Sökresultat:
2555 Uppsatser om Miljömärkta produkter - Sida 20 av 171
H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet
The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to
transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high
relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is
defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares
are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to
examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each
other in relation to EU policies intended for intermodality.
Ett produktutvecklande IT-företag med rötter frÄn konsultbranschen
I denna uppsats har vi undersökt ett produktutvecklande IT-företag med rötter frÄn konsultbranschen. Syftet med uppsatsen var att se hur ett produktutvecklande IT-företag skiljer sig frÄn ett konsultföretag. Vi har Àven undersökt hur det produktutvecklande företagets rötter frÄn konsultbranschen pÄverkar arbetet med produktutvecklingen. Vi undersökte detta genom att pÄ ett IT-företag göra en kvalitativ studie som frÀmst bestod av intervjuer. Med hjÀlp av teorier har vi undersökt företaget inom fyra olika omrÄden: företagets systemutvecklingsarbete, skillnader mellan tjÀnster och produkter, organisationens utveckling och företagets interorganisatoriska nÀtverk.
Smart konsumtion : unga vuxnas attityd till miljö- och rÀttvisemÀrkta produkter
We are more aware than ever about our impact on the common environment and the world's population. Consumption awareness can be one way to take social and environmental responsibility. This study aims to examine young adults' (19-30 years) attitudes toward consumption awareness in Sweden. Consumption awareness is treated in this study as the consumption of environmental and fair-trade labeled products that have been certified of a third party. The study is limited to everyday commodities, which in this case is groceries, household consumables and clothing.
Krav pÄ KRAV : En attitydundersökning gjord pÄ företagsekonomistudenter vid Uppsala Universitet
Aldrig förr har den svenska konsumenten varit sÄ hÀlso- och miljömedveten. Ett resultat av detta Àr att fler mervÀrdesmÀrkningar har dykt upp pÄ vÄra butikshyllor. En av de mest kÀnda mervÀrdesmÀrkningarna inom ekologiskt producerade varor Àr i dagslÀget KRAV-mÀrkningen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-mÀrkta produkter stÀmmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fÄtt ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jÀmförts med hur vÀl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-mÀrkta produkter.Resultatet visar pÄ att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-mÀrkta varor.
Kaffet spelar roll : En kvalitativ studie över organisationen RÀttvisemÀrkts varumÀrkeskommunikation och hur en grupp mottagare uppfattar varumÀrket
Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ vad organisationen RÀttvisemÀrkt vill kommunicera med sitt varumÀrke och hur en grupp mottagare uppfattar det. Genom att göra intervjuer med kommunikationsansvarige pÄ RÀttvisemÀrkt samt personer som via sina organisationer/företag medverkat i RÀttvisemÀrkts kampanj ?Vi dricker RÀttvisemÀrkt kaffe?, utreder vi vÄra frÄgestÀllningar för att kunna uppnÄ undersökningens syfte.RÀttvisemÀrkt Àr ett varumÀrke eller snarare en produktmÀrkning, vilket innebÀr att endast produkter kan vara mÀrkta, inte företag, platser eller annat. Det Àr ett mervÀrde Ät företag eller produkter. VarumÀrket RÀttvisemÀrkt pÄtrÀffas pÄ bland annat kaffe, kakao, apelsiner och textiler.
IPv6 - Inte lĂ€ngre frĂ„gan OM och inte sĂ„ mycket NĂR utan snarare HUR!
ProblemomrÄde:
Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebÀr tyvÀrr en hel del
problem. Det tydligaste vi stÄr inför idag Àr att IP-adresserna hÄller pÄ att
ta slut. För att bli av med problemet anvÀnds olika temporÀra lösningar
("lappningsteknik") men Àven en permanent lösning utvecklas, nÀmligen Ipv6
(Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har
Àven mÄnga andra funktioner sÄ som sÀkerhet och bÀttre routinglösningar. Vi
stÀllde oss dÄ frÄgan varför har ingen övergÄng skett trots dessa fördelar.
FrÄgestÀllning:
Var i övergÄngen mellan IPv4 och IPv6 stÄr vi idag? Varför har inte övergÄngen
mellan IPv4 och IPv6 redan skett? Vilka Àr de största anledningarna och vilka
fler möjliga finns det?
Slutsats:
Arbetet visar att tiden för en övergÄng Ànnu inte Àr inne.
Utredning av tvÀttning vid Volvo CE Components
Detta examensarbete Àr resultatet av en utredning av tvÀttning och rengöring av produkter som tillverkas pÄ Volvo Construction Equipment Components AB i Eskilstuna. Arbetet Àr uppdelat pÄ tvÄ huvudomrÄden, tvÀttning i processen samt slutgiltig renhet. Skillnaderna mellan dessa Àr framförallt att det finns faststÀllda krav pÄ den slutgiltiga renheten för artiklarna men en motsvarande mÀrkning saknas för de olika tillverkningsstegen. Idag tvÀttas ungefÀr 70% av TMAs artiklar i en central tvÀttstation. I och med detta uppstÄr en hel del problem med ledtider och kvalitet.
Drivkrafter till den lokala maten : nÀtverket pÄ Bondens egen Marknad i Uppsala
I en tid dÀr allt fler smÄ lantbruk lÀggs ner till fördel för storskaliga gÄrdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en samhÀllsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjÀlper smÄskaliga producenter.
Producenterna fÄr ta del av en mÀngd fördelar genom sin försÀljning pÄ marknaden. PÄ marknadsplatsen fÄr de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försÀljningskanaler och ger producenten chansen att fÄ feedback pÄ sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstÀmpel?.
