Inom skatterÀtten sökes stÀndigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmÄner. Ett sÄdant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen Àr paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpÄ andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet Àr att de avyttrade andelarna ska klassificeras som nÀringsbetingade vilket innebÀr att kapitalvinsten dÀrmed Àr skattefri. En förutsÀttning för att uppnÄ dessa skattekonsekvenser Àr dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgÄngar.

Bostads AB Mimer har beslutat att sÀlja ut delar av sitt bostadsbestÄnd. HyresgÀsterna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrÀttsförening och pÄ sÄ sÀtt köpa fastigheten. MÄlgruppen i denna studie Àr hyresgÀsterna. Vilka aspekter Àr viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? FrÄgan kommer att utvÀrderas utifrÄn variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och omrÄde.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

PĂ„ Sveriges fastighetsmarknad har man de senaste Ă„ren kunnat urskilja ett allt högre fokus pĂ„miljön frĂ„n dess aktörer. Miljödebatten i Sverige har snabbt fĂ„tt fĂ€ste och allt fler företag förstĂ„rvĂ€rdet av att fokusera pĂ„ sĂ„dana frĂ„gor.Att utvecklingen fortsĂ€tter att gĂ„ framĂ„t Ă€r viktigt dĂ„ fastigheter och dess tillhörande byggnaderstĂ„r för nĂ€stan en tredjedel av vĂ€rldens utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser och bara byggandet och driftenstĂ„r för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av rĂ„varor och energi. Prioritering avmiljöfrĂ„gor blir sĂ„ledes viktiga vid fastighetsförvaltande och nyproduktion.Tidigare forskning visar att det finns en mĂ€ngd incitament för att bygga och förvalta grönt. ÄvenhyresgĂ€sterna har incitament för att hyra gröna lokaler. Vidare visar internationella studier att detinte alltid krĂ€vs stora Ă„tgĂ€rder för att uppnĂ„ bra resultat vad gĂ€ller fastigheters energiförbrukningoch hĂ„llbarhet över tid.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Under de senaste Ă„ren har SVO utvecklat en "grön skogsbruksplan" som prĂ€glas av viljan att uppnĂ„ tvĂ„ jĂ€mstĂ€llda mĂ„l, ett miljömĂ„l och ett produktionsmĂ„L I samband med detta har riktlinjer tagits fram för hur stor andel av den produktiva skogsmarken pĂ„ en fastighet som skall skötas med olika grad av miljöhĂ€nsyn. Enligt riktlinjerna bör man pĂ„ fastighetsnivĂ„ sköta minst 5% av skogsmark enligt mĂ„lklasserna NS/NO (NaturvĂ„rds-Skötsel/NaturvĂ„rds-Orört), minst 5% enligt mĂ„lklassen PF (ProduktionsmĂ„l -FörstĂ€rkt naturhĂ€nsyn) och högst 90% av skogsmark enligt mĂ„lklassen PG (ProduktionsmĂ„l-Generell naturhĂ€nsyn). Detta kan betecknas som mĂ„lnivĂ„n 90-5-5. Denna studie försöker belysa de produktionsmĂ€ssiga och ekonomiska konsekvenserna för skogsĂ€garen av implementeringen av dessa riktlinjer. TvĂ„ fastigheter, BrattĂ„ker strax vĂ€ster om Vindeln och Östad strax vĂ€ster om AlingsĂ„s, blev utsedda att representera norra respektive södra Sverige.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka typer av effekter som uppstÄr för boende i smÄhus som ligger i nÀrheten av vindkraftverk. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka konsekvenser nÀrheten till vindkraftverk har pÄ vÀrdet pÄ smÄhus. Jag försöker framför allt att fÄ svar pÄ frÄgan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ vÀrdepÄverkan pÄ smÄhusfastigheter, samt hur de olika störningarna frÄn vindkraftverk beror av avstÄndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgrÀnsas till att studera effekterna pÄ smÄhusbebyggelse som ligger i nÀrheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraft­verk. Den genomförs med hjÀlp av intervjuer med Àgare till smÄhus vars fastigheter Àr belÀgna i nÀrheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jÀmförs med tidigare undersök­ningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk stÄr idag för cirka 1,4 % av den totala nettoproduk­ionen av el i Sverige. Andelen har ökat vÀsentligt under senare Är och med tanke pÄ alla pÄgÄende projekt och planer pÄ nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsÀtta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövÀnlig el-produktion men för bebyggelse i vind­kraftverkens nÀrhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.

