Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlärning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förändra deras strategier. Jag har genom enkäter och intervjuer undersökt hur elever i en åttondeklass tänker kring inlärning av ord och fraser och låtit dem prova och utvärdera olika ordinlärningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlärningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det är roligt med franska och de var positiva, men till en början motsträviga till att prova nya metoder för ordinlärning. Att i klassrummet låta eleverna reflektera över sin språkinlärning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier.

Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur medvetet pedagoger utformar den fysiska delen av den pedagogiska miljön. Resultatet förväntas påvisa i vilken utsträckning pedagoger är medvetna om att barns välbefinnande, självbild och perception påverkas av förskolans miljö samt vad som styr utformandet av den. I undersökningen används en enkätundersökning som sedan jämförts, tolkats och analyserats. I styrdokumenten förordas att miljön ska vara utvecklande och lärande, den ska vara anpassad efter varje enskilt barns erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Vår teoretiska utgångspunkt är att vi människor påverkas åtskilligt av vår omgivning genom sinnesintryck. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos pedagoger om att barns välbefinnande påverkas av den fysiska miljön men att det finns en okunskap om vad i miljön som behöver anpassas för att svara mot de enskilda barnens behov..

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen.

Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse. Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening.

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhållande till läroplanen. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sätt att arbeta med genus och jämställdhet i en förskola i förhållande till läroplanen. Studiens syfte är att beskriva hur pedagoger verksamma på en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till läroplanen. Våra frågeställningar är: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i så fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jämställd/jämlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar på avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att få svar på dessa frågor har vi gjort en gruppintervju samt observationer på en förskola.

Syftet med studien är att skapa ökad kunskap om på vilket sätt arbetsmetoden PRAXIS kan vara en del av arbetet med den tidiga läsinlärningen för elever som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Det undersöker jag genom att göra ett undervisningsförsök i en klass under en period. Det är en blandklass där halva gruppen är förskoleklass och den andra halvan årskurs ett. Elevernas kunskaper testas före och efter undervisningsförsöket. Resultatet från testen visade att den intensiva träningen i undervisningsförsöket nådde en viss framgång för den fonologiska medvetenheten hos eleverna under den här perioden.

I denna studie har vi ämnat belysa hur medvetet företag med offentliga årsredovisningar arbetar med att påverka läsarna genom visuellt material i årsredovisningen. Detta har genomförts genom att identifiera vilka budskap dessa företag vill sända genom bildspråket i årsredovisningen, att ta reda på hur medvetna företag är om bildernas förmåga att förmedla ett budskap samt identifiera till vilken utsträckning dessa företag är inblandade i utformningsprocessen. Vi har genomfört en bildanalys av två fallföretags årsredovisningar och genomfört intervjuer med dessa företag samt de reklambyråer som utformat årsredovisningarna. Resultatet från bildanalysen jämfördes med resultatet från intervjuerna. De slutsatser vi kommit fram till är att företagen har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa myter genom bilder i årsredovisningen, och att förutsättningar och medvetenhet skiljer sig företag emellan..

Borglund et al. (2012) argues that today it is becoming increasingly important for companies to work with CSR because stakeholders are more engaged in issues related to social responsibility and the environment. However, much research shows that it does not play a major role how companies work with CSR issues if the information does not reach the final consumer. The focus of this paper is therefore to examine how some of the major clothing companies communicate about their work with CSR issues and if consumers believe that they have the information needed to make an informed purchasing decision that support sustainable development in the garment industry. Our study has among other things found evidence that companies doesn?t reach out with information about their work with CSR.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet. Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig.

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med närmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av själv och bild av andra, vilket uttrycks via anknytningsstilarna säker, rädd, upptagen och avfärdande. En enkätundersökning genomfördes på en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekräftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den säkra stilen.

Syftet med mitt arbete var att utveckla andraspråkselevers förmåga att förstå det underförstådda i skönlitterära texter. Mina frågeställningar var hur andraspråkselever fyller tomrummen i litterära texter och på vilket sätt riktad loggskrivning med fokus på litterära tomrum kan bidra till att fördjupa andraspråkselevers språkliga medvetenhet. Min studie var en form av aktionsforskning där jag granskade min egen undervisning för att nå mitt syfte och besvara mina frågeställningar. Resultatet från undersökningen gällande elevernas förmåga att förstå det underförstådda visade att den går att utveckla i skiftande grad beroende på elevernas olika förutsättningar. Jag kunde konstatera att eleverna fyller de litterära tomrummen på olika sätt: en del klarade inte alls av att fylla dem medan några kunde läsa det underförstådda på egen hand medan ytterligare andra behövde hjälp för att klara av det.

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter.I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.