stödgrupper. Syftet var att undersöka ungdomars kunskap och uppfattning om sjÀlvhjÀlpsgrupper och sjÀlvhjÀlpshus.Huvudresultat: Ungdomar har en lÄg medvetenhet och kunskap om sjÀlvhjÀlpshus i Sverige. DÀremot har de överlag en positiv instÀllning till grupperna och det finns goda möjligheter för att Solkatten i framtiden ska kunna locka till sig ungdomar i högre grad genom medveten och vÀl riktad kommunikation..

"Jag tror ju pÄ allas lika vÀrde oavsett kön" En studie om hur förskollÀrares resonemang kring sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag kommer till uttryck i mötet med barn.

Denna studie har som syfte att belysa relationen mellan förskollÀrares resonemang om sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag och hur det kommer till uttryck i det direkta mötet med barn. Studiens empiri har samlats ihop genom tvÄ halvstrukturerade intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre löpande observationer i samlingssituation vid en förskola. Resultatet visar att förskollÀrarna resonerar kring sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag pÄ ett professionellt sÀtt. De visar hög medvetenhet nÀr de resonerar om sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag. Genom observationerna har jag kunnat se att förskollÀrarna anvÀnder samma typ av tonlÀge, röst, sprÄk och ögonkontakt i bemötandet med alla barn, bÄde flickor och pojkar.

Konsten att inte stÄ i vÀgen för musiken: ett arbete grundat
pÄ Joakim Milders tankar om musik och improvisation

Syftet med detta arbete var att undersöka vad en erfaren improvisationsmusiker, Joakim Milder, anser vara betydelsefullt för att bli en god musiker och improvisatör. Resultaten kopplas till relevant litteratur och egna erfarenheter inom omrÄdet. Arbetet grundas pÄ en kvalitativ intervju med Joakim Milder och tar upp praktiska, mentala och andliga aspekter. Jag har kommit fram till att det handlar om att inte stÄ i vÀgen för musiken, det vill sÀga: mÄlet Àr att uppnÄ en sÄdan nivÄ musikaliskt, teoretiskt, gehörsmÀssigt och mentalt, att man upplever total frihet att uttrycka sig konstnÀrligt pÄ det sÀtt man önskar. En öppen, nyfiken attityd och ett intresse för improvisation underlÀttar lÀrandet.

Geografi Àr omvÀrldsförstÄelse : Sju lÀrare i Är 7-9 beskriver sina uppfattningar av skolgeografi som syntesÀmne

Studiens syfte har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i Är 7-9 gör och tÀnker nÀr de undervisar i geografi. Jag ville ocksÄ veta vilka uppfattningar de har av Àmnetsamt undersöka hur samma lÀrare ser pÄ begreppet syntes kopplat till geografiÀmnet. Jag ansÄg det ocksÄ vara nödvÀndigt att undersöka om och hur geografiÀmnet Àr synligt i andra Àmnen.Jag stÀllde tvÄ frÄgor utifrÄn mitt syfte:1. Hur uppfattar nÄgra lÀrare i Är 7-9 skolÀmnet geografi? Vilekn syn har de pÄ Àmnet?2.

VÀrdegrunden-en nödvÀndighet? : En undersökning för att klargöra förskolelÀrare, förskolechefer ochkommunpolitikers uppfattning om och tolkning av begreppet ?vÀrdegrunden?.

Genom intervjuer med respondenter som pÄ olika plan Àr ansvariga för verksamhet ochvÀrdegrundsarbete i förskolan, har jag undersökt vilka uppfattningar om och tolkningar avbegreppet vÀrdegrunden som rÄder inom förskolevÀrlden. Förskolechefer, arbetslag iförskolor, och representanter för olika politiska partier tillfrÄgades. Undersökningen omfattarÀven om och hur vÀrdegrunden i litteraturen (teori) överensstÀmmer med verklighetenspraktik. Genom svaren och analys av dessa drogs slutsatsen att vÀrdegrunden i vÄrt alltmerindividcentrerade samhÀlle Àr av större betydelse och viktigare Àn nÄgonsin. Begreppet?VÀrdegrunden? Àr till synes vÀl förankrad i de tillfrÄgade arbetslagen, men Àr mindre tydlighos rektorer och hos politiker.Att vÀrdegrunden Àr en viktig del av Lpfö 98,( reviderad 2010) och att det dÀrför ingÄr iuppdraget att förmedla dessa vÀrden, uttalades inte direkt av nÄgon respondentkategori.Respondenternas tankar kring begreppet ?VÀrdegrunden? och hur detta förankras iverksamheten visar dock pÄ en medvetenhet och att det Àr mycket viktigt att fortsÀtta meddetta arbete..

