Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur utvalda tidningar, både morgon- och kvällstidningar, valt att förhålla sig mot proposition 2008/09:140 ? Ett användbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte värnplikt.Arbetet har utgått från en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgänglighet ? användbarhet, hög beredskap, rekryteringssvårigheter och folkförankring.

A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters would predominantly reward governments that implement more stringent environmental policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also possible that voters punish governments that implement more stringent environmental policies in some contexts, but reward them in others.

Från att det i början talades väldigt lite om coaching är det idag en mångmiljonsaffär som erkänts som ett effektivt sätt att bidra till utvecklingen av ledare på alla möjliga nivåer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man på sikt få mer självgående medarbetare (Chef 2007).Två kända definitioner av coaching är den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgångspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjälpa dem att hjälpa sig själva genom att aktivt lyssna, ställa öppna frågor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner åt är tillvägagångssättet.Med denna undersökning vill vi ta reda på hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och väver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching är. Vi vill veta vilken syn de har på coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har på deras medarbetare.Undersökningen är baserad på både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod där vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkätundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn på vad coaching är, samt att de tillämpar och tolkar det ganska snarlikt, men att många saknar tid till att coacha i den utsträckning de skulle vilja.

Ledarskap är ett begrepp som är vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehåller begreppet och vad innebär det att vara en god ledare? Frågar man tio individer vad begreppet betyder för dem får man säkerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras värderingar och erfarenheter. Ämnet är också mycket populärt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berättar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom åren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmän acceptans.

En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen.

Fängelset är en värld som de flesta har åsikter om, men som få har insyn ioch kännedom om. Det är därför viktigt att beskriva fängelset ur ettinifrånperspektiv, att återge vad som faktiskt försiggår i innanför murarna.Syftet med uppsatsen har varit att utifrån en livstidsfånges eget perspektivåterge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk ochsocialpsykologisk teori skapa en förståelse för hur livet bland livs- ochlångtidsfångar inom en hårt styrd och sluten total institution ser ut.Deltagande observation har använts som observationsmetod. Observatören idetta fall är inte en fältforskare på besök, utan en intagen som varit en del avdet undersökta samhället under fem års tid. Resultatet påvisar existensen avtvå dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fångkulturen ochdels en mer socialt anpassad kultur, som främst utgörs av intagna utan enkriminell identitet.

Från att det i början talades väldigt lite om coaching är det idag en mångmiljonsaffär som erkänts som ett effektivt sätt att bidra till utvecklingen av ledare på alla möjliga nivåer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man på sikt få mer självgående medarbetare (Chef 2007).Två kända definitioner av coaching är den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgångspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjälpa dem att hjälpa sig själva genom att aktivt lyssna, ställa öppna frågor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner åt är tillvägagångssättet.Med denna undersökning vill vi ta reda på hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och väver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching är. Vi vill veta vilken syn de har på coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har på deras medarbetare.Undersökningen är baserad på både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod där vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkätundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn på vad coaching är, samt att de tillämpar och tolkar det ganska snarlikt, men att många saknar tid till att coacha i den utsträckning de skulle vilja.

Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap.

Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.Undersökningsfrågorna lyder:Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola?Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

År 2007 redovisade Brottförebyggande rådet i en rapport att antalet narkotikarelaterade lagföringar har ökat under 2000-talet. Bland annat visade rapporten att antalet lagförda narkotikabrott som utgjordes av bruk hade ökat från 37 procent till 54 procent under perioden 1997 ? 2006. År 2005 genomfördes en undersökning i Göteborgs krogvärld som visade att 77 procent av de anställda hade observerat gäster som varit påverkade av narkotika under den senaste sexmånadersperioden och 12 procent av de anställda berättade att de hade sett drogpåverkade gäster varje kväll. En liknande undersökning genomfördes år 2002 i Stockholm där det framkom att 82 procent av de medverkande hade sett narkotikapåverkade gäster under det senaste halvåret, 43 procent uppgav att de såg narkotikapåverkade gäster varje vecka.Vårt syfte med den här undersökningen var att studera hur 5 restaurangledare i en svensk storstad uppfattar narkotikasituationen på stadens krogar.

Syftet med denna studie är att förmedla insikt i hur funktionärsledarna kan leda föratt få ideellt arbetande funktionärer att känna en meningsfullhet med det ideellaarbetet.Festivalorganisationerna menar att funktionärer är ovärderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstår under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionärerna som menar att de arbetar under orimliga förhållanden och för-bises av deras funktionärsledare.I denna studie framkommer det att det råder olika syn på relationen mellan funk-tionärsledare och funktionärer. Funktionärer anser att funktionärsledare är förstressade och inte kan delegera och funktionärsledaren anser, i sin tur, att funktion-ärerna inte har något intresse för att arbeta under festivalen då de endast är ute efteren gratis biljett.Studien visar att det råder en omedvetenhet kring funktionärsledares ledarroll ochpå grund av det uppstår det ett bristfälligt ledarskap. Funktionärsledare bör, för attkunna reducera funktionärers missnöje, förstå funktionärers grundläggande driv-kraft till att arbeta på festivalen; att deras arbete ska få visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionär är att få vara en del av en gemenskap.Denna studie har undersökt hur temporära funktionärsledare 1 och temporära,ideella funktionärer2 ser på ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vänder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporära ledare som arbetar med temporära,ideella funktionärer..

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.