Detta examensarbete har som huvudsyfte att bidra till en djupare förstÄelse av relationen mellan vatten- och energianvÀndning i flerbostadshus. För att arbetet skulle kunna slutföras inom dem förutbestÀmda 20 veckorna begrÀnsades arbetet. Valet gjordes att studera studentlÀgenheter i korridorform dÄ denna typ av boende ser ungefÀr likadan ut oavsett vart i Sverige de Àr byggda. En annan anledning till att studentboenden Àr en intressant mÄlgrupp Àr att energi- och vattenkostnaden ofta ingÄr i hyran, vilket minskar medvetenheten kring energianvÀndningen. Studien har kartlagt fjÀrrvÀrmeÄtgÄngen och anvÀndningen av varmvatten i tvÄ utvalda fastigheter.Fastigheterna bestÄr av korridorsboenden och Àr belÀgna i Stockholm och LuleÄ.

Med tanke pÄ den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuelltÀmne. Inom bostadssektorn Àr potentialen att minska energiförbrukningen stor och blandflerbostadshusen Àr bostadsrÀtt den vanligast förekommande Àgarformen. StudiensfrÄgestÀllning Àr följande: Vilka faktorer pÄverkar HallÀndska bostadsrÀttsföreningar attenergieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olikapÄverkande faktorer först identifierats utifrÄn tidigare forskning. Den insamlade teorin harsedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom Àmnet.

Flexibla affÀrssystem Àr ett begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta begrepp belyses utifrÄn en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer pÄ bÄde affÀrssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som anvÀnder systemet Agresso Business World. Syftet Àr att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affÀrssystem som möjliggör att anvÀndarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affÀrssystem men det som Äterfinns Àr att flexibiliteten kan bestÄ av teknisk flexibilitet, dvs.

FjÀrrvÀrme tÀcker i dagslÀget cirka 56 procent av energibehovet för uppvÀrmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förvÀntas minska i och med ökade energieffektiviseringsÄtgÀrder och installationer av alternativa vÀrmekÀllor. Det har blivit allt vanligare att bÄde fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar pÄ att minska mÀngden inköpt energi och ett sÀtt att göra detta pÄ Àr att installera frÄnluftsvÀrmepumpar som ett komplement till fastighetens primÀra uppvÀrmningssystem. Det kommunalÀgda bostadsbolaget AB StÄngÄstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus dÀr FTX-system av flera anledningar inte Àr möjligt att installera. Installationen Àr aktuell i fastigheter som i dagslÀget har frÄnluftsventilation och sjÀlvdrag samt Àr högre Àn tre vÄningar.Installationen kommer att pÄverka den lokala fjÀrrvÀrmeleverantören Tekniska verken AB och dÄ Àven de Àr kommunalÀgda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frÄnluftsvÀrmepumparna kommer att ha pÄ de bÄda företagen samt pÄ kommunen i stort.

Den rĂ€ttvisa i staden Ă€r en utopi, nĂ„got som alltid bör efterstrĂ€vas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrĂ„n stadskvalitĂ©erna demokrati, mĂ„ngfald och rĂ€ttvis fördelning sĂ„ kommer ocksĂ„ de beslut som tas fĂ„ mer rĂ€ttvisa utfall. Örebro stadskĂ€rna har sedan 70-talet och framĂ„t behandlats som tvĂ„ skilda omrĂ„den, norr- och södercity. Detta har under Ă„ren förstĂ€rkts och majoriteten av resurserna har lagts pĂ„ södercity, stadens handelscentrum. Nu pĂ„gĂ„r ett utvecklingsarbete dĂ€r Örebro kommun tillsammans med fastighetsĂ€garna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.

Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsomrÄde. Kostnadseffektiva energi- och tillgÀnglighetsanpassande lösningar har undersökts.Byggnadssektorn stÄr idag för en stor del av Sveriges energianvÀndning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala anvÀndningen, dÀr 60 % av den andelen gÄr till uppvÀrmning och varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som sÀger bland annat att till Är 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens grÀnser har Àven mÄlet att till Är 2050 ska bostÀdernas energianvÀndning ha reducerats med 50 % antagits.

