Sökresultat:
1257 Uppsatser om Miljömässigt agerande - Sida 63 av 84
Ăr Studie- och YrkesvĂ€gledning pĂ„ grundskolan en utopi? / Is Counselling in Comprehensive School an Utopia?
Detta arbete grundar sig pÄ sex djupintervjuer med vÀgledare pÄ olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer pÄ nÄgra av dessa skolor.
VÀgledarnas arbetsuppgifter har stÄtt i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vÀgledarens arbetsuppgifter pÄverkas mycket av ledningens Äsikter och agerande, men Àven att varje vÀgledare sjÀlv till viss del pÄverkar sin situation.
För enkelhetens skull har jag valt att genomgÄende i mitt arbete kalla studie- och yrkesvÀgledare för ?vÀgledare? och benÀmner dem för ?hon? dÄ de flesta i denna studie Àr kvinnor.
I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden dÀr jag berÀttar om gÀllande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vÀgledning pÄ grundskolan samt exempel pÄ vad vÀgledning bör stÄ för. HÀr tar jag Àven upp syfte, frÄgestÀllning och hypotes.
I kapitel tvÄ tar jag upp de teoretiska utgÄngspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa anvÀnder jag mig av i analysdelen dÀr jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter pÄverkar arbetsmiljön med hjÀlp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har Àven tittat pÄ maktperspektivet med hjÀlp av RÀdslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förÀndring med hjÀlp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.
Avskaffandet av revisionsplikten ? noterade bolags agerande
EU vill minska den administrativa bördan med 25 procent för företag inom EU, detta för att de skall bli mer konkurrenskraftiga i den allt mer globaliserade ekonomin. Ett led i detta arbete Àr att ta bort revisionsplikten för vissa aktiebolag. Svenska statens offentliga utredningar har tagit fram ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag. Om de inte överskrider nÄgon utav nedanstÄende punkter, behöver inte företaget revideras utav en revisor.? Balansomslutning pÄ 41,5 miljoner kronor? NettoomsÀttning pÄ 83 miljoner kronor? Fler anstÀllda Àn 50(SOU 2008:32)Det mesta tyder pÄ att förslaget kommer att gÄ igenom vilket i sÄ fall skulle innebÀra att endast cirka fyra procent av aktiebolagen skulle vara tvungna att anlita en revisor.Syftet med studien Àr att studera hur företag noterade pÄ oreglerade handelsplatser kommer att agera om förslaget att avskaffa revisionsplikten blir verklighet.För att kunna göra vÄr studie har vi anvÀnt oss av sekundÀrdata sÄvÀl som primÀrdata.
Att bygga hus utan grund : en metafor gÀllande revisionspliktens avskaffande
Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, dÀr Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekÀmpa ekonomisk brottslighet och att ge Àgarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovÀrdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lÀmnar Àr granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och fÄ en förstÄelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förÀndras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers Äsikter och framtida agerande gÀllande revisionsplikten. Studien syftar Àven till en djupare förstÄelse för hur branschen kommer att hantera förÀndringen frÄn en lagstiftad till en efterfrÄgestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyrÄerna.Slutsats: VÄr slutsats Àr att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstÄ.
Tillit i Psaltaren : AnvÀndningen av b??a? och i viss mÄn ??s? i klago-, förtröstans- och tackpsalmerna
I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framstÀlls i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktÀrer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor Àr mÄlet att nÄ fram till ett stÀllningstagande kring hur kvinnorna framstÀlls i dessa. Förhoppningen Àr ocksÄ att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berÀttarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta pÄverkar framstÀllningen av kvinnorna. I analysen anvÀnds ocksÄ ett feministiskt perspektiv.
BolÄn : Har nischbankernas intrÀde pÄ marknaden förÀndrat storbankernas agerande vid utlÄning till bolÄn?
Syftet med uppsatsen Àr att se vad som förÀndrats i bankernas krav pÄ utlÄning vid fastighetsköp sedan nischbanker trÀtt in pÄ marknaden. Med hjÀlp av tvÄ fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, LÀnsförsÀkringar Bank och FörsÀkring, Nordea, VÀrmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fÄtt svara fritt pÄ de stÀllda frÄgorna. De fem bankerna som undersökts stÄr för sammanlagt 80 % av bolÄnemarknaden. Som utgÄngspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas intrÀde pÄ marknaden har bankerna fÄtt sÀnka sina krav pÄ grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fÄtt höja sin belÄningsgrad pÄ lÄn till fastigheter samt att de i vissa fall fÄtt sÀnka sina krav nÀr det gÀller sÀkerhet för lÄnet.
