Sökresultat:
1472 Uppsatser om Miljöledare - Sida 41 av 99
Manliga hjÀlteideal : En jÀmförande studie av amerikanska Comics och japansk Manga
Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.
Med drömmar som mÄl : BerÀttarteknik och kvinnoprojekt i Karin Boyes Astarte. En feministisk och narratologisk analys
Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.
Med drömmar som mÄl : BerÀttarteknik och kvinnoprojekt i Karin Boyes Astarte. En feministisk och narratologisk analys
Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.
Chefredaktörens invit : en analys av genren veckotidningsledare
Uppsatsen Àr en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhÄlla lÀsaren och att liera sig med lÀsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor frÄn tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna prÀglas nÀrhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekrÀftande av likheter..
Effektivt förÀldrastöd? : En kvantitativ utvÀrdering av FörÀldrakraft
I Sverige finns en mÄlsÀttning att erbjuda förÀldrautbildningar till alla förÀldrar. Dessa insatser bör utvÀrderas eftersom det Àr viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvÀrdering Àr att undersöka om deltagare i FörÀldrakraft Àr nöjda med utbildningen, om det skett förÀndringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som förÀldrarna haft mest nytta av. Med hjÀlp av skattningar frÄn deltagare och ledare har tvÄ kurser i en norrlÀndsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av förÀldrarna Àr nöjda med programmet, men nÄgra beteendeförÀndringar har inte kunnat identifieras.
"Uppdraget som chef Àr att ge förutsÀttningar för att lösa, inte att lösa" : en kvalitativ studie om det goda ledarskapet, sett ur ledarnas perspektiv
Engagerade, kompetenta medarbetare Àr en grundförutsÀttning för att sjukvÄrden ska fungera idag och i framtiden. FramgÄngsrikt medarbetarengagemang krÀver bland annat ett tydligt ledarskap dÀr medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mÀnskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens vÀrderingar, riktlinjer, mÄl och fÀrdriktning. För att detta ska lyckas krÀvs fÀrdigheter och kunskaper inom olika omrÄden dÀr folkhÀlsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll Àn vad mÄnga ledare sjÀlv Àr medvetna om. Syftet med studien Àr att belysa hur ledare som utmÀrker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap.
Att leda Àr att fÄ andra att vÀxa, att göra andra bra : En jÀmförelse av ledarskap i förskola, skola och lagidrott
Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..
Ideellt arbete : Ideellt engagemang i en simförening
I Sverige finns idag mÄnga som Àr ideellt engagerade och mÄnga utav dem Äterfinns inom idrotten. Tusentals individer Àr engagerade som trÀnare och ledare pÄ ideell basis. Denna studie syftade till att förstÄ hur individen sjÀlv ser pÄ sitt engagemang, vad som motiverade honom/henne att engagera sig frÄn början samt hur man kan göra engagemanget mer lÄngsiktigt. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med ideellt engagerade trÀnare i en av Stockholms större simföreningar. Materialet tolkades med hjÀlp av induktiv tematisk analys.
Graden av mÄluppfyllelse vad gÀller kriminalvÄrdens centrala mÄlsÀttningar för vÄrdares arbetstillfredsstÀllelse pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand
ABSTRACT Titel: Graden av mÄluppfyllelse vad gÀller kriminalvÄrdens centrala mÄlsÀttningar för vÄrdares arbetstillfredsstÀllelse pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Jennie Hamberg Handledare: Ernst Hollander Datum: 2011 - januari Syfte:Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda pÄ i vilken grad kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand kÀnde arbetstillfredsstÀllelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvÄrdens mÄlsÀttningar angÄende kriminalvÄrdares arbetstillfredsstÀllelse samstÀmde med hur kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand upplevde sin arbetstillfredsstÀllelse. Metod: Jag har framförallt anvÀnt en kvalitativ metod, men Àven av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvÄrdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vÄrdarenkÀt som hade bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag. Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vÄrdarna pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand hade en ganska lÄg arbetstillfredsstÀllelse. MÄnga faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsstÀllelsen.
Nya urbana tr?darters ?terh?mtning av fotosynteser efter v?rmeb?lja.
Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.
N?r v?ldet finns n?ra En allm?n litteratur?versikt om faktorer som p?verkar sjuksk?terskans m?jligheter att identifiera v?ld i n?ra relation p? akutmottagningar
Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller
stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och
individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor
av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner.
Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.
Vem blir entreprenör? ? Erfarenheter och förmÄgor
Tidigare forskning har fokuserat mycket pÄ vad entreprenörskap Àr, och vem som Àr en entreprenör. Tidigare forskningar visar att en entreprenör Àr nÄgot man föds till. Det finns en hel del forskning om entreprenör, entreprenörskap dÀr man fokuserar pÄ entreprenörens personlighetsdrag. Bland den forskning som finns existerar tvÄ huvudsakliga uppfattningar. Den ena menar pÄ att man föds till entreprenör medan den andra anser att entreprenör egenskaper Àr nÄgot man kan utveckla genom olika affÀrserfarenheter.
Utomhusmiljön pÄ förskolan : ur ett lÀrandeperspektiv
Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de anvÀnder utomhusmiljön som lÀrandemiljö. VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollÀrare frÄn olika förskolor.Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lÀrande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lÀrande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lÀrande om odling, bygg och konstruktion men ocksÄ för att barn ska fÄ sprÄklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lÀrande men ocksÄ som ett sÀtt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptÀckare eller observatörer beroende pÄ situation och sammanhang..
DÄ ser vi varandra som mÀnniskor : En socialpsykologisk studie om anstÀllningsintervjun som social interaktion
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..
Ăr idrotten demokratisk? : En studie av ungdomars möjlighet att pĂ„verka verksamheten inom den svenska idrottsrörelsen
Syfte och frÄgestÀllningarMitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka om idrottsrörelsen, Sveriges största ungdomsrörelse, Àr demokratisk vad det gÀller ungdomarnas möjlighet att pÄverka verksamhetens innehÄll och utformning.De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av Àr: Vad har Riksidrottsförbundet (RF) gjort för att öka ungdomars inflytande i idrottsrörelsen? Hur ser ungdomspÄverkan ut idag inom Sveriges största ungdomsorganisation? Vilka likheter och skillnader finns det mellan pÄverkan inom specialidrottsförbund (SF), distriktsförbund (DF) och föreningar? Vilka svÄrigheter finns det med ungdomspÄverkan? Hur kan framtidens ungdomspÄverkan se ut?MetodJag har anvÀnt mig av dels en enkÀtstudie, dels en kÀllgenomgÄng av RF:s material inom ungdomsdelaktighet. EnkÀten riktade sig till tvÄ olika grupper, ungdomar inom projektet ?Ungdomsinspiratörer? samt vuxna som Àr involverade i ungdomsfrÄgor inom RF:s distrikts- och specialförbund. Sammanlagt deltog 35 ungdomar och 41 vuxna.