Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper.

Abstrakt Social Engineering är konsten att manipulera människor, för att på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem. Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Idag lever omkring 34 miljoner människor i världen med HIV. Smittskyddslagar och riktlinjer om lika behandling har tagits fram, trots detta behandlas denna patientgrupp annorlunda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bemötandet av patienter som lever med HIV/AIDS med två frågeställningar, den ena utifrån patienters perspektiv och den andra utifrån sjuksköterskors. Studien gjordes som en integrativ översikt där kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I resultatet presenterades två matriser innehållande begreppen; blir respekterade, bildar relationer, blir inte respekterade och blir bortprioriterade, samt; respekterar patienten, respekterar inte patienten, berör patienten, visar empati och känner rädsla.

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Bakgrund: Det finns en tid av väntan före döden. För att kunna vänta på döden krävs det från individen en acceptans och medvetenhet kring att man ska dö.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av väntan när de befinner sig i ett palliativt skede.Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tre biografier, Den utmätta tiden, Tisdagarna med Morrie och Ro utan åror. En teoristyrd analys utifrån de sex S:n, samt en systematisk textkondensering användes.Resultat: I analysen framkom två teman: Viktiga inslag i väntan på döden och Reflektioner kring liv och död. Det framkom att väntan är en process med fyra stadier: Acceptans, Väntan på sjukdomens väg, Förberedande inför döden och När bara väntan finns kvar. De två teman finns genomgående i de tre första stadierna.Diskussion: I diskussionen speglas resultatet mot bakgrunden och egna reflektioner påtalas.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och elever i årskurs 2 ser på tal- och skriftspråk som verktyg i lärandet. Jag har genomfört åtta elevintervjuer och två lärarintervjuer samt observationer under en skoldag i respektive klass. Undersökningen visar att lärarna ser på tal- och skriftspråket som ett viktigt verktyg i lärandet. De är medvetna om hur viktiga de språkliga kompetenserna är och arbetar aktivt med att utveckla elevernas språkliga förmågor. Elevernas syn på tal- och skriftspråkets betydelse i lärandet stämmer dock inte helt överens med lärarnas.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom läroplanen grundar sig på i förväg definierade mål och kunskapskrav, så var avsikten att undersöka hur dessa återspeglas i lärarnas bedömningspraktik, ifråga om vilka bedömningsprocesser som används och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lärare i företagsekonomi. Resultaten visar på betydande skillnader hur lärarna arbetar med bedömning och i vilken utsträckning som kursplanernas mål och bedömningskriterier används, och i analysen framträder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmål och betygskriterier, vilka tydligt framträder genom alla stadier i undervisning och bedömning.

Mitt syfte är att visa elevers och lärares attityder till att använda IT i historieundervisningen utifrån undersökningens kontext och att se på vilka sätt vi kan utnyttja ett mediums egenskaper för att påverka lärandet. Uppsatsen kommer därav att bidra till ytterligare förståelse och kunskap kring IT och lärande. Med kvalitativa undersökningsmetoder har en intervju genomförts med en historielärare för att få en djupare förståelse av den kvantitativa undersökning som genomförts i form av enkäter. Den av elevernas användning av IT som mest tillför lärandet något anser jag utifrån undersökningen vara möjligheterna till att söka information kopplat till skolarbetet samt att lättare sköta kommunikation mellan andra elever och lärare. Undersökningarna i arbetet visar att eleverna är mycket positiva till att använda IT i undervisningen men visar också brister i elevernas medvetenhet kring källkritik.