Bröstcancer - Kvinnors upplevelser frÄn diagnos till behandling.
Varje dag drabbas cirka 15-20 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Orsaken till varför sjukdomen uppstÄr Àr inte helt faststÀlld, men troligtvis Àr det en komplex samverkan av flera olika omstÀndigheter som bland annat levnadsvanor, Àrftlighet och hormonbalans. Prognosen för de som drabbas Àr oftast god, tack vare att cancern i regel upptÀcks tidigt i kombination med framgÄngsrika behandlingsmetoder. Diagnosen Àr dÀremot ofta mycket pÄfrestande och kopplas mÄnga gÄnger samman med lidande och död. Den för Àven med sig ett hot om stora livsförÀndringar dÀr bÄde fysiska och psykiska reaktioner Àr vanliga.
En berÀttelse Àr som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturlÀsning pÄ tre olika program i gymnasieskolan
I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.
En berÀttelse Àr som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturlÀsning pÄ tre olika program i gymnasieskolan
I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande
funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna
att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer.
Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning:
efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk
vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och
lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen
Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan
man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan?
För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och
lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har
jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fÄtt ta del av tvÄ av
klassernas lÀsloggar.
Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det
postmoderna, fritidsinriktade samhÀllet krÀvs en ny allmÀnhumanistisk
kompetens.
Att röka eller inte röka : vad fÄr gymnasieelever att sluta bruka tobak?
Bakgrund: I Sverige finns det idagnÀsta en miljon som röker dagligen och en halv miljon som snusar. I gymnasiet röker8 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna dagligen. Av degymnasieelever som snusar Àr det cirka 25 procent pojkar och cirka 10 procentflickor. Rökningen beskrivs som en social företeelse bland ungdomarna och dempÄverkas att bruka tobak frÄn vÀnner och familj. Syfte:Syftet med uppsatsen var att beskriva gymnasieelevers uppfattningar om vad somskulle kunna bidra till att de slutar att anvÀnda tobak.
Psykosociala följder av sÀkerhetsutbildningar - En studie av hur butikspersonal uppfattar sÀkerhetsutbildningars betydelse för den psykosociala arbetsmiljön
I och med en pÄvisad rÄnstatistik som ökat under de senaste Ären blir pressen pÄ butiker större att skapa sÀkrare arbetsförhÄllanden för anstÀllda. Detta görs bland annat genom utbildningar. Syftet med denna studie Àr att belysa i vilken mÄn sÀkerhetsutbildningar riskerar att fÄ oönskade bieffekter i form av psykisk ohÀlsa till följd av den ökade riskmedvetenheten som utbildningen leder till.Denna studie belyser hur butikspersonal uppfattar sÀkerhetsutbildningens betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förklara detta anvÀnde jag mig av olika modeller inom psykosocial arbetsmiljö sÄsom Hertzbergs motivationsfaktorer samt hygienfaktorer och krav, kontroll ? stödmodellen.