Fuzzy Front End: en litteratur review
Denna uppsats behandlar första fasen i produktutvecklingsprocessen, det vill sÀga Fuzzy Front End (FFE). FFE Àr perioden frÄn att det finns en möjlig idé och företaget anser att den Àr vÀrd att utforska ytterligare, till dess att idén Àr godkÀnd och företaget Àr redo för att börja utveckla samt investera i projektet. I litteraturen anses denna fas som kritisk dÀrför att den Àr problematisk samt avgörande för företagets fortsatta aktiviteter inom FFE. Forskningen har visat att det finns ett samband, att om företaget effektiviserar FFE bidrar det till framgÄng för den nya produkten. Det finns liten förstÄelse vad som verkligen försiggÄr i FFE fasen och i denna Litteratur Review har 12 stycken teman identifieras för att redogöra för FFE.
Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet
Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.
Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar
SAMMANFATTNING
BAKGRUND
Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.
Riskanalys över Kimit ABs transporter
Kimit AB Àr ett ledande företag inom den svenska sprÀngmedelsbranschen och de transporter sina produkter bland annat mellan LKAB:s gruvor i Kiruna, dÀr fabriken ligger, och Malmberget. Dessa transporter faller under lagen (2006:263) om transport av farligt gods, dÄ nÄgra av deras produkter klassas som explosiva och nÄgra som oxiderande, beroende pÄ produktens innehÄll. Fordon som transporterar farligt gods pÄ vÀg eller jÀrnvÀg mÄste vara mÀrkta med dels storetiketter som visar vilken klass godset tillhör och dels en orange skylt som visa godsets unika UN-nummer samt farlighetsnummer. FrÄn farlighetsnumret Àr det möjligt att utlÀsa godset farligaste egenskaper som till exempel om godset Àr giftigt, frÀtande eller reagerar kraftigt med vatten.Under ett test som Kimit genomförde tillsammans med nÄgra andra aktörer kunde de visa pÄ fördelen med att anvÀnda aluminiumtankar under transporten av deras produkter. DÄ aluminiumtanken gav vika under mycket lindrigare förhÄllanden nÀr den utsattes för kraftig vÀrme Àn stÄltanken som exploderade och skickade bitar av tanken över hundra meter frÄn platsen.
HUR CIRKULĂR EKONOMI KAN IMPLEMENTERAS I SMĂ OCH MEDELSTORA FĂRETAGS PRODUKTUTVECKLING
Dagens trend av industriell tillverkning och konsumtion Àr av linjÀr karaktÀr. Material utvinns, blir produkter och hamnar sedan pÄ deponi. Detta examensarbete har tillsammans med Industrial Development Center AB syftat till att skapa en mer hÄllbar industriell tillverkning inom Skaraborgsregionen, genom att forma en produktutvecklingsprocess i enlighet med cirkulÀr ekonomi. CirkulÀr ekonomi föresprÄkar att avfall inte fÄr förekomma och att produkter och material ska cirkulera i kretslopp. Projektet bestod dÀrför av en bred förstudie för att samla och utvÀrdera ett stort omrÄde med teorier, processer och företagens ansvarsroller.
En utvÀrdering av kundtidningen Medley - lÀsarnas uppfattning om innehÄll & layout
Datum: 2008-06-03Ămne: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Magdalena Ekman, Emma RonvallHandledare: Carl G. ThunmanTitel: En utvĂ€rdering av kundtidningen Medley ? lĂ€sarnas uppfattning om innehĂ„ll & layoutProblem: Medtronic AB önskar öka kĂ€nnedomen om företagets produkter hos svenska lĂ€kare, sjuksköterskor, medicintekniker och andraopinionsbildare. Ett sĂ€tt att uppnĂ„ det pĂ„ Ă€r genom kundtidningenMedley som skickas direktadresserad till personal pĂ„ sjukhus ochkliniker i Sverige. Det Ă€r viktigt att kundtidningen har ett innehĂ„ll och en layout som tilltalar lĂ€sarkretsen.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur kundtidningen Medleys innehĂ„ll och layout uppfattas av lĂ€sarna samt vilka arbetsomrĂ„den lĂ€sarna Ă€r verksamma inom.
FÀngslande dofter pÄ gott och ont : doftÀmnen för bekÀmpning av skadegörare i fruktodlingar
Kemiska bekÀmpningsmedel har lÀnge varit det förhÀrskande sÀttet pÄ vilket odlare skyddar grödor, men pÄ senare Är har alternativa och sÀkrare metoder för bekÀmpning av skadegörare blivit alltmer aktuella. Bakgrunden till detta Àr en ökad medvetenhet om riskerna förknippade
med anvÀndningen av kemiska bekÀmpningsmedel, bÄde för producent och konsument.
Handlingsplaner för att minimera anvÀndningen av kemiska bekÀmpningsmedel har satts upp, men för att förverkliga detta krÀvs det att giftiga preparat ersÀtts med mindre giftiga alternativ. Genom Ären har mÄnga alternativa bekÀmpningsmetoder tagits fram, men ofta har de inte varit tillrÀckligt pÄlitliga eller kostnadseffektiva för att odlare skall ta dem i bruk. En av metoderna som lÀnge verkat lovande och som faktiskt nÄtt stor framgÄng utomlands, Àr anvÀndningen av doftÀmnen, framför allt feromoner, för bekÀmpning av skadegörare.
Trots att forskningen pÄ feromoner pÄgÄtt under en lÀngre tid i Sverige, har tillÀmpningen inte nÄtt nÄgon större framgÄng annat Àn med klisterfÀllor i övervakningssyfte. Varför feromoner inte haft nÄgon genomslagskraft i vÄrt land har fler orsaker, men beror kanske först och frÀmst pÄ att Sverige inte kunnat registrera produkter för anvÀndning annat Àn med passiva dispensrar.