Background:Investments in different forms have always been popular to every human being. For the most common investments, such as stocks and bonds, there are loads of information to gather for the investor. Historical data like risk, return, dividends and fundamental data like annual reports are often very easy to find, regarding these kinds of investments. The background of this thesis is the lack of market information in residential real estate investments. A problem with this investment is that there is lack of information regarding risk adjusted return for real estates, which this thesis intends to present.Objective:The objective with this thesis is to study which alternative, directly-owned residential estates or stocks, who generates the highest risk adjusted return.

KBAB har som önskemÄl att minska energianvÀndningen i deras fastigheter genom att minska pÄ energiÄtgÄngen i deras tvÀttstugor. Genom att integrera kondenseringsvÀrmet i fastighetens vÀrmesystem samt att minska fukthalten i tvÀttstugorna kan det Ästadkommas.Torkning av klÀder har tidigare skett med tvÄ typer av torktumlare, avluftare och kondensortumlare. I avluftaren vÀrms rumsluft upp i torktumlaren, efter den torkat klÀder evakueras luften ut. I kondensortumlaren recirkuleras luften dÀr frÄnluften avfuktas i en kondensor för att sedan föras tillbaka till torktrumman.Metoden som anvÀndes i denna rapport var att koppla ett externt kyl- och vÀrmepaket till en torktumlare frÄn Asko Cylinda AB. Den fuktiga luften frÄn torktumlaren kyls och kondenseras i kylbatteriet och vÀrms upp av vÀrmebatteriet för att sedan föras tillbaka till torktumlaren.

Balkongföretaget Balco AB i VÀxjö har tagit fram ett energibalkongkoncept, vilket innefattar en luftsolfÄngare som ska bidra till förbÀttrad uppvÀrmningsekonomi för fastigheter. Projektets mÄl att utvÀrdera och förbÀttra den tidigare nÀmnda luftsolfÄngarens prestanda genom att se över parametrar sÄsom materialval, luftflöde och flÀktar med tillhörande solceller. DÄ företaget bedriver sin verksamhet i VÀxjö har det blivit mycket arbete pÄ distans i Göteborg detta har dock inte varit nÄgon större nackdel dÄ mycket av den research som gjorts inte krÀver nÄgon nÀrhet till produkten.Projektet började med teoretiska studier om luftsolfÄngare i allmÀnhet för att skapa klarhet i vilka parametrar som bör beaktas vid prestandaeffektivisering. Material med lÀmpliga egenskaper har studerats och jÀmförts med befintliga produktens material. SolfÄngaren innehöll frÄn början tre stycken flÀktar som drevs av externt placerade solceller.

SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: ItŽs an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrÀtter Àn hyresrÀtter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrÀtterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbestÄndet byggs. En Àn mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som Àr lÄngsiktig i sitt Àgande kan med fördel vÀlja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lÀgre driftskostnader över fastighetens livscykel.

I samband med den globala finanskrisen bröt ocksÄ en fastighetskris ut i Spanien med förödande konsekvenser för den spanska ekonomin. Spanien Àr unikt i och med att bygg- och fastighetssektorn haft en sÄ central roll i landets starka ekonomiska utveckling det senaste decenniet. Priserna pÄ bostÀder har haft en stabil och vÀldigt kraftig uppgÄng till följd av en rad faktorer som förklaras nÀrmare i uppsatsen.Dessa faktorer kan förklara en stor del av prisstegringen, men denna har inte varit befogad i sin fulla skala dÄ det finns bevis för att det skapades en prisbubbla pÄ fastighetsmarknaden under början av 2000-talet. Prisbubblan sprack till slut vid Ärsskiftet 2007/2008 och sedan dess har fastighetspriserna sakta sjunkit. Till följd av de strukturella bristerna i den spanska ekonomin och det stora beroendet av byggsektorn finner man sig idag i en orovÀckande situation dÀr 5 miljoner personer Àr arbetslösa och ca 1,5 miljoner nya bostÀder stÄr tomma.Under den spanska ekonomins expansiva Är byggdes det i ett vÀldigt högt tempo och bostadsbestÄndet utökades med 5 miljoner nya bostÀder pÄ bara nÄgra Är.