Vems rÀtt? : En essÀ om makt, etik och specialpedagogik
EssÀn bygger pÄ tvÄ egenupplevda hÀndelser som utspelar sig pÄ tvÄ olika förskolor dÀr jag varit yrkesverksam. De hÀndelser jag valt att beskriva sÀtter barnen Agnes och Victor och mig sjÀlv i handlandets centrum. Gemensamt för Agnes och Victor Àr att de bÄda Àr delaktiga i förskolans verksamhet och att de pÄ olika sÀtt skadar andra barn, vilket skapar svÄrigheter för mig som pedagog. I dessa situationer handlar jag spontant pÄ ett sÀtt som innebÀr en exkludering för Agnes och Victor dÄ det i stunden verkar rÀtt för att skydda de andra barnen. Men detta medför ocksÄ att de frÄntas sin rÀtt till delaktighet och medskapande i sin förskoleverksamhet.Jag syftar till att undersöka hur maktförhÄllandet barn ? vuxen pÄverkar hur jag agerar gentemot Agnes och Victor och om detta kan innebÀra etiska problem, i sÄ fall vilka? Hur kan jag som pedagog ta hjÀlp av etiken i mitt arbete? Genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt undersöker jag mitt handlande utifrÄn teorier om makt, etik och specialpedagogik och lyfter med hjÀlp av de tvÄ berÀttelserna fram hur olika sÀtt att handla kring Agnes och Victors agerande kan problematiseras genom specialpedagogiska perspektiv och begrepp.Följande frÄgestÀllningar ingÄr i mitt essÀskrivande: Vilka perspektiv kan jag som pedagog pÄ förskolan inta nÀr jag handlar i mötet med Agnes och Victor? Vad fÄr detta för konsekvenser för de aktuella barnen och verksamheten? Hur anvÀnder jag min makt som vuxen och hur pÄverkar denna Agnes och Victors situation?Genom mitt skrivande utforskar jag de svÄrigheter som finns beskrivna i mina berÀttelser och pÄvisar behov av reflektion tillsammans med andra för att kunna utveckla ett empatiskt och relationellt specialpedagogiskt arbetssÀtt för barn i behov av sÀrskilt stöd..
Spelteoretiska strategibeslut vid intrÀde och agerande pÄ en oligopolmarknad. Analys av 3s etablering pÄ den svenska marknaden för mobila teletjÀnster
Uppsatsen behandlar 3:s etablering pÄ den svenska marknaden för mobila teletjÀnster. För att kunna analysera detta har jag kombinerat empiri med vald teori. Den insamlade primÀrdatan bestÄr av telefonintervjuer med beslutsfattande personer pÄ sÄvÀl 3 som andra konkurrerande företag och institutioner. Teoriavsnittet Àr uppdelat i tvÄ huvuddelar - pris- och spelteori, dÄ marknaden karaktÀriseras av ofullstÀndig information dÀr priset Àr den variabel företagen anvÀnder sig av för att konkurrera. De slutsatser som kan dras Àr att operatörerna historiskt sett har haft incitament att upprÀtthÄlla en oskÀligt hög prisnivÄ för att kunna göra överavkastningar.
Faktorer som frÀmjar eller hindrar förmÄgan till egenvÄrd i syfte att uppnÄ livskvalitet hos patienter med hjÀrtsvikt
Bakgrund: Bristande egenvÄrd fÄr konsekvenser hos patienter med hjÀrtsvikt dÄ
egenvÄrden Àr en betydelsefull del av behandlingen och som Àr en del som krÀver
en betydande delaktighet frÄn patienten sida. EgenvÄrd vid hjÀrtsvikt omfattar
de ÄtgÀrder som patienten behöver göra för att bibehÄlla fysisk stabilitet
trots sin kroniska hjÀrtsvikt. Det vill sÀga att undvika att hjÀrtsvikten
förvÀrras genom att tidigt upptÀcka och vidta ÄtgÀrder vid symtom pÄ
försÀmring. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som frÀmjar eller
hindrar förmÄgan till egenvÄrd hos hjÀrtsviktspatienter. Metod: Metoden som
anvÀnts var en litteraturstudie som baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.
"Konflikter? Ja, tack! Eller?" - en jÀmförelse mellan vÄrdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering och syn pÄ konflikter
AbstraktSyftet med vÄr kandidatuppsats Àr att göra en jÀmförelse gÀllande skillnader mellan vÄrdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen pÄ interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta Àmne Àr för att konflikter förekommer i vardagen i sÄvÀl arbets- som privatliv, och vi kommer att fÄ hantera konflikter i vÄra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig Ät i hur man ser pÄ och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det Àr just detta som Àr intressant för oss. Vi vill kunna bidra med nÄgot nytt till forskningen med denna studie.DÄ detta Àr en kvalitativ studie har vi valt att utgÄ frÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vÄrdenhetschefer och fem medarbetare pÄ ett vÀstsvenskt sjukhus.
Corporate Citizenship : Företaget som den goda medborgaren
Bakgrund: Företagens roll i samhÀllet hÄller pÄ att förÀndras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som Àr lÄngsiktigt hÄllbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnÄs genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda och skapa förstÄelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framvÀxt frÄn ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgÄng inom omrÄdet Corporate Citizenship har genomförts.