Bedömning av problemlösning i skolmatematik. : En litteraturstudie om centrala faktorer vid bedömning av problemlösningsförmÄga i Ärskurs 9.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning undersöka vilka faktorer som Àr centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och betygskriterier.UtifrÄn tidigare forskning, rapporter och utvÀrderingar, kursplaner och betygskriterier frÄn Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lÀrteorier med huvudfokus pÄ bedömning av elevers problemlösningsförmÄga.Analysen har visat att det finns vissa frÄgor som lÀraren bör tÀnka pÄ vid bedömning av elevens problemlösningsförmÄga; vilka förmÄgor som ska testas och hur detta ska göras, elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, pÄ vilket sÀtt eleven har förstÄtt uppgiften, elevens möjlighet att lösa problemet, hur eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper eleven har anvÀnt sig av, vilka slutsatser eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier eleven har uppfyllt..

Intellektuell jihad : En analys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis islamtolkningar

Syftet med denna uppsats Àr att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv göra en jÀmförande textanalys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis tolkningar av islam utifrÄn teman som bl.a. rör deras syn pÄ tidigare tolkningsmetoder och hur de uppfattar muslimers situation idag. Rahman och al-Alwani har olika utbildningsbakgrund men har bÄda arbetat i U.S.A. De föresprÄkar förnuftstolkning för att nÄ vad de anser vara Koranens egentliga budskap och be-tonar en medvetenhet om att historisk och social kontext mÄste beaktas i tolkningsprocessen. Analysen visar att bÄda betonar individens ansvar, plikt och engagemang men att deras upp-fattning om enskilda muslimers Ätagande skiljer sig nÄgot Ät.

Faktorer som bidrar till en lÄngvarig beteendeförÀndring : Uppföljning av en tidigare studie

Syftet med denna studie var att uttyda faktorer som bidrar till en lÄngvarig beteendeförÀndring. BeteendeförÀndringar Àr i regel svÄra att vidmakthÄlla och forskning har visat att ett flertal faktorer krÀvs för att nÄ ett lÄngvarigt ihÄllande. Exempel pÄ faktorer var kÀnsla av sammanhang, kunskap, sjÀlvkÀnsla, sjÀlvtillit, reflektion, medvetenhet, motivation och gruppstöd. En fallstudie har genomförts pÄ en viktminskningsgrupp för att se resultatet ett Är efter deltagandet. Fem personer svarade pÄ postenkÀterna som skickades ut i uppföljningen.

FörutsÀttningar för Lean : En fallstudie av en leanimplementering

Lean Àr ett koncept med mÀnniskor i fokus som inkluderar dess tanke- och arbetssÀtt samt de metoder och verktyg som anvÀnds. Problem kan dock uppstÄ ifall konceptets helhet inte implementeras, sÀrskilt en förÀndring av tankesÀtt Àr det som medarbetare ofta motsÀtter sig. Vi Àmnar dÀrför utröna möjliga förutsÀttningar till hur en vÀlvilja till förÀndring skapas samt hur systemet med lean förmedlas pÄ ett sÀtt sÄ att helhetsbilden framgÄr. En teoristudie anvÀnds till att identifiera förutsÀttningar och en fallstudie förklarar nödvÀndigheten med de identifierade förutsÀttningarna. FörutsÀttningarna som uppdagades var engagemang och delaktighet frÄn ledarskapet samtidigt som en medvetenhet kring helheten av lean behövs för att uppnÄ detta engagemang.

Musik och sprÄkutveckling i förskolans verksamhet

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

?Det Àr sÄ mycket som vi gör som Àr matte? - En studie om pedagogers uppfattning av och arbete med matematik.

BAKGRUND: I bakgrunden har jag lÀst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska fÄ en kunskapsgrund att stÄ pÄ och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tÀnkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i BorÄs Stad dÀr det satsats pÄ kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod dÄ det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik Àr hos pedagoger. De ger exempel pÄ hur de arbetar med matematikoavsett Älder pÄ barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det Àr i förskolan grunden sÀtts för barns fortsattamatematiklÀrande och de betonar vikten av att pÄvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte anvÀndes i sÄstor utstrÀckning som det var tÀnkt frÄn kommunens sida..

Visuella identiteter för norrlÀndska företag: en undersökning av norrlÀndska egenskaper och kÀnnetecken

Syftet med uppsatsen Àr att den ska bli ett underlag för norrlÀndska företag som vill stÀrka sitt varumÀrke i bÄde norra och södra Sverige med en norrlÀndskt prÀglad visuell identitet. Ett företag eller en organisation kan med en visuell identitet utrycka sig grafiskt pÄ samma sÀtt varje gÄng för att bygga upp en visuell igenkÀnning. Alla företag har en visuell identitet oavsett om de medvetet byggt upp den eller om de inte bryr sig. 15 respondenter i södra och norra Sverige har deltagit i en halvstrukturerad intervju bestÄende av ett frÄgeformulÀr och en visuell undersökning för att uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar bÄde likheter och skillnader mellan sörlÀnningens och norrlÀnningens bild av Norrland.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->