Syftet med uppsatsen är att undersöka papperslösas rätt till sjukvård, ur ett mänskligrättighets perspektiv. Genomförandet av uppsatsen har gjorts genom en samhällsvetenskaplig metod, där har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Det material som jag har använt mig av i uppsatsen, är intervjuer med människor som arbetar med frågor som berör papperslösa. Det tillsammans med litteratur och internetkällor som berör ämnet samt olika lagar. Resultatet av min undersökning blev att papperslösa inte har någon rätt till sjukvård i praktiken men rättsligt sett har dem det.

Syftet med min uppsats är att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frågeställningar berör de teman jag funnit vara utmärkande i argumentationen: synen på kön, framförallt kvinnan; synen på sexualitet; vad man egentligen menar med rätten till liv, vems rätt man menar; maktförhållandet mellan individ och samhälle samt den mellan religion och vetenskap, vad vår lagstiftning ska grundas på enligt dessa. Materialet består av citat från beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har använt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod där fokus ligger på hur vi konstruerar vår verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bästa? och förklara vilken svårighet dessa ord har i vår lagstiftning. Analysen har till största del inriktats på barnets bästa vid föräldrars tvister, och efterföljande beslut om vårdnad, boende och umgänge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rättsinformation har tagits fram och sedan tillämpas på frågeställningarna genom en ingående tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar på svårigheten att nå rätt svar i det enskilda fallet.

Syftet med detta arbete är att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar är: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lärare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet består av två delar. Den första delen består av en litteraturgenomgång där lagstiftning och olika förhållanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen är en resultatdel där fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav två med familjehemsmammor, två med lärare och en med socialsekreterare.

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag och vi identifierar också ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillämpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. Vår referensram består av gällande lagstiftning, normer och pågående debatt i ämnet. Vi har intervjuat 12 respondenter från våra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vår undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna är emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervägande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett värde.

Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är teoretiskt möjligtatt applicera K2 vid upprättande och offentliggörande avkoncernredovisning och i sådana fall hur det bör göras.Vidare utreds huruvida K3 respektive K2 ger en rättvisande bild avverksamheten genom utformningen av de finansiella rapporterna.Metod: Uppsatsen är uppbyggd på en kvalitativ och explorativ metod förinsamlingen av empiri. Vidare används ett mer induktivtförhållningssätt till teorin.Teori: Studiens teori baseras på lagstiftning och litteratur som berörrättvisande bild samt koncernredovisning i enlighet med K3respektive K2.Empiri: Empirin som presenteras har samlats in via semi-struktureradedjupintervjuer. Antalet personer som intervjuades uppgick till sexpersoner.Slutsatser: Studien visar att det råder osäkerhet i branschen gällandeuppfattningen hur en koncernredovisning i enlighet med K2 börupprättas. Vidare förklaras två tillvägagångssätt för de företag somfrivilligt vill upprätta och offentliga en koncernredovisning. Meddetta uppstår dilemman kopplade till värdering av enskilda poster,i vilket det föreligger en viss konsensus kring hur dessa bör lösas..

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som återställningskostnaden för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom både den offentliga och privat sektorn och påverkas bland annat av miljökvalitetsmålet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssätt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den här studien är att titta på vad begreppet miljöskuld innebär, hur det förhåller sig till hållbar utveckling och hur det praktiskt tillämpas i energibolaget. Studien bygger främst på aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer.

Begrepp som används i samband med polisens underrättelse i 23:18 kan missförstås. Begreppet delgivning används ofta men inte alltid i den rätta bemärkelsen. Rapportens syfte är att redogöra för den lagstiftning som finns om delgivning genom att förklara vad den innebär samt beskriva de förfaranden som ska efterlevas. Särskilt ska den beskriva polisens tillämpning av underrättelse och delgivning enligt rättegångsbalkens (RB) bestämmelser i 23:18 och Förundersökningskungörelsen (FUK) 12 § a. I det inledande kapitlet redogörs den lagstiftningen som finns i RB, FUK och Delgivningslagen (DelgL).

Flyktingar är personer som lämnat sitt hemland på grund av förföljelse och flytt till ett annat land. Dessa löper större risk att drabbas av hälsobesvär än den övriga befolkningen i de värdländer de befinner sig i och enligt de mänskliga rättigheterna har de rätt till vård. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vilka hinder som finns när flyktingar i industrialiserade länder ska få vård. I denna litteraturöversikt ingick 13 artiklar som svarade mot syftet. Analysen visade att det finns flera hinder för att flyktingar ska få och kunna ta emot vård.

Problemformulering: Kan underåriga ingå rättsligt bindande kreditavtal?Syfte: Med denna uppsats avser jag att undersöka och diskutera huruvida underåriga kan ingå rättsligt bindande kreditavtal, i synnerhet när det handlar om kreditavtal avseende mobiltelefoniabonnemang. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida Kronofogdemyndigheten respektive inkassobolag kan företa indrivningsåtgärder mot en underårig gäldenär.Avgränsning: I denna uppsats kommer jag endast att undersöka avtal som den underårige ingår som konsument och som inte rör fast egendom. Undersökningen omfattar endast situationer där den underårige själv tar initiativet till att ingå ett avtal i sitt eget namn. Jag kommer alltså inte att ta hänsyn till situationer där förmyndaren ingår avtal i barnets namn utan att barnet är delaktigt i eller medvetet om rättshandlingen.

Mellan 1935 och 1975 tvångssteriliserades cirka 63 000 svenskar av den svenska staten enligt gällande lagstiftning. Denna period i svensk historia kom åter att uppmärksammas både i Sverige och internationellt i augusti 1997 efter att Maciej Zaremba, kulturjournalist på Dagens Nyheter, publicerat flera artiklar om tvångssteriliseringarna. Detta resulterade i att staten också tillsatte en utredning i frågan vilket även gav steriliseringsoffren rätt till ekonomisk ersättning. Flertalet skrifter har publicerats i detta ämne, de flesta utgivna på 1990-talet. Men hur har dessa skrifter framställts? Tar författaren ställning i steriliseringsfrågan? I denna uppsats analyseras tre författares framställningar av tvångssteriliseringarna, vilka alla är utgivna under debatten som startade 1997.