Sökresultat:
1340 Uppsatser om Miljöledning - Sida 16 av 90
?NÀr min kompetens tillvaratas pÄ ett bra sÀtt? ? skolpsykologers upplevelser av att arbeta i elevhÀlsan
Syftet med denna uppsats var att beskriva under vilka omstÀndigheter skolpsykologer upplever att deras kompetens tillvaratas i elevhÀlsan. Sju intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Incident Technique och analyserades med innehÄllsanalys. Resultatet visade att 1) insats som genererar psykologisk insikt hos mottagaren, 2) kontroll över yrkesroll, 3) anpassning till given organisationsform, 4) ledning som har psykologisk kunskap och 5) vÀlfungerande elevhÀlsoteam Àr viktiga omstÀndigheter för att psykologisk kompetens ska tillvaratas. Resultatets vÀrde för att förstÄ skolpsykologers psykosociala arbetsmiljö diskuterades och en generell slutsats som drogs var att resurser behöver prioriteras till utvecklingsarbete av elevhÀlsan..
Tankar och tips för projektledare inom kultur
Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ett underlag med hÄllpunkter att anvÀnda ledning av kulturprojekt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgÄr frÄn hur man leder kulturprojekt dÀr deltagarna utvecklas, prestera som bÀst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna projektledare. Som metod har jag anvÀnt av aktörssynsÀttet.
Ekonomistyrning vid sjukhus med stöd av kostnad per patient
Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och anvÀndning av mÄttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvÄrd genom en intervju- och enkÀtundersökning. Syftet Àr att se hur KPP bör implementeras och anvÀndas. Slutsatsen Àr att sjukhusens ledning inte fokuserats pÄ den strategiska och operativa styrningen med hjÀlp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna anvÀndningen. KPP-mÄttet mÄste vara tillgÀngligt för alla nivÄer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vÄrden av patienter; goda IT-system Àr ocksÄ nödvÀndiga. Tiden sedan KPP införts har pÄverkat den interna anvÀndningen..
Barn p? v?g in : En scoping review om barns rekrytering till kriminella g?ng och f?rebyggande insatser
Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.
Ledningsfilosofi i luftvÀrnet : Uppdragstaktik - FrÄn decentralisering till centralisering
Kriget Àr ingenting annat Àn en utvidgad tvekamp, en vÄldsakt för att pÄtvinga motstÄndaren vÄr vilja.MÄlet Àr att göra motstÄndaren vÀrnlös. Om motstÄndaren skall uppfylla vÄr vilja, mÄste vi försÀtta honom i ett lÀge, som Àr ogynnsammare Àn det offer vi krÀver av honom. Varje förÀndring i lÀget, som kan Ästadkommas genom fortsatta krigshandlingar mÄste alltsÄ leda till nÄgot Àn ogynnsammare. Med denna sanning tar mÄnga teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försÀtta vÄr motstÄndare i ett ogynnsamt lÀge gÀller det att föra striden och att göra det snabbare Àn motstÄndaren.
Ett Tech Data : En kvalitativ fallstudie av företagskultur
Denna uppsats utgÄr frÄn en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivÄer av kultur kartlÀgga och undersöka vad som kÀnnetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.UtifrÄn denna kartlÀggning analyserades resultatet utifrÄn Edgar Scheins tre nivÄer för kultur. Dessa tre nivÄer kan liknas vid en pyramid dÀr grundlÀggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade vÀrderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. DÀrefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R.
Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa
Bakgrund
Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom
?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete,
fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra.
Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med
person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det
av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i
rehabiliteringsprocessen.
Compassion Fatigue - priset av att vÄrda. Sjuksköterskans egen ohÀlsa i möte med lidande och trauma
Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) Àr ett begrepp som syftar pÄ fenomenet att mÀnniskor, dÀribland sjuksköterskor, som arbetar med mÀnniskor, kan drabbas av en slags professionell utbrÀndhet. UtbrÀndheten uppstÄr i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillstÄndet följer ett klassiskt stressmönster. ArbetsomstÀndigheter, vissa personlighetsdrag sÄsom hög empatisk förmÄga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF Àr, vad det orsakas av och hur tillstÄndet kan lindras och motarbetas.
Flexibilitet eller ej, det Àr frÄgan!
Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck nÀr det gÀller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsomrÄden ligger i grÀnssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjÀnsten. TvÄ hemtjÀnstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förstÄelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende pÄ de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. FrÄgestÀllningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med hemtjÀnstchefen, tvÄ omrÄdeschefer samt fyra anstÀllda.
Cirkulationsplats Mullberget: Arbetsbeskrivning
Denna rapport behandlar min VFU-period pÄ PEAB. Vad jag har gjort under praktiken och vilket slags projekt som jag har varit med och utfört. Jag blev placerad pÄ rondellbygget pÄ Mullberget i SkellefteÄ, dÀr jag fick vara arbetsledare tillsammans med min mentor. Det var mÄnga stora projekt förutom sjÀlva rondellbygget, t.ex. omdragning av SkellefteÄs huvudmatning av fjÀrrvÀrmekulvert och omdragning av en Þ 800 dagvattenledning pÄ ca: 100 m.
Moraliska aspekter pÄ belöningssystem
Syftet med vÄr uppsats var att analysera vilken moraluppfattning som ligger bakom olika aktörsgruppers stÀllningstaganden kring hur belöningssystemen i stora svenska företag Àr utformade och huruvida de anses vara etiskt försvarbara. För att göra detta har vi uttgÄtt frÄn tre olika etiklÀror och dessa Àr: konsekvensetiken, pliktetiken och diskursetiken. Vi har kommit fram till att aktörsgruppernas moraluppfattning kan hÀrledas ur alla tre etiklÀror. Dock har vi funnit stöd för en tydligare konsekvensetik hos Àgarna och ledning, samt en mer tydlig pliktetik hos anstÀllda samt stat och myndigheter. Diskursetiken har dÀremot varit svÄrare att hÀrleda..
Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör
huvudkÀllan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket.
Att animera utifrÄn kultur : En studie kring kulturella skillnader hos kroppssprÄk i spel
I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rĂ€tt kultur. För att besvara frĂ„gan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar pĂ„ omrĂ„dena kroppssprĂ„k och kulturskillnader. Ă
tta animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem Àr influerade av japanskt kroppssprÄk och fyra Àr influerade av amerikanskt kroppssprÄk. Dessa animationsklipp utvÀrderades sedan genom en kvalitativ underöksning dÀr det visade sig att de animationer vars rörelser Àr influerade av japanskt kroppssprÄk var lÀttast att kÀnna igen..
"All you need to know about me is that I always repay my debts" : Redovisningsinformation och förtroende vid kreditbedömning av smÄ och medelstora organisationer
Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av smÄ och medelstora organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att fÄ en djupare förstÄelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och pÄverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrÀttsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av organisationer. Detta gjordes för att ta hÀnsyn till den effekt sÀkerheter kan ha pÄ kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till smÄ och medelstora organisationer Àr beroende av bÄde utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning..
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.