InskrivningsvÀsendet utgör en grundlÀggande del av fastighetsrÀtten. Registrering av fastigheter började ske redan under medeltiden. Registreringen var bÄde ett allmÀnt och enskilt intresse eftersom det var av vikt att veta vem som var rÀtt Àgare till en fastighet, frÀmst för att den fasta egendomen utgjorde den viktigaste kÀllan till beskattning. Fastighetsregistret Àr idag ett officiellt register i Sverige över hur marken i landet Àr indelad, samt över ÀgandeförhÄllandena. Ett inskrivningsregister innefattar sÄledes nödvÀndig information om fastighetens ÀgandeförhÄllanden, hur mÄnga inteckningar som beviljats och vilka pantbrev som finns samt vilka rÀttigheter som Àr inskrivna.Vid köp av fastighet ska en ansökan om lagfart göras för att registrera rÀtt Àgare, detta Àr en lagstadgad skyldighet för köparen.

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige Àr det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket fÄr till effekt att befolkningen flyttar frÄn landsbygd till stÀder. Detta innebÀr att antalet invÄnare pÄ mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mÀngden tomma förvaltningsfastigheter ökar. HedemorabostÀder Àr exempel pÄ ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker stÀller sig till att lÄna ut pengar till en förvaltningsfastighet pÄ mindre orter och om en högre risk Àr kopplat till detta. Vi har Àven undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse dÄ en vakans uppstÄr i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov pÄ tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestÄende vÀrdeminskning dÄ en fastighet stÄr tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning pÄ tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats Àr av kvalitativ art dÀr öppna individuella intervjuer har anvÀnts för att fÄ en bÀttre förstÄelse för problemet.DÄ omrÄdet vi valt att undersöka Àr relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori dÀr tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att anvÀndas i analysen.

FastighetsÀgares relation till varandra som grannar varierar i hög grad, mÄnga Àr ?goda grannar? och har en bra relation tillskillnad frÄn andra som inte alls kommer överens. Enligt svensk grannelagsrÀttslig tradition sa man förr, med tanke pÄ vad som Àr skÀligt att tÄla, att grannen fÄr stÄ ut med Ätskilligt av mig för jag Àr skyldig att stÄ ut med detsamma frÄn hans sida. Man tillÀmpade sÄledes ett slags kompensationstÀnkande. HÀnsynsprincipen Äterfinns lagfÀst i Jordabalkens 3 kap.

Balkongföretaget Balco AB i VÀxjö har tagit fram ett energibalkongkoncept, vilket innefattar en luftsolfÄngare som ska bidra till förbÀttrad uppvÀrmningsekonomi för fastigheter. Projektets mÄl att utvÀrdera och förbÀttra den tidigare nÀmnda luftsolfÄngarens prestanda genom att se över parametrar sÄsom materialval, luftflöde och flÀktar med tillhörande solceller. DÄ företaget bedriver sin verksamhet i VÀxjö har det blivit mycket arbete pÄ distans i Göteborg detta har dock inte varit nÄgon större nackdel dÄ mycket av den research som gjorts inte krÀver nÄgon nÀrhet till produkten.Projektet började med teoretiska studier om luftsolfÄngare i allmÀnhet för att skapa klarhet i vilka parametrar som bör beaktas vid prestandaeffektivisering. Material med lÀmpliga egenskaper har studerats och jÀmförts med befintliga produktens material. SolfÄngaren innehöll frÄn början tre stycken flÀktar som drevs av externt placerade solceller.