En planerad biogasanlÀggning i Juoksengi ger ett vÀrmeöverskott pÄ 535 MWh/Är. För att förbÀttra lönsamheten i anlÀggningen framfördes iden med ett fjÀrrvÀrmenÀt dÀr överskottsvÀrmen gÄr till att vÀrma lokaler i byn. VÀrmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjÀrrvÀrmenÀt uppgÄr till cirka 2800 MWh/Är. TvÄ flispannor pÄ vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att tÀcka upp resterande vÀrmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet pÄ cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanlÀggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna pÄ 300 kW respektive 200 kW.

Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jÀmna mellanrum blivitaktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att sÄförutsÀttningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör.Ett sÀtt att göra det pÄ kan vara genom att ta del av deras Ärsredovisningar ochsammanstÀlla informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget Àr strukturerat isyfte att underlÀtta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följandefrÄgestÀllningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen?Samt:Hur kan man gÄ tillvÀga för att anvÀnda insamlad data i vidare studier för att beskrivaföretagen?Syfte: Att stÀlla upp informationen pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren kan skapa sig enöversiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in ochstÀlla upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning.AvgrÀnsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primÀraverksamhet Àr att Àga och förvalta fastigheter.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

VÀrdering av fastigheter sker i stor utstrÀckning idag och anvÀnds som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försÀljning. Syftet med denna studie Àr att beskriva och diskutera processen vid vÀrdering av ÀgarlÀgenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med tvÄ forskningsfrÄgor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har tvÄ metoder anvÀnds. Den första Àr en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom omrÄdena vÀrdering och ÀgarlÀgenheter har granskats och sammafattats.

Till Ă„r 2020 har EU satt upp mĂ„l om att sĂ€nka energianvĂ€ndningen med 20 %. År 2013 stĂ„r fastigheter för 40 % av Sveriges totala energianvĂ€ndning och Ă€r pĂ„ sĂ„ vis en starkt bidragande orsak till den höga energianvĂ€ndningen. Som ett led i detta arbete mĂ„ste energianvĂ€ndningen i fastigheter minska.Halmstad Kommun har ett stort fastighetsbestĂ„nd, dĂ€r det Ă€ger och förvaltar mĂ„nga förskolor. De förskolor som utvĂ€rderas i rapporten Ă€r Trollbergets förskola i Söndrums Kyrkby och Askens förskola i Oskarström.  De hĂ€r förskolorna har enligt fastighetsĂ€garna (Halmstad Kommun) en betydligt högre energianvĂ€ndning Ă€n vad som var projekterat.För att undersöka energianvĂ€ndningen i förskolorna Asken och Trollberget i Halmstad Kommun har det gjorts berĂ€kningar, besiktningar samt enkĂ€tundersökningar med personalen. EnergiberĂ€kningarna visar att bĂ„de Asken och Trollberget förbrukar mer energi Ă€n vad som Ă€r rekommenderat av BBR.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

I denna avhandling berÀknas vÀrmeförlusterna i en konventionell fastighets luftningsledning med tillhörande takventil stam. För dessa undersöks, pÄ begÀran av uppdragsgivande kund, passande vÀrmebesparande ÄtgÀrder som Àr möjliga att implementera samtidigt som ett relining-arbete utförs och som ger en lÀmplig payback tid för den ekonomiska satsning som dÀrigenom mÄste göras. VÀrmeförlusterna baseras pÄ indata som antagits ligga inom rimliga grÀnser för typiska fastigheter i StockholmsomrÄdet men som lÀtt kan varieras efter behov. GenomgÄende Àr att berÀkningarna görs med avseende pÄ gjutjÀrnsrör vilka fortfarande utgör den vanligaste varianten av avloppsrör i Sverige samt pÄ vilka relining-arbete utförs. De berÀkningar för vilka mÄnga variabler tas i hÀnsyn har genomförts i Matlab R2014a och de termodynamiska egenskaperna som anvÀnts dÀrtill har tagits frÄn EES.I denna avhandling tas tre olika typer av vÀrmeförluster i luftningsledningen i